Rivning av byggnader är något som ständigt försegårs i vårt samhälle. Denna rapport går in på materialinventering inför rivning av byggnader där identifiering och sortering av byggmaterial görs för att minska mängden avfall. Det går även in på vilka material som kan återvinnas eller återanvändas, samt vilka som innehåller farliga ämnen. Materialinventering styrs av lagar och förordningar, såsom miljöbalken och avfallsförordningen.   Olika avfall sorteras utefter dess egenskaper, material som innehåller farliga ämnen sorteras separat och får inte blandas med andra farliga ämnen, samt icke farliga ämnen. De resterande material som inte innehåller farliga ämnen sorteras efter vilka som går att återanvända, återvinna eller deponeras, detta görs enligt avfallstrappan.   Rapportens resultat och teori bygger på en litteraturstudie om artiklar och uppsatser, såsom examensarbeten, samt en studie om lagar och förordningar inom materialinventering. Studien om lagar och förordningar går in på hur de tillämpas inom materialinventering. Dessutom har hemsidor och uppslagsverk används.

Idag återvinns nästan allt stål som produceras i Sverige och övriga världen. Vid återvinning av stål smälts stålet ner och processen utgör cirka 1 500 kilogram koldioxid per ton utsläpp (Strand Nyhlin, Åfreds, 2022, s.52–53). Vid återbruk av stål kan koldioxidutsläppen minskas ännu mer, till så lite som 35 kilogram koldioxid per ton, och i vissa fall ännu mindre (Stena stål, 2023). Vid återbruk demonteras en byggnadsdel för att med så lite ingrepp som möjligt återanvända produkten och samtidigt behålla dess funktion (Strand Nyhlin, Åfreds, 2022, s.8).Syftet med studien är att studera hur certifieringssystem och garantier påverkar intresset för återbruk av stålstommar. Studien syftar även till att identifiera de primära och samverkande faktorerna mellan en entreprenör och en leverantör under en inventering i upphandlingsskedet i byggprocessen för att optimera återbruk av stålstommar.Det här arbetet är en kvalitativ forskningsstudie som grundar sig i en litteraturstudie, baserad på litteratur och internetbaserad information, expertkonsultationer, kvalitativa intervjuer samt övriga relevanta källor. Övriga relevanta källor avser informationskällor specifika för Skanska.Resultatet av studien visar att certifieringssystemen LEED, Miljöbyggnad och NollCO2 inte leder till tydliga incitament för återbruk av stålstommar. Studien visar också att de främst påverkande faktorerna för att stålleverantörer ska lämna garanti på återbrukade stålstommar är att stålleverantören blir involverad i ett tidigt skede i byggprocessen och att kvalitetssäkringsprocessen genomförs inom ramen för stålleverantörens verksamhet.I studien påvisas att de primära samverkande faktorerna för att optimera återbruk av stålstommar är att det krävs noggrann projektering för demonteringsprocessen samt att stålleverantören erbjuder tjänster för återbruk innefattande inventering, behovsanalys och kvalitetssäkring. Slutligen visar studien att Skanska har etablerade forum för att bidra till cirkulära materialflöden och främja återbruk i projekteringen av sina byggprojekt.Slutsatsen är att fler aktörer behöver samverka och involveras i ett tidigt skede i byggprocessen. För att återbruk ska bli en naturlig del i branschen behöver ambitions- och kunskapsnivån höjas och aktörerna komma överens om en tydlig och rimlig ansvarsfördelning dem emellan.

Byggbranschen står för en stor andel av Sveriges koldioxidutsläpp som bidrar till klimatförändringarna. Branschen behöver därmed ställa om från linjärt byggande till cirkulärt byggande där mer återbruk av byggprodukter och byggmaterial kan bidra till förändringen. Idag är marknaden för återbruk inom byggbranschen begränsad och fler produkter behöver tillgängliggöras. Syftet med studien är att undersöka hur processerna för återbruk fungerar i nuläget. Därtill har det undersökts om återbruksinventeringarna inför rivning av byggnader skulle kunna digitaliseras och standardiseras för att främja ett cirkulärt byggande genom hela byggprocessen. För att få en bred inblick i hur byggbranschen arbetar med återbruk och vilken kunskap som finns, har en kvalitativ intervjustudie har genomförts med nio olika aktörer verksamma i Västra Götaland. Aktörerna är fastighetsutvecklare, återförsäljare av byggprodukter, byggnadsentreprenörer, forskare, arkitekt, rivnings- & miljöinventerare, samt rivnings- & avfallshanterare. För att se hur återbruksprodukter kan presenteras för kund och om informationen om produkten är tillräcklig har en liten kvalitativ innehållsanalys genomförts på den digitala marknadsplatsen som Centrum för cirkulärt byggande (CCBuild) tillhandahåller. CCBuild är en organisation som drivs av IVL Svenska Miljöinstitutet och finns för att ge kunskap, erbjuda ett nätverk och digitala tjänster för cirkulära produkter och tjänster inom samhällsbyggnadssektorn. Studiens resultat visar på att användandet av återbruk ökar inom byggbranschen men att det finns många hinder som gör det svårt att identifiera och använda byggmaterial som kan återbrukas. Brist på erfarenhet och kunskap, ekonomiska hinder, svårt att garantera produktens kvalitet, svaga lagar och myndighetskrav är några faktorer som begränsar användningen av återbruksprodukter. Återbruksarbetet behöver ske tidigt i projekten där mer tid och resurser läggs på återbruksarbetet. Nya lagar och myndighetskrav behöver införas. Riktlinjer för återbruksinventering måste integreras i branschnormen för materialinventering och tillgängliga verktyg på marknaden behöver integreras med branschnormen för materialinventering där återbruksinventeringen ingår. Även tydligare information om byggmaterialens och byggprodukternas ursprung, kvalité och prestanda behöver finnas på de marknadsplatser som finns för återbruk. / The construction industry accounts for a large proportion of Sweden's carbon dioxide emissions which contribute to climate change. The industry therefore needs to switch from linear construction to circular construction, where more reuse of construction products and construction materials can contribute to the circular transformation. Today, the market for reuse in the construction industry is limited and more products need to be made available. The purpose of the study is to investigate how the processes for reuse currently work. In addition, it has been investigated whether the reuse inventories before the demolition of buildings could be digitized and standardized to promote circular construction throughout the construction process. To get a broad insight into how the construction industry works with reuse and what knowledge is available, a qualitative interview study has been conducted with nine different actors operating in Västra Götaland. The actors are real estate developers, retailers of building products, building contractors, researchers, architects, demolition and environmental inventories, as well as demolition and waste managers. To see how construction products for reuse can be presented to the customer and if the information about the product is sufficient, a small qualitative content analysis has been carried out on the digital marketplace provided by the Centre for Circular Construction (CCBuild). CCBuild is an organization run by IVL Swedish Environmental Research Institute and exists to provide knowledge and offer a network and digital services for circular products and services in the built environment sector. The results of the study show that the use of reuse products is increasing in the construction industry, but that many obstacles make it difficult to identify and use construction materials that can be reused. Lack of experience and knowledge, financial obstacles, difficulty in guaranteeing the quality of the product, weak laws, and regulatory requirements are some factors that limit the use of reused products. The reuse process needs to take place early in the projects and more time and resources need to be spent on the process. New laws and regulatory requirements need to be introduced. Guidelines for reuse inventory must be integrated into the industry standard for material inventory and available tools on the market need to be integrated with the industry standard for material inventory where the reuse inventory is included. Clearer information about the origin, quality and performance of construction materials and construction products also needs to be available on the marketplaces that exist for reuse.

Purpose: Reuse of building materials and products is one possible way to reduce waste in the construction industry, however this is usually discarded due to lack of knowledge and experience. The swedish population are interested in the environment but is it enough for there to be a demand on reused materials and products, or is reuse only a good idea that works well in theory. The purpose of this report is to investigate existing and future tenants’ attitudes to reuse of building products in new building projects and also what products are suitable for reuse. Method: A material inventory is executed on a real estate on Liljeholmen in Jönöping. To measure the reuse potential of the materials and products a digital tool from an organization called Centrum för cirkulärt byggande is being used. Then a survey gets published on social networks which will answer the tenants' attitudes. Findings: Over all there’s a positive attitude regarding reused materials and products. Tenants are not motivated to choose an apartment with reused material and products before an apartment with new materials and products, unless this is reflected in the rent. People in the younger age groups, who also live in rental homes to the greater extent, are more negative to reuse due to esthetical preferences. The products best suited for reuse are windows and doors both from a functional and a desirable point of view. Implications: The real estate companies find it difficult to motivate reused materials and products today. If this study could determine that there was a clear demand on reused materials and products, it would be easier to motivate. However, the real estate companies could start to implement reused materials and products when planning for new projects. The study shows that as long as the materials or products reach a certain standard the tenant would not replace it. Limitations: The results from the material inventory are specific to the property on Liljeholmen in Jönköping, and cannot get more generalized. The results from the survey should be generally valid. Since there are no previous studies in this field, we encourage more studies to be made to reach a better overall picture. Keywords: Circular economy, Sustainable construction, Material inventory, Reuse / Syfte:  Återbruk av byggmaterial och produkter är ett möjligt steg till att minska avfallet i byggsektorn, men brist på kunskap och erfarenheter går att det väljs bort. Hos befolkningen finns ett intresse för miljön och klimatet men räcker det för att det ska finnas en efterfrågan på återbrukade byggmaterial och produkter, eller är återbruk endast en idé som fungerar bra i teorin. Syftet med rapporten är att undersöka hur befintliga och framtida hyresgäster ställer sig i frågan kring återbruk av byggmaterial och produkter vid nybyggnation samt att ta reda på vilka återbrukade material och produkter som lämpar sig för återanvändning i nyproducerade bostäder. Metod: En materialinventering utförs på en fastighet på Liljeholmen i Jönköping. För att bedöma återbrukspotentialen hos byggmaterialen och produkterna används en digital tjänst som organisationen Centrum för cirkulärt byggande har tagit fram. Vidare utformas en enkät som behandlar hyresgästens attityd till återbruk. Resultat: Det finns en positiv syn kring  terbruk av material och produkter hos befintliga och framtida hyresgäster. Det är däremot inte motiverat hos hyresgästerna att välja en hyresrätt med återbrukade material framför en med nya material såvida det inte reflekteras i hyressättningen. Personer i de yngre åldersgrupperna, som även i högst utsträckning bor i hyresrätter, är mest negativa till återbruk på grund av estetiska aspekter. Återbruk av fönster och dörrar anses mest intressant både vad det gäller hyresgästens attityd och ur ett funktionellt perspektiv. Konsekvenser: För fastighetsbolagen är det idag svårt att motivera återbrukade material och produkter. Hade en tydlig efterfrågan på återbruk framkommit i denna undersökning, hade återbruk varit lättare att motivera, men så är inte fallet. Dock kan fastighetsbolagen implementera återbrukade produkter och material i nyproducerade hyresrätter såvida de uppfyller en viss typ av standard eftersom resultaten antyder att hyresgästen inte hade bytt ut dem. Begränsningar: Materialinventeringen som utförts är specifik för byggnaden och kan inte generaliseras. Därav har rapporter och studier eftersökts för att kunna förankra resultaten. Resultaten från hyresgästens attityd till återbruk är generellt giltigt och bör undersökas vidare för att uppnå en god helhetsbild. Nyckelord: Cirkulär ekonomi, Hållbart byggande, Materialinventering, Återbruk

By creating an understanding of reuse, waste within the construction sector can be reduced. The purpose of this report is therefore to identify the obstacles and opportunities of reuse based on a case study regarding the recycling of specifically requested building materials by a company. The case study is based on an investigation of whether it is possible to reuse windows and interior doors from an approximately 100-year-old hospital for a state-of-the-art research center in Skellefteå. The report will also cover key performance indicators related to the case study. The collected data can then be used to create a general understanding of the obstacles and opportunities of reuse in the construction sector.   By conducting a material inventory of the selected building planned for demolition, an understanding of the windows and interior doors present in the building can be obtained. Using drawings and other technical tools, the number of interior doors and windows for the demolition-bound building can be calculated. CCBuild's calculation tool is used to obtain key figures related to the economic and climate savings associated with the examined building materials.   Furthermore, an investigation is conducted to determine if these building materials can be used to help LINK Arkitektur achieve a gold rating on Indicator 13 in Miljöbyggnad 4.0, using regulations, standards, and preliminary floor plans from the new construction. The case study and literature-based data can then be used to identify obstacles and opportunities related to the subject.   By reusing all interior doors and windows from the building slated for demolition, approximately 38.3 tons of   emissions can be saved, and an economic saving of around 910,000 SEK can be achieved. In this case, neither the interior doors nor the windows meet the requirements for the intended building and cannot be used for the intended purpose. The general result is that reuse is beneficial for the environment but not economically justifiable.   Due to the current high requirements for building components, it is not financially justifiable to reuse, as reused parts may need to undergo several tests for classification, which is currently not economically viable. Furthermore, the market is limited, logistics are challenging, and large storage spaces are required to store building materials. This, combined with a lack of knowledge within the industry, makes it difficult to justify reuse in the construction sector at present. However, there is significant potential for development in this area, but it may require incentives from municipalities or the state, in combination with stricter and clearer regulations.   The conducted inventory is specific to Skellefteå Hospital and cannot be generalized. Due to the lack of data and tools to analyze each inventoried product, the results of the inventory are not exact but rather can be used to get an idea of the climate and economic savings associated with reuse. To validate the results, literature studies have been conducted in conjunction with contacting individuals whose profession is related to reuse.   Keywords: Reuse, material inventory, circular economy, climate savings.

No description available.

Sverige idag genererar byggbranschen 12 miljoner ton avfall per år. Enligt svensk lag ska avfallet sorteras för att öka möjligheten till återvinning och återbruk. Byggbranschen står för drygt 20 procent av växthusgasutsläppen i Sverige och genom att återbruka byggmaterial kan denna siffra reduceras. Avsikten med detta examensarbete är att lyfta ett antal möjligheter för att minska klimatavtrycket från byggbranschen. Föreliggande studie syftar därför till att fokusera på de framgångsfaktorer som identifierats hos utmärkande projekt på Skanska gällande återbruk av byggmaterial och produkter. Syftet med studien är att undersöka och belysa de utmaningar som finns med att återbruka samt att uppmärksamma tillvägagångssätt för hur arbete med att återbruka kan ökas.Studien har baserats på intervjuer samt litteratursökning inom ämnet återbruk. Fem deltagare i olika projekt hos Skanska har intervjuats där återbruk varit en del av processen. Arbetet har begränsats till fem intervjudeltagare då det ansågs vara tillräckligt för att besvara studiens syfte. Studien har avgränsats till återbrukat byggmaterial och produkter från byggnader, där material från anläggningsarbeten inte inkluderas. Arbetet skrivs i samarbete med Skanska.De framgångsfaktorer som har identifierats i resultatet är att det är betydelsefullt att lägga god tid på materialinventering och att systematiskt dokumentera de material som finns att tillgå, samt att planering av återbruk sker tidigt i processen. En annan framgångsfaktor för att lyckas med återbruk är att involvera externa aktörer som kan förmedla materialet vidare. De utmaningar som finns med att återbruka byggmaterial och produkter är de krav som ställs genom myndigheter och i lagar. Även kunskapsnivån är bristfällig när det kommer till återbruk i branschen och därmed problematiseras processen. För att anamma återbruk i framtiden kommer det cirkulära byggandet och det långsiktiga perspektivet vara av betydelse inom byggbranschen. Ett sätt för att arbeta med återbruk är att involvera projektörer tidigt i processen genom att förse dem med återbrukat material som går att projektera in i projektet. Vid projekteringen av byggnader bör även materialens framtida återbruk finnas i åtanke. När återbruk blir en del av fler byggprojekt kommer det medföra att avfallet minimeras, det kommer främja företagens hållbarhetsarbete samt att klimatpåverkan från branschen med största sannolikhet kommer minska. / The construction industry generates 12 million tons of waste annually in Sweden alone. The waste according to Swedish law has to be sorted in order to increase the possibility of recycling and reuse. The construction industry produces 20 percent of the Swedish greenhouse gas emissions and by reusing building materials this number can be reduced. The intention of this bachelor's thesis is to illustrate possibilities for reducing the industry's climate footprint. Following thesis intends to focus on identifying the success factors of prominent projects regarding reuse of building materials and products at Skanska. The purpose of the thesis is to explore and illuminate the challenges that come with reusing and detect approaches on how to increase work with reused materials.The thesis is based on interviews and literature in the subject of reuse. Five participants from different projects at Skanska where reuse was a part of the process was interviewed. The interviews were limited to five participants because it was considered to be enough to answer the purpose of the study. The study is limited to reuse of materials and products from buildings, waste from other parts of the industry is not included. This study is written in a collaboration with Skanska.The success factors that were found in this study is that it is important to assign the material listing phase a good amount of time, to systematically document the materials at hand and to plan to reuse early in the process. Another success factor to reusing is to involve external vendors that can help assign the material to new proprietors. The challenges that come with reusing building materials and products are the requirements set by authorities and laws. Also the level of knowledge in the industry about reuse is inadequate which complicates the process. The circular flow and long-time perspective will be of importance in order to appropriate reuse in the building industry in the future. One way to initiate this is by involving architects early in the process by providing them reused materials to plan into their project. In the design of new buildings, the future reuse of the materials should be kept in mind. When reuse becomes a part of more building projects it will result in less waste, the business’ sustainability work will advance and the climate footprint from the industry will most likely get reduced.