Vad är plast som material och hur borde vi som människor förhålla oss till den enorma mängden av plast som har skapats och som nu finns i världen? Finns det någonting inom slöjden som kan bidra till att skapa en mindre destruktiv relation till plasten? Syftet med den här studien är att undersöka återbruksplast som slöjdmaterial. Frågeställningen, som studien utgår ifrån är: Vilka utmaningar och möjligheter har återbruksplast som slöjdmaterial? Detta undersöks genom en konstnärlig undersökning med en materialnära och experimentell ingång, där jag själv har skapat med återbruksplast som material. Den teoretiska utgångspunkten i studien är Haraways (2016) koncept making kin och staying with the trouble. I analysen av empirin har inspiration tagits av analysmetoden tematisk analys. Resultaten från studien tyder på att det finns ett behov av mer kunskap om återbruksplast som material som riktas mot just slöjden, då detta skulle underlätta arbetet och möjliggöra mer hållbara resultat i skapandet. Okunskapen, men även vissa av många återbruksplasters egenskaper, leder till att det kan vara svårare att utföra “traditionella” slöjdtekniker med plasten som material och veta hur en skapar något hållbart av den. Även om den här osäkerheten och därmed experimentella ingången till arbetet kan vara en källa till kreativitet så kan den också leda till olust, och andras erfarenhet och därmed kunskap kan bidra till inspirationen. Studien visar att återbruksplast kan vara ett bra material till just konstnärligt skapande, eftersom den lätt väcker reflektioner och diskussioner av konsumtion och vår relation till plasten som material.

No description available.

Korslimmat trä är sammansättning av virke som limmats ihop med varandra åt olika håll för att öka hållfastheten. KL-trä används vid tillverkning av småhus, flerfamiljshus, ridhus och andra större lokaler. Att arbeta med trä är idag ett aktuellt ämne då det är ett miljövänligare val än att till exempel använda sig utav betong. Syftet med studien är att undersöka om producenterna kan använda sig av återbrukat material vid tillverkningen av KL-träelement. Utifrån intervjuer samt litteraturstudier kunde följande slutsatser utläsas: • Produktion av KL-trä med återbrukat material inte stödjs på grund avföljande saker: o Nya standarder behöver arbetas fram o Producenter måste kunna lämna garanti på produkt o Slutkundens säkerhet måste beaktas • Återbrukat material kan användas i de lager som ej utgör huvudbärriktning med nästan lika gott resultat som jungfrulig råvara. • Potential finns att minska användningen av jungfrulig råvara med upp till 30% genom att använda återbrukat material i de lager som ej utgör huvudbärriktning.

Kan en möbeltapetserare arbeta med återbruk av modernt producerade möbler? I vårt examensarbete har vi arbetat med återbruk av några utvalda produkter ur Ikeas sortiment. Vi har med vårt yrkeskunnande som möbeltapetserare och vår miljö som utgångspunkt velat skapa uppgraderade möbler av det människor tröttnat på. Resultatet av detta arbete är en liten kollektion redesignade möbler. Möbler att älska och att slita på under många år till.

<p>Denna studies syfte är att undersöka och öka kunskapen kring hur hållbar utveckling kan införlivas inom textilslöjdsämnet både inom gymnasiet och grundskolans senare år. Frågeställningarna bestod i hur och varför textillärare bör arbeta och integrera hållbar utveckling i undervisningen. I studien har jag använt mig av både litteraturstudier och intervjuer av kvalitativ art. Intervjuerna har rört textillärare verksamma inom gymnasiet och grundskolans senare år. Intervjuresultatet har bland annat bidragit till att få fram konkreta arbetsmetoder och förslag, som exempelvis att arbeta tematiskt kring textilproduktion, att föra diskussioner kring elevernas egen konsumtion och kring hur man resurshushåller. Litteraturstudierna har bland annat bidragit till att realisera varför en hållbar utveckling är nödvänding genom att slöjden har analyserats ur en ekologisk, kulturell, social, teknologisk och ekonomisk dimension. Studiens slutsatser är att en hållbar utveckling naturligt integrerar med textilslöjden. Integrationen har att göra med att konsumtion och tillverkning av produkter ger effekter på miljön. För att kunna arbeta miljövänligt så bör en lärare vara förtrogen med vad de olika dimensionerna inom hållbar utveckling innebär och i sin tur kunna omsätta dessa kunskaper i textilslöjden till exempel genom att arbeta med återbruk, använda miljövänliga material eller genom samarbete med organisationer, företag med mera.</p><p> </p>

Denna studies syfte är att undersöka och öka kunskapen kring hur hållbar utveckling kan införlivas inom textilslöjdsämnet både inom gymnasiet och grundskolans senare år. Frågeställningarna bestod i hur och varför textillärare bör arbeta och integrera hållbar utveckling i undervisningen. I studien har jag använt mig av både litteraturstudier och intervjuer av kvalitativ art. Intervjuerna har rört textillärare verksamma inom gymnasiet och grundskolans senare år. Intervjuresultatet har bland annat bidragit till att få fram konkreta arbetsmetoder och förslag, som exempelvis att arbeta tematiskt kring textilproduktion, att föra diskussioner kring elevernas egen konsumtion och kring hur man resurshushåller. Litteraturstudierna har bland annat bidragit till att realisera varför en hållbar utveckling är nödvänding genom att slöjden har analyserats ur en ekologisk, kulturell, social, teknologisk och ekonomisk dimension. Studiens slutsatser är att en hållbar utveckling naturligt integrerar med textilslöjden. Integrationen har att göra med att konsumtion och tillverkning av produkter ger effekter på miljön. För att kunna arbeta miljövänligt så bör en lärare vara förtrogen med vad de olika dimensionerna inom hållbar utveckling innebär och i sin tur kunna omsätta dessa kunskaper i textilslöjden till exempel genom att arbeta med återbruk, använda miljövänliga material eller genom samarbete med organisationer, företag med mera.

Syftet med studien är att undersöka vad som är legitimt återbruk och användning av någon annans tidigare designat material, i nya formgivna produkter eller verk. Frågeställningarna som diskuterats i arbetet är;   Hur mycket av någon annans tidigare formgivna material får återanvändas i kommersiella återbruksprodukter? Vad är legitimt bruk av ”ready-mades” i konstnärliga verk? Anses det vara ett konstnärligt verk när konstnären inte själv åstadkommit alla delar av verket?   Dessa frågeställningar har diskuterats utifrån juridiska och moraliska perspektiv. Som metod användes en litteraturbaserad studie av juridisk litteratur som behandlar immaterialrätt, avgränsat till bestämmelser av lag i Sverige. De juridiska reglerna jämfördes sedan med etiska teorier. Resultatet av studien presenteras som en diskussion utifrån dessa perspektiv och applicerade på exempelfall.

I den här uppsatsen redovisar jag min designpedagogiska undersökning som behandlar frågeställning Vilken form och funktion ska ett Lekotek ha för att motsvara barnens behov enligt dem själva? Syftet är att förstå och förändra situationen för barns behov och möjligheter till lek och leksaker samt åskådliggöra hur design på ett aktivt sätt kan påverka uppbyggnaden av en ny kultur och samhälle som rör sig mot en mer hållbar social, ekonomiskt och ekologiskt utveckling. Jag vänder jag mig till barn som leker och använder leksaker för att se och undersöka hur de förhåller sig till möjligheten att låna hem leksakerna istället för att köpa och äga dessa. Hur ser deras intresse ut för en plats som Lekotek? Vad vill de att Lekoteket ska erbjuda? Mitt undersökningsmaterial består av de iakttagelser, berättelser, bilder och leksaker som har kommit till genom användarnas(barnens) och föräldrars aktivt deltagande och samarbete. Deltagarnas roll och medverkan samt deras intryck och uttryck kring ämnet är det som gett mig möjlighet till att observera och analysera för att förstå det ur barnens perspektiv. Jag har genom observationer, fältanteckningar och fotodokumentationer samlat in det empiriska materialet. Jag valde transformationsdesign som teori och metod främst för dess fokus på användarperspektivet som passade väl min frågeställning. Lekolab fungerade som ett designlaboratorium och ett designpedagogiskt rum där insamlingen av leksaker och workshop hölls. Workshopen formulerades utifrån de tre grundläggande stegen i hållbar utvecklingsarbete: Recycle(återvinna), Reduce(reducera) och Reuse(återanvända). Resultatet tolkade jag därefter utifrån de tre centrala stegen i arbete med ”användarperspektivet” observera, synligöra och testa. Mina resultatet visar på att det finns ett stort intresse för ett lekotek dvs en plats som kan öka tillgången av leksaker för barn att leka med, låna hem och även möjligheten till att köpa leksaker. Resultaten visade även att leksakerna kan transformeras/omvandlas från gamla till nya, från ointressanta till intressanta och därmed användas och återanvändas. Jag fick även se och uppleva att nya idéer, möjligheter och former kan etableras och accepteras som självklara och givna på väldigt kort tid. Undersökningen redovisas dels i skriftlig form och dels genom en gestaltning. Gestaltningen bestod av en installation som byggdes upp av hundratals leksaker som donerades till Lekoteket.

Syftet med denna uppsats var att jämföra diskurser med nyutbildade slöjdlärares resonemang om skolslöjd och hållbar utveckling. Detta gjorde jag genom att utföra en semistrukturerad intervjustudie där fem nyutbildade slöjdlärare ingick. Utifrån de ämnen informanterna valde att tala om under intervjuerna skapade jag teman, vilka jag sedan undersökte i resultatkapitlet. De teman som undersöktes var återbruk, materialhushållning, reparationer, teori i slöjd, ämnesövergripande arbete samt skapa versus köpa. Innehållet i några av dessa teman föreskrivs i styrdokumenten medan andra inte gör det. Även de tre diskurserna miljödiskursen, slöjddiskursen samt skoldiskursen undersöktes i resultatkapitlet. I diskussionskapitlet undersökte jag sedan vilka av nämnda diskurser respektive tema kunde tänkas tillhöra. Jag föreslog därefter tänkbara orsaker till detta. De diskurser jag använde mig av var skoldiskursen, slöjddiskursen samt miljödiskursen. De slutsatser jag drog var att det finns sådant som tyder på att skolslöjden genomgår en förändring. Dels tycks skolslöjden vara på väg att få teoretiska inslag och dels tycks den gå en mer miljövänlig framtid till mötes.

Tidigare forskning har visat att det inte finns mycket forskning inom området hållbar utveckling i förskoleåldrarna. Detta område är aktuellt i dagens samhälle. I den här studien fokuseras det på begreppen återbruk och återvinning i förskolan som är en del av den hållbara utvecklingen. Syftet med den här studien är att framställa förskollärares och en förskolechefs erfarenheter av återbruk och återvinning i förskolan. Frågeställningarna utgår ifrån hur förskollärare och en förkolechef arbetar med återbruk och återvinning, hur de får med barnen och även vårdnadshavarna i arbetet samt vilka sammanlagda erfarenheter respondenterna har. Studien utgår ifrån pragmatisk teori och en kvalitativ metod. Fem förskollärare och en förskolechef från olika förskolor har intervjuats i studien. Respondenterna har även varierade yrkeserfarenheter. Resultatet visade att yrkeserfarenheten och viljan har betydelse för arbetet inom återbruk och återvinning. Det visade sig att respondenterna hade liknande tankar inom arbete med återbruk och återvinning. Bland annat nämndes sopsortering och sparande av äldre material som kan användas till något nytt. Några förskollärare berättade också att genom att själv visa entusiasm och intresse för det som görs blir även barnen intresserade. Några respondenter sa att om barnen har frågor går de vidare med dessa och på så sätt blir barnen även delaktiga i arbetet med återbruk och återvinning. Skulle inte barnen förstå berättar förskollärarna att de arbetar vidare med ämnet och upprepar. Eftersom intervjuerna har gjorts på olika förskolor har det visat sig att vårdnadshavarna blir delaktiga på olika sätt. Bland annat genom fixarkvällar, föräldraföreningar och även att föräldrar får komma och arbeta, eftersom en av förskolorna är föräldrakooperativ.