Klädesplaggs emotionella värde kan höjas vid bearbetning med textil märkning som dekoration. Hur värdet ändrats är beroende av flera faktorer. Graden av engagemang i val av motiv, färgval och placering är faktorer som tillsammans kommunicerar bärarens sociala tillblivelse är en stor del av den eventuella värde ändringen. En annan viktig faktor är förutsättningarna att kunna utföra arbetet med resultatet att bäraren/ ägaren blir nöjd. Dessa tekniska förutsättningar är beroende av plaggets konstruktion, material och kräver en viss förförståelse i form av materialkännedom och erfarenhet av broderi. Tätt kopplat till detta kunnande är klädesplaggets emotionella värdeökning i form av en stolthet i själv att kunna utföra broderiarbetet. Undersökningens syfte är att undersöka hur textil märkning i form av dekoration eventuellt kan förändra ägarens relationen till det märkta plagget och vilka val och handlingar som spelar in till en eventuell värdeändring. Jag har också velat undersöka de praktiska förutsättningarna för arbetet. Frågeställningarna som jag har försökt besvara är: Hur kan ett plaggs värde förändras vid bearbetning med textil märkning i form av dekoration? Vilka val och handlingar ligger till grund för värdeändringen? Vilka praktiska förutsättningar, i form av material och förkunskaper, behövs för arbete med bundet broderi med märkstramalj på färdiga klädesplagg? Undersökningen har genomförts med autoetnografisk metod med stöd av två informanter.

Purpose: Reuse of building materials and products is one possible way to reduce waste in the construction industry, however this is usually discarded due to lack of knowledge and experience. The swedish population are interested in the environment but is it enough for there to be a demand on reused materials and products, or is reuse only a good idea that works well in theory. The purpose of this report is to investigate existing and future tenants’ attitudes to reuse of building products in new building projects and also what products are suitable for reuse. Method: A material inventory is executed on a real estate on Liljeholmen in Jönöping. To measure the reuse potential of the materials and products a digital tool from an organization called Centrum för cirkulärt byggande is being used. Then a survey gets published on social networks which will answer the tenants' attitudes. Findings: Over all there’s a positive attitude regarding reused materials and products. Tenants are not motivated to choose an apartment with reused material and products before an apartment with new materials and products, unless this is reflected in the rent. People in the younger age groups, who also live in rental homes to the greater extent, are more negative to reuse due to esthetical preferences. The products best suited for reuse are windows and doors both from a functional and a desirable point of view. Implications: The real estate companies find it difficult to motivate reused materials and products today. If this study could determine that there was a clear demand on reused materials and products, it would be easier to motivate. However, the real estate companies could start to implement reused materials and products when planning for new projects. The study shows that as long as the materials or products reach a certain standard the tenant would not replace it. Limitations: The results from the material inventory are specific to the property on Liljeholmen in Jönköping, and cannot get more generalized. The results from the survey should be generally valid. Since there are no previous studies in this field, we encourage more studies to be made to reach a better overall picture. Keywords: Circular economy, Sustainable construction, Material inventory, Reuse / Syfte:  Återbruk av byggmaterial och produkter är ett möjligt steg till att minska avfallet i byggsektorn, men brist på kunskap och erfarenheter går att det väljs bort. Hos befolkningen finns ett intresse för miljön och klimatet men räcker det för att det ska finnas en efterfrågan på återbrukade byggmaterial och produkter, eller är återbruk endast en idé som fungerar bra i teorin. Syftet med rapporten är att undersöka hur befintliga och framtida hyresgäster ställer sig i frågan kring återbruk av byggmaterial och produkter vid nybyggnation samt att ta reda på vilka återbrukade material och produkter som lämpar sig för återanvändning i nyproducerade bostäder. Metod: En materialinventering utförs på en fastighet på Liljeholmen i Jönköping. För att bedöma återbrukspotentialen hos byggmaterialen och produkterna används en digital tjänst som organisationen Centrum för cirkulärt byggande har tagit fram. Vidare utformas en enkät som behandlar hyresgästens attityd till återbruk. Resultat: Det finns en positiv syn kring  terbruk av material och produkter hos befintliga och framtida hyresgäster. Det är däremot inte motiverat hos hyresgästerna att välja en hyresrätt med återbrukade material framför en med nya material såvida det inte reflekteras i hyressättningen. Personer i de yngre åldersgrupperna, som även i högst utsträckning bor i hyresrätter, är mest negativa till återbruk på grund av estetiska aspekter. Återbruk av fönster och dörrar anses mest intressant både vad det gäller hyresgästens attityd och ur ett funktionellt perspektiv. Konsekvenser: För fastighetsbolagen är det idag svårt att motivera återbrukade material och produkter. Hade en tydlig efterfrågan på återbruk framkommit i denna undersökning, hade återbruk varit lättare att motivera, men så är inte fallet. Dock kan fastighetsbolagen implementera återbrukade produkter och material i nyproducerade hyresrätter såvida de uppfyller en viss typ av standard eftersom resultaten antyder att hyresgästen inte hade bytt ut dem. Begränsningar: Materialinventeringen som utförts är specifik för byggnaden och kan inte generaliseras. Därav har rapporter och studier eftersökts för att kunna förankra resultaten. Resultaten från hyresgästens attityd till återbruk är generellt giltigt och bör undersökas vidare för att uppnå en god helhetsbild. Nyckelord: Cirkulär ekonomi, Hållbart byggande, Materialinventering, Återbruk

The Swedish construction industry is growing at the same rate as its population, boosting the climate impact and increasing waste volumes. To counteract this there needs to be an easier way to handle virgin raw materials that otherwise threaten the climate. Through recycling, we extend the service life and reduce the amount of waste. More knowledge about emission reduction of wood construction and its potential for recycling is needed. International development is at the forefront and hopefully, it can be implemented in the Swedish construction industry as well.    The purpose of this study is to shed light on current product developments and their potential to further a circular economy for wood materials. The goal is to gain an understanding of current developments and to identify recycling methods that can be used in the Swedish construction industry through a qualitative interview- and literature study.    The study identifies different obstacles and opportunities for the Swedish construction industry and its recycling potential. There’s some development regarding documentation, tracking of products, and design for recycling. International projects such as Gentrae, demountable wooden beams, and CLT can be implemented nationally. To achieve this there needs to be a legislative correction that promotes a circular economy.

I takt med en exponentiell ökning av jordens befolkning, bidragande till en ökad konsumtion av jordens resurser ställs allt mer krav och fokus på ett hållbart byggande. Sverige antog sig 2017 ett klimatpolitiskt ramverk i form av en sammanhängande miljöpolitik bestående av klimatlagar och klimatmål för att nå upp till Fossilfritt Sveriges mål i linje med Parisavtalet. Vilket långsiktigt innebär att ha en klimatneutral värdekedja inom bygg- och anläggningssektorn till år 2045. Denna rapport är en klimatanalys med målet att utvärdera klimatbesparingen med numeriska värden på en befintlig betongstomme ur ett livscykelperspektiv. Det referensobjektet studien behandlar är en betongstomme vid en om- till- och påbyggnad av Biologihuset på Campus Umeå Universitet. Målet i studien är även att undersöka en miljövänligare betongstomme med koppling Fossilfritt Sveriges mål mot ett netto noll utsläpp av klimatutsläpp till år 2045 samt utvärdera arbetet kring cirkulärt byggande i Sverige idag. Studien har genomförts genom mängdberäkning av den bärande betongstommens ingående byggresurser både för hand och med hjälp av programvaran AutoCAD. Klimatpåverkan av de olika byggnadsmaterialen samt klimatpåverkan av hela betongstommen beräknades med hjälp av miljöberäkningsverktyget Byggsektorns Miljöberäkningsprogram (BM 1.0). Miljövarudeklarationer (EPD:er) som valdes av studenten användes även i BM 1.0 för att utvärdera alternativ betongstomme med reducerad klimatpåverkan. Den befintliga betongstommen på Biologihuset har efter klimatanalys visat att inbyggd koldioxid ligger på ca 1 067 000 kg CO2e. Betongstommen har efter klimatanalys av ingående byggresurser resulterat i ett förslag på en betongstomme med en minskad klimatpåverkan på ca 36 %. I det miljövänligare alternativet minskade klimatpåverkan från armeringen med 89 % och med 34 % för betongen.  Detta innebär att det krävs större åtgärder för att nå upp till Fossilfritt Sveriges mål till 2045. Arbete kring återbruk, återvinning och en klimatsmart byggande gynnas ur ett livscykelperspektiv genom krav och lagar. Genom en ökad tillgång av miljövarudeklarationer har byggbranschen stora möjligheter att göra aktiva val som gynnar en hållbar utveckling med minskad klimatpåverkan från bygg- och rivningsprocesser. / As the increase in the earth´s population contributes to an increased consumption of the earth´s resources, more and more demands and focus are being placed on sustainable construction. In 2017, Sweden adopted a climate policy framework in the form of a coherent environmental policy consisting of climate laws and climate goals to reach Fossil- free, bringing Sweden´s goals in line with the Paris Agreement. This, in the long-term, means having a climate-neutral value chain in the construction and civil engineering sector by the year of 2045. This report provides a climate analysis evaluating the climate savings of an existing concrete frame out of a live cycle perspective. The study will focus on a concrete frame forming part of a remodelling and extension of the Biology Building at Umeå University. Furthermore, this study will investigate more environmentally friendly alternatives in connection with Sweden´s Fossil-free goal towards a net-zero carbon emissions by 2045. Finally, this study will evaluate the work on circular construction in Sweden today. AutoCAD software was used to calculate the amount of building resources and the climate impact of the various materials, and of the entire concrete frame, were calculated using the environmental calculation tool Byggsektorns Miljöberäkningsverktyg (BM 1.0). Self- selected environmental product declarations (EPDs) were also used in BM 1.0 to evaluate the reduced climate impact of the concrete structures. Subsequently, the climate analysis suggests that the existing frame has resulted in a built- in carbon dioxide amount of approximately1,067,000 kg CO2e. After the climate analysis it resulted in a more environmentally friendly alternative with a reduced climate impact of about 36 %. The reinforcement reduced its climate impact by 89 % and the concrete by 34 %. When considered in light of Sweden´s Fossil-free target, this means that greater measures are required to achieve net zero emissions by 2045. Through demands and laws being placed on the climate emissions related to construction, work on reusing and recycling is increasingly promoted, as well as promoting a climate-smart construction out of a life- cycle perspective. Ultimately, this study suggests that, by increasing the availability of environmental product declarations, the construction industry have opportunities to make effective choices that promote sustainable development that may reduce the climate impact of construction and demolition processes.

This project consists of and is driven forwards by three forces: PART ONE is the Story Behind, the environmental and political part with problems like waste management, over-consumption, and extreme lack of student housing in the Stockholm region in spite of the politicians’ promises. SECOND PART is the Collecting of Waste that are at hand, showing how much MATERIALS, still fully usable, we just discard of and the investigation of these - with a little creativity and innovation finding strategies to use them in a NEW WAY in the context of architecture, questioning the perception of second-hand materials. AND THIRDLY - reaction! The practical part, a full-scale built proposal with which I tie together this project. As a response to our consumption-oriented society, I collected whatever thrown away material at hand right here on the architecture school. With this material and the strategies discovered, I constructed a small student dwelling on a forgotten and unused space on the architecture school’s roof, making a statement towards the disappointing development of the student housing situation. / Detta projekt består av och drivs framåt av tre krafter: DEL ETT - historien bakom, den politiska delen med fokus på miljö, såsom avfallshantering, överkonsumtion, samt den extrema bristen på studentbostäder i Stockholmsregionen trots politikernas löften. ANDRA DELEN - insamlande av avfallsmaterial till hands, som visar hur mycket MATERIAL (fortfarande fullt användbart) som vi slängs, samt undersökningen av dessa. Med lite kreativitet och innovation hitta strategier för att använda materialen på ett nytt sätt inom ramen för arkitektur. Ett ifrågasättande av uppfattningen av begagnade material. DEL TRE - reaktion! Den praktiska delen, ett fullskaligt byggt förslag som sammanfattar projektet. Som en respons på vårt konsumtionsstyrda samhälle samlade jag in slängda objekt till hands på arkitekturskolan. Med detta material och med de upptäckta strategierna konstruerade jag en liten studentbostad på en bortglömd och oanvänd plats på arkitekturskolans tak - ett statement mot den negativa situationen vad gäller studentboende i Stockholm.

Detta arbete är grundad på byggnadsmaterialåterbruk. Syftet med arbetet är att reda ut vilka byggnadsmaterial och inventarier som kan återanvändas vid ombyggnation av Andersbergsgården förskola i Gävle, samt betrakta lönsamheten hos dessa byggnadsmaterial eller inventarier om de skulle selektivt rivas, lagras och sedan återanvändas. Genom en litteraturstudie i början av arbetet samt kontakt med de berörda företagen har både ny information (utöver litteraturen) och resultat formulerats. Litteraturstudien visar att 95% av byggnadsmaterial kan återvinnas. Denna procent överensstämmer om byggnaden inte innehåller farliga ämnen i konstruktionen och är i dåligt skick.I studien presenteras några av de hinder som föreligger för ett mer omfattande användande av återbrukade material. Exempel på detta är att säkerställa garantier och kvaliteter för materialen. Det har visat sig att kostnaden för den traditionella rivningen är generellt högre än den selektiva rivningen. Det som kan lagras och återanvändas är till exempel dörrar eftersom de är i bra skick.Till slut kan det sägas att alla konstruktionsmaterial i Andersbergsgården förskola går att återvinna förutom betong och värmeisolering, detta är på grund av att betongen har haft fuktproblem och isoleringen är för gammal för att återvinnas. / This work is about recycling of building materials. The aim of this work is to find out which building materials and equipment could be reused after the deconstruction of the Andersbergsgården preschool in Gävle, and to examine the profitability of these building materials and equipment if it is to be selectively demolished, stored and then reused.Both theory and conclusion were formulated through a literature study at the beginning of the work and contact with the involved companies. Research shows that 95% of building materials can be recycled. This percentage can be achieved if the building does not contain hazardous substances in the construction or it´s in bad condition.The study highlights some of the barriers to the wider use of reused materials. Examples of this are the verification of guarantees and qualities of the materials. It has been shown that the cost of traditional demolition generally is higher than the cost of selective demolition. What can be stored and reused are doors because these are in good condition.In the end, the conclusion is that all building materials in the Andersbergsgården preschool, with the exception of concrete and insulation, can be recycled. The reasons for this are that the concrete has had moisture problems and the insulation is too old to be recycled

Standarden på skolbyggnader behöver höjas samtidigt som de behöver bli flexibla för att kunna möta framtida förändringar. I lokalresursplaneringen brottas kommuner med oförutsägbara framtida elevantal, bland annat till följd av oberäknelighet i demografifrågan. Skollokaler riskerar att periodvis stå tomma eller vara för få och därför måste fastighetsbeståndet klara av förändring. Det är nödvändigt att restaurera och nyttja befintliga byggnader. Genom att anpassa en befintlig struktur av en byggnad efter de behov som råder ökar byggnadens totala livslängd och materialåtgång, transporter och föroreningar reduceras. Att lokalanpassa en byggnad till en befintlig stomme som samtidigt ska vara flexibel, funktionsduglig och regelrätt kommer dock med utmaningar. I denna studie är huvudsyftet därför att undersöka om det är möjligt att skapa trivsamma, funktionsdugliga, flexibla, hållbara och regelrätta skolbyggnader av en befintlig stomme för att möta morgondagens behov. Olika hinder och möjligheter för lokalanpassningen ska belysas. Genom att utföra litteratur- och intervjustudie har slutsatser kunnat dras. Litteraturen användes för att skapa ett ramverk inför intervjuer och för att till viss del svara på studiens forskningsfrågor. Kvalitativa intervjuer utfördes för att få en djupare förståelse för hur skolarkitektur upplevs av personer som vistas dagligen i skolmiljöer. Sedan testades resultatet från litteratur- och intervjustudien i ett fallstudieobjekt, en byggnad i Luleå kommun som eventuellt skulle kunna utgöra skollokaler. Ett gestaltningsförslag togs sedan fram i form av planlösningar för fallstudiens våningsplan. Från litteraturen identifierades planering, incitament och materialval som viktiga delar för ett cirkulärt flöde. De initiala skedena är avgörande för det cirkulära byggandet, bland annat är en återbruksinventering nödvändig och framtida demontering och återbruk bör beaktas redan i designfasen. Material är med fördel homogena för att underlätta för återbruk och bör hanteras varsamt vid demontering. Högre ekonomiska incitament för återbruk behövs samtidigt som kunden behöver känna en säkerhet över kapacitet och garanti. När det kommer till flexibiliteten identifierades stommens struktur och regelverk som faktorer som påverkar möjligheterna till flexibilitet vid lokalanpassning. Fönstrens placering, byggnadskroppens form och de bärande delarna är begränsande när det kommer till valmöjligheter. Krav vid ändring på exempelvis tillgänglighet, takhöjd och antal toaletter är också begränsande. Från intervjustudien framkom att klassrummen bör vara utformade för att ge goda förutsättningar för digitala verktyg. Stora klassrum efterfrågas för att kunna möta elevantalet och variera undervisningsform. Skolans fysiska miljö kan bli bättre på att arbeta med elevers olika behov samt tillgänglighet. Vidare tycker elever att det är viktigt med hållbarhet och återvinningsstationer eftersöks. Placering av funktioner är viktigt för att undvika spring, minska ljudnivå och skapa en lagom avskildhet mellan personal och elever.

The construction sector accounts for a large use of the world's natural resources and for a large part of the waste generated. An alternative to dealing with this problem is for the construction sector to change to a circular way of thinking where recycling is a method that has been identified. This essay therefore aims to identify driving forces and prevent individuals in the construction sector who today work with recycling and, by extension, development potential. To do this, semi-structured interviews were conducted with 5 respondents who have different roles, this to get a broad insight into the subject. The material collected from these respondents is presented and then discussed in relation to previous research. Economic factors are an obstacle in recycling work, but this is considered to be based on the fact that knowledge and experience are not optional. / <p>G</p>

Målsättningen är att Luleå kommun ska ha 100 000 nya invånare år 2040, varav 78 500 invånare bor i staden. Visionerna för framtiden är en stad som växer och utvecklas med fler bostäder som byggs i stadsbygden och på landsbygden. Syftet med undersökningen är hur ska det bli möjligt med fler bostäder i bygden/byn Avan, hur tänker invånarna kring att bo i lägenheter i framtiden. Bostadsrätter är det som de äldre föredrar i undersökningen. Vilket öppnar upp för nya möjligheter till att villor blir tillgängliga till yngre och barnfamiljer samt för kooperativa gemenskapsboenden genom att invånarna är villiga att göra investeringar med egna pengar. Målet är ett klimatsmartboende med lägenheter i olika storlekar som bygger på hållbart och återbrukat byggmaterial med minskade koldioxidutsläpp inför år 2045 har Sverige ett klimatmål med att inte ha några nettoutsläpp i atmosfären. När man har jämfört olika material på platta på mark som visar att klimatvänlig betong har lägre koldioxidutsläpp i miljön på 45 kg mot Koljern/Hasopor har 55 kg. KL-trä är ett material som används som bjälklag, väggar och tak och har en lägre klimatpåverkan på miljön eftersom materialet binder koldioxid under hela sin livstid. Cellosa är ett av de material för isolering som visar lägre koldioxidutsläpp jämfört mot cellplast, mineralull, stenull. Studien visar att elanvändning via solenergi och vätgas visar att det är möjligt att använda i Norrbotten för uppvärmning av villa och varför inte använda det för uppvärmning av lägenheter.

Increased effectivity in resource management in the construction sector is required to achieve the environment goals of Agenda 2030. The largest source of total accumulated waste derives from the construction and demolition area. This thesis contains a literature study about circular economy application in the process of construction- and demolition waste and interviews with local actors that represent the Swedish construction material chain in the Region of Gästrike, Sweden. A cooperation with the municipality property owner Gavlefastigheter AB has provided an opportunity to study the demolition process to examine what actions the building sector requires to increase reusage of demolition waste. Gavlefastigheter AB own and manage a variation of building types such as schools, agencies, sports arenas and other exclusive designs. The result of this study shows that the existing policy instruments of waste management are primarily developed to evaluate climate change impacts and to avoid waste that could cause harm to the environmental and health. In the literature review life cycle assessment was shown to be the most common method to analyze the effects of circular economy. The Swedish construction Federation have recently updated the construction- and demolish waste management directives mainly to help transitioning the construction business towards circular economy. Albeit these directives are not yet practically utilized the result of the interviews of local actors indicated that there were a few practices of demolish with reusage applications. The conclusion summarizes the important subjects that need to be dealt with to increase reusage within future demolition projects in the Region of Gästrike, Sweden.