För att kunna nå de nationella miljömålen och generationsmålet krävs en minskning av avfallsmängderna. Genom att återbruka/återanvända en del av det grovavfall som kommer in till återvinningscentralerna kan mängden avfall som går till förbränning minska. Vid undersökningen svarade fraktionen för ca 1,3% av den totala mängden insamlat grovavfall, men det fanns potential att utöka mängderna då ett ökat intresse för återbruk ses både hos allmänheten och av avfallssektorn. Intervjuer genomfördes med tio olika kommuner/organisationer, med syfte att undersöka hur deras arbete med återbruk sker. Det konstaterades att utförandet av återbruksarbetet skiljde beroende på olika förutsättningar, så som kommunstorlek, invånarantal, storlek på städer, politisk vilja och kultur i kommunerna. Grunderna i arbetet var ett engagemang att skapa nätverk och utveckla fungerande samarbeten med aktörer och förvaltningar i kommunen, och att sprida information om avfall och återbruksmöjligheter till allmänheten. Det finns möjligheter att utveckla arbetet hos flera av de undersökta kommunerna, då samarbeten med ytterligare aktörer kan bidra till att större mängder eller fler fraktioner omhändertas. Ekonomiska styrmedel kan användas för att främja återbruksverksamheter, detta skulle exempelvis kunna ske genom att låta dessa befrias från de avfallsavgifter som uppstår då inte allt som omhändertas går att sälja. Förhoppningen med undersökningen är att inspirera kommuner till ett utökat arbete med återbruk, och på så vis lyckas minska avfallsmängderna i Sverige. / In order to achieve the national environmental objectives and the generational goal, a reduction of waste volumes is required. By recycling or reusing a part of the bulky waste entering the recycling centres, the amount of waste that is combusted can decrease. Approximately 1.3% of the total amount of collected bulky waste was being reused at the time of the survey. There was a growing interest from the public and the municipalities in the reuse of products. The purpose of this survey was to investigate how municipalities/organizations carry out their work with reuse of waste. The investigation has been conducted by interviews with ten different municipalities or similar organizations. It is noted that the performance of the work with reuse differ dependent on different conditions, such as size of municipalities, population, size of cities, political will and culture in the municipalities. The fundamentals of the work where a commitment to networking and developing effective collaborations with actors and administrations in the municipality, and to disseminate information about waste and reuse opportunities to the public. There is a potential for developing the work of several of the municipalities investigated, as cooperation with additional actors can help to deal with larger volumes or more fractions. Economic incentives can be used to promote reuse activities, for example, by waste charge exemptions when not all potential reuse items are offered for sale can be sold. The expectation of the survey is to inspire municipalities to expand their reuse efforts, thus reducing waste volumes in Sweden.

The gallery graves in Kronoberg county, Småland, are well known and archaeologists have been studying them since the 19th century. They were built in the Late Neolithic but this essay studies how these monuments were used in the Bronze Age and the Iron Age. A total number of 73 monuments have been analyzed. During the Early Bronze Age, the elite of the society was buried with high status metal objects in the gallery graves. Studies of the same kind of monuments in the neighboring county of Scania demonstrate that here they were used by the non-elite indicating variations in-between neighboring regions. Also, in the Late Bronze Age and in the Iron Age the gallery graves in Kronoberg county were used for burials, but these graves are generally less spectacular. The results demonstrate that the gallery graves in Kronoberg county have a long-term use and that the use of the monuments changed through time. The monuments’ biography begins in the late Neolithic and continues to the present, from being a monument and a grave to a gravel pit or a dump and now it is protected by law and an object of study.

Återbruk möjliggör att produkter fortsätter att finnas i byggnader i stället för att bli till avfall. Att återbruka en produkt i stället för att producera en ny ger en besparing i storlek med klimatpåverkan vid tillverkningen av den nya produkten. Olika produkter har olika klimatpåverkan, detta beror på vilket material som produkten är tillverkad av, hur energikrävande processen är och transporten för produkten. Utifrån liknande studier kommer den ökande klimatpåverkan från återbruksprocessen inte tas i beaktning eftersom den uppskattas att endast vara 5%. I rapporten har tre metoder använts, litteraturstudie, intervjuer samt beräkningar. Litteraturstudien visar på en avsaknad av tidigare återbruksarbeten för VVS-produkter. Det är i stället möjligt att dra lärdomar från återbruksarbeten för andra produkter. Samtidigt har arbeten utförts som visar på vilka VVS-produkter som har högst klimatpåverkan i en fastighet. Detta är användbart för att hitta lämpliga produkter att börja återbruka. Återbrukade produkter är inte alltid lämpade att återbrukas utan åtgärder. Synliga produkter måste vara estetiska för att de ska återbrukas. Passiva produkter har ett väldigt lågt slitage. Detta gör att de är lämpade för återbruk. Radiatorer kan dock behöva blästras och målas samtidigt som slaggprodukter inuti radiatorn måste tas bort. Ventilationskanaler behöver endast demonteras om de är rena.  Aktiva produkter är mer komplicerade att återbruka. Den ökade energieffektiviteten gör att det kan vara bättre att köpa en ny produkt utifrån klimatpåverkan. Aktiva produkter har även en kortare teknisk livslängd, vilket tillför en osäkerhet över hur länge produkterna kommer fungera. Har produkterna återstående tid i sin tekniska livslängd så kan det vara värt att återbruka produkten. Svårigheten med återbruk av aktiva produkter är att det finns många unika produkter. Detta gör att ett återbruk med lagerhållning kanske inte är lämpat för dessa produkter. Ett återbruk i den karaktären lämpar sig bättre för passiva produkter där det finns en större efterfrågan. Intervjuerna har gett flera perspektiv på synsättet kring återbruk. Tillverkare till aktiva produkter har inte börjat med något återbruksarbete och tror inte att det är lämpligt för deras produkter under den närmsta tiden. Det är framför allt den tekniska utvecklingen och unika produkter som försvårar återbruk. Vid intervjuer av fastighetsbolag som är aktiva med återbruk så är VVS-produkter sist på tur till att återbrukas. Kunskapen om återbruk av VVS-produkter är mycket lägre jämfört med produkter som dörrar och fönster. Sedan nämner de även den tekniska utvecklingen som ett hinder till återbruk av dessa produkter.  Slutsatsen blir att det finns flera VVS-produkter som är lämpliga för återbruk. Passiva produkter med hög klimatpåverkan som radiatorer och ventilationsrör är ett exempel på dessa. Produkter som kopparrör har en låg klimatpåverkan samtidigt som de finns kvar i det cirkulära kretsloppet om de inte återbrukas. Därför kan inte ett återbruk av kopparrör rekommenderas. Det är svårt att göra en generell bedömning för aktiva produkter. Det finns många unika produkter vilket försvårar ett generellt svar. Enligt beräkningarna kan en LCC analys vara ett bra riktmedel för återbruk av aktiva produkter. Ser en produkt ut att vara lönsam från en LCC synpunkt är CO2 besparingen oftast bra. Detta innebär att vissa aktiva produkter också är lämpade för återbruk. / Reusing enables products to remain in buildings instead of becoming waste. Reusing a product instead of producing a new one provides a saving in size with climate impact in the manufacture of the new product. Different products have different climate impacts, this depends on the material the product is made of, how energy-intensive the process is and the transport for the product. Based on similar studies, the increasing climate impact from the reconditioning process will not be considered as it is estimated to be only 5%. In this study three different methods were used, literature study, interviews, and calculations. The literature study shows a lack of previous reusing work for HVAC products. Instead, it is possible to draw lessons from reusing work for other products. At the same time, work has been carried out that shows which HVAC products have the highest climate impact in a property. This is useful for finding suitable products to start reusing. Reused products are not always suitable for reusing without an overhaul. Visible products must be aesthetically pleasing to be reused. In some cases, a little color may be enough. Passive products have a very low wear. This makes them very suitable for reusing with varying degrees of renovation work. Radiators may need to be blasted and painted while slag products inside the radiator must be removed. Ventilation ducts only need to be dismantled if they are clean. Active products are more complicated to reuse. The increased energy efficiency means that it may be better to buy a new product based on climate impact. Active products also have a shorter technical life, which adds uncertainty about how long the products will work. If the products have the remaining time in their technical life, it may be worth reusing the product. The difficulty with reusing active products is that there are very many unique products. This means that a reusing with warehousing may not be suitable for these products. Reusing in that character is better suited for passive products where there is a larger demand. The interviews have provided several perspectives on the approach to recycling. Manufacturers of active products have not started any reusing work and do not think it is suitable for their products soon. It is above all the technical development and unique products that make reusing more difficult. In interviews with real estate companies that are active with reusing, HVAC products are the last in line to be reused. Knowledge about reusing HVAC products is much lower compared to products such as doors and windows. Then they also mention the technical development as an obstacle to the reuse of these products. The conclusion is that there are several HVAC products that are suitable for recycling. Passive products with a high climate impact such as radiators and ventilation pipes are an example of these. Products such as copper pipes have a low climate impact at the same time as they remain in the circular cycle if they are not reused. Therefore, reusing of copper pipes cannot be recommended. It is difficult to make a general assessment of active products. There are many unique products which makes it difficult to get a general answer. According to my calculations, an LCC analysis can be a good guide for reusing active products. If a product looks to be profitable from an LCC point of view, the CO2 savings are usually good. This means that some active products are also suitable for reusing.

No description available.

Det finns ett stort problem bakom den linjära ekonomin vi utövar idag, vilket är att avfallen bara fortsätter att växa samtidigt som vi fortsätter att förbruka på jordens naturresurser. Om vi skall uppnå mål 12 i Agenda 2030 och säkerställa hållbara konsumtions- och produktionsmönster till år 2030 så krävs det åtgärder och engagemang. En bra startpunkt mot detta mål är att göra ett skifte till en cirkulär ekonomi, genom att bland annat börja konsumera secondhand istället för nyproducerad inredning. Secondhandbutiker har populariserats allt mer under de senaste året, vilket beror på människans behov att följa trender. Samtidigt så är det endast ett urval människor som besöker dessa butiker. Syftet bakom denna uppsats var att undersöka hur cirkulär ekonomi kan bidra till en hållbar konsumtion genom återbruk av inredningsdekor. Frågeställningarna hur förhåller sig ett urval secondhandbutiker i Sundsvall med omnejd till återbruk av inredningsdekor och hur förhåller sig ett urval människor till att dekorera sina hem med inredning från secondhand formulerades för att besvara detta. En visuell research i form av en omvärldsbevakning av vad som fanns i secondhandbutikerna, kvalitativa samtalsintervjuer med personal i secondhandbutikerna och en kvantitativ enkätundersökning med ett urval människor utfördes för att besvara dessa frågeställningar.   Det visade sig att främst unga människor är tillmötesgående för öka återanvändningen av inredningsdekor, samt att secondhandbutiker inte anstränger sig tillräckligt mycket för att utöka försäljningen av återbruk. Både konsumenter och secondhandbutikerna följer fortfarande till viss del en linjär ekonomi, men trots att de förekommer tillfällen då människor och secondhandbutiker slänger produkter, så har majoriteten en positiv inställning till att förändra sina konsumtionsmönster och besöker secondhand frekvent i dagens läge. Sammanfattningsvis så visar undersökningen att det finns en stor potential för att försäljning av inredningsdekor skall öka i secondhandbutiker. Detta i och med att undersökningen visar att de flesta konsumenter idag är påtagliga för att återbruka inredningsdekor, vilket vidare leder till en mer ansvarsfull konsumtion och produktion och mängden avfall skulle minska markant.

Det här examensarbetets syfte är att fördjupa kunskap om hur implementering av hållbar utveckling i slöjdämnet i relation till föreskrifter i Läroplanen för fritidshem och grundskola(Skolverket, 2022). Arbetets frågeställningar är: Hur beskriver textillärare sin undervisning i hållbar utveckling? Samt vilket undervisningsinnehåll finns i textilslöjden som kan kopplas till hållbar utveckling? Som metod har kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomförts med sex legitimerade textillärare som undervisar på högstadiet. Hållbar utveckling är inget nytt inom slöjdämnet, men hösten 2022 trädde den nya läroplanen (Lgr22) i kraft, och i den har hållbar utveckling fått en mer framträdande roll än i tidigare läroplaner. Ut ifrån vad textillärarna berättade om sin undervisning utkristalliserades teman, dessa teman är återbruk, material, materiallära och medvetenhet/värderingar (social hållbarhet). Textillärarnas beskrivningar om arbetet med hållbar utveckling i slöjden är varierat, dels hur mycket de arbetar med hållbar utveckling dels med vilka aktiviteter lärarna beskriver som arbete med hållbar utveckling. Samtliga textillärare nämner att de arbetar med återbruk. Resultatet från intervjuerna med textillärarna analyseras med didaktisk teori samt läroplansteori. Alla textillärare berättar att de strävar efter att arbeta med hållbar utveckling i större utsträckning, men uttrycker att de skulle vilja ha fortbildning och mer tid till att planera undervisningen.

Jordens resurser är begränsade och en ohållbar mängd koldioxid släpps ut varje år. IPCC:ssenaste rapport anger att utsläppen behöver halveras till år 2030 för att den globalauppvärmningen ska kunna begränsas till 1,5 grader. Sveriges egna miljömål med att varaklimatneutrala år 2045 kräver också att byggbranschen ställer om från linjärt till cirkulärtbyggande.1 januari 2022 kom kravet på att byggnader skulle klimatdeklareras vilket bidrar till en störremedvetenhet av koldioxidutsläppen. En saknad av högsta gränsvärde för mängdenkoldioxidutsläpp gör att byggbranschen fortfarande släpper ut oacceptabelt mycket. Till följdav miljömedvetenhet har begreppet återbruk börjat diskuteras alltmer i byggbranschen. Ordetåterbruk betyder att ett material ska användas på nytt tills dess tekniska livslängd uppnåtts.Återbruk bidrar till ett cirkulärt byggande vilket fått alltmer uppmärksamhet för dess potentialatt spara på resurserna.Flödet i byggprocessen består av många delar och att få in återbruket som en naturlig del iprocessen krävs en omställning. I samhället finns det en hel del problematik och frågeteckenkring återbruk. Genom litteraturstudien uppdagades inventering, utbud, lagerhållning, garantieroch rivning som hinder samt viktiga delar för ett fungerande cirkulärt flöde.Genom intervjustudien framkom det att okunskapen präglar återbruksbranschen. Motivationenför att våga testa sig fram med återbrukade produkter saknas och ett krav skulle behöva införas.En lösning skulle vara att nya aktörer tar in återbruksbara produkter för rekonditionering,lagerhållning och återförsäljning. Befintliga leverantörer skulle kunna genomföraåtertillverkning av det produkter producenterna kan för att sedan sälja i det vanliga flödet.

Idag återvinns nästan allt stål som produceras i Sverige och övriga världen. Vid återvinning av stål smälts stålet ner och processen utgör cirka 1 500 kilogram koldioxid per ton utsläpp (Strand Nyhlin, Åfreds, 2022, s.52–53). Vid återbruk av stål kan koldioxidutsläppen minskas ännu mer, till så lite som 35 kilogram koldioxid per ton, och i vissa fall ännu mindre (Stena stål, 2023). Vid återbruk demonteras en byggnadsdel för att med så lite ingrepp som möjligt återanvända produkten och samtidigt behålla dess funktion (Strand Nyhlin, Åfreds, 2022, s.8).Syftet med studien är att studera hur certifieringssystem och garantier påverkar intresset för återbruk av stålstommar. Studien syftar även till att identifiera de primära och samverkande faktorerna mellan en entreprenör och en leverantör under en inventering i upphandlingsskedet i byggprocessen för att optimera återbruk av stålstommar.Det här arbetet är en kvalitativ forskningsstudie som grundar sig i en litteraturstudie, baserad på litteratur och internetbaserad information, expertkonsultationer, kvalitativa intervjuer samt övriga relevanta källor. Övriga relevanta källor avser informationskällor specifika för Skanska.Resultatet av studien visar att certifieringssystemen LEED, Miljöbyggnad och NollCO2 inte leder till tydliga incitament för återbruk av stålstommar. Studien visar också att de främst påverkande faktorerna för att stålleverantörer ska lämna garanti på återbrukade stålstommar är att stålleverantören blir involverad i ett tidigt skede i byggprocessen och att kvalitetssäkringsprocessen genomförs inom ramen för stålleverantörens verksamhet.I studien påvisas att de primära samverkande faktorerna för att optimera återbruk av stålstommar är att det krävs noggrann projektering för demonteringsprocessen samt att stålleverantören erbjuder tjänster för återbruk innefattande inventering, behovsanalys och kvalitetssäkring. Slutligen visar studien att Skanska har etablerade forum för att bidra till cirkulära materialflöden och främja återbruk i projekteringen av sina byggprojekt.Slutsatsen är att fler aktörer behöver samverka och involveras i ett tidigt skede i byggprocessen. För att återbruk ska bli en naturlig del i branschen behöver ambitions- och kunskapsnivån höjas och aktörerna komma överens om en tydlig och rimlig ansvarsfördelning dem emellan.

Den här studien handlar om recirkulering av rivningsmaterial i anslutning till det storskaliga stadsutvecklingsprojektet Västerbro, som Riksbyggen och Bostäder i Borås står bakom. På platsen finns idag en tegelbeklädd lagerbyggnad från 1960-talet och exploatörernas visioner bygger på att lagerbyggnaden rivs och ersätts med nya byggnader. Genom selektiv rivning ser man möjligheter att återvinna byggnadens fasadtegel och betong från befintligt bjälklag för att återanvända detta i uppförandet av det nya kvarteret. Syftet med studien är att estimera klimatnyttan från recirkulerat material från selektiv rivning av lagerbyggnaden, med målet att bidra som beslutsunderlag för beställare vid recirkulering av rivningsmaterial. Klimatpåverkan från recirkulering av rivningsmaterial från lagerbyggnaden beräknas i en livscykelanalys som jämför fem likvärdiga fasadelement med olika mängd inblandning av återbrukad betongballast, återbrukat rensat tegel, och återbrukade kapade tegelstycken från befintlig fasad. Beräkningen utgår ifrån en lokal recirkulering då rivning sker på platsen där det nya kvarteret ska byggas. Fasadelementet är ett prefabricerat sandwichelement med fast-gjutet tegel. Som stöd i beräkningen användes IVL Svenska Miljöinstitutets handledning för klimatberäkningar i Byggsektorns miljöberäkningsverktyg, BM. Beräkningar uppskattar att selektiv rivning med återbrukade kapade tegelstycken från be-fintlig fasad kan spara 28 % växthusgasutsläpp jämfört med ett likvärdigt fasadelement bestående av enbart av primära råvaror. Studierna presenterade i den här rapporten är kopplade till Västerbros forskningsprojekt Framtidens kvarter- för en hållbar livsstil som har följts genom deltagande i återkommande styrgruppsmöten, en workshop samt genom samtal och intervjuer med projektdeltagare. Studien omfattas också av en teoretisk översikt av den lagstiftning och de incitament som berör recirkulering av bygg- och rivningsmaterial och visar på samhällets höga ambitioner att påskynda omställningen mot cirkulära materialflöden. Sammanställningen visar också på att lagar och regler ger en stor flexibilitet och att recirkulering av bygg- och rivnings-material till stor del bygger på frivillighet eller den enskilde aktörens vision och vilja om att bygga hållbart. / This study is about recycling demolition materials in connection with the large-scale urban development project Västerbro, by Riksbyggen and Bostäder i Borås. A warehouse building from the 1960s occupies the site today, and the constructors wants to replace the old warehouse with new buildings. Through selective demolition, it is possible to recycle the brick facade and concrete frame and reuse in the construction of the new buildings. The purpose of this study is to estimate the climate benefit when using reused material from selective demolition, aiming to contribute as a fact base for making decisions regarding recirculated materials. The climate impact from the reuse of demolition material is calculated in a Life Cycle Assessment that compares five similar facade elements with varying amount of recycled and reused concrete aggregates, reused cleaned bricks, and reused cut brick element from existing facade. The calculation is based on a local scenario as the demolition takes place at the site where the new block is to be built and the facade element is a prefabricated sandwich element. Calculations show that selective demolition with reused cut brick elements from existing facades could save 28% greenhouse gas emissions compared to an equivalent facade element consisting of only primary raw materials. The studies presented in this report are linked to Västerbro's research project Framtidens kvarter- för en hållbar livsstil (roughly translated: The city block of the future- for a sustainable lifestyle) that has been studied through participation in recurring steering committee meetings, one workshop and through conversations and interviews with project participants. The study is also covered by a theoretical overview of the legislation and incentives that concern the recycling of construction and demolition materials and shows society's high ambitions to accelerate the transition to circular material flows. But the compilation also shows that laws and regulations provide great flexibility and that recycling of construction and demolition materials is largely based on voluntariness or the individual actor's vision and desire to build sustainably.

Studiens syfte var att undersöka vilka uppfattningar förskollärare har om återbruk ochåtervinning samt på vilket sätt det påverkar barns delaktighet i undervisningen.Förhoppningen var att ett fenomenografiskt perspektiv på undervisningen skulle bidra tillökad kunskap om det. Studien utfördes genom ostrukturerade kvalitativa intervjuer med tioförskollärare inom tre kommuner i Mellansverige. De tio förskollärarna valdes slumpmässigtut och intervjuades om deras uppfattningar om hållbar utveckling med fokus på återvinningoch återbruk. Utsagorna tolkades utifrån en analys inspirerad av en fenomenografiskanalysmodell som sammanflätats med variationsteorin. Resultatet i analysen landade i tvåframträdande reflektioner: I undervisning om återbruk och återvinning uppfattas ekologiskaprocesser, odling och upplevelser i skogen bidra till lärande om hållbar utveckling. Kunskapersom inte alla pedagoger har. Därför hamnar man lätt i projekt och färdiga material såsomsopmonster. Resultatet visar också att barnen blir delaktiga i undervisning om återvinning ochåterbruk på pedagogernas villkor och inkluderas inte i så hög grad. Synen på barn, pedagogerskunskaper och intressen är aspekter som kan förklara studiens resultat.