Arbetet undersöker kunskapsöverföring mellan projekt inom företag med enbart projektbaserad verksamhet. Forskningen grundar sig i fem fallstudier genomförda på svenska applikationsföretag. För att identifiera samband mellan företagsstorlek och kunskapsöverföring valdes företagen utifrån antal anställda. De studerade företagen har mellan två och tvåhundra medarbetare. Med hjälp av det teoretiska ramverk som presenteras, identifieras tre stycken centrala faktorer som påverkar kunskapsöverföring mellan projekt. Dessa är (1) tillvaratagande av kunskap, (2) val av kommunikationskanaler samt (3) hinder vid kunskapsöverföring. Resultatet visar att det existerar ett samband mellan företagets storlek och hantering av kunskapsöverföring utifrån de tre nämnda faktorerna. Utöver företagets storlek, uppmärksammas även att organisationsstrukturen är något som påverkar kunskapsöverföring. Sambandet som studien upplyser om är att mer fokus och resurser riktas mot tillvaratagande av kunskap och kommunikationskanaler i takt med en ökad företagsstorlek. Uppsatsen visar även att en ökning av de två nämnda faktorerna leder till fler hinder vid kunskapsöverföring mellan projekt. Det visar sig även att de två största företagen använder samma kommunikationskanaler. Däremot identifieras ett större antal hinder i det stora företaget, vilket grundar sig i flera medarbetare och en mer komplex organisationsstruktur.

SAAB saknade en skriven arbetsmetod för att tillvarata enheter och komponenter från avionik som antingen ska kasseras eller klassas som oreparerbart. Syftet med detta arbete var att ta fram en gemensam metod i form av en handbok för de anställda på SAAB. Denna handbok ska underlätta när arbetsmoment gällande tillvaratagande ska utföras och skapa enhetlighet kring metod och dokumentering. Även en undersökning av de regelverk SAAB måste följa för att bedriva underhåll av militär avionik genomfördes för att se till att handboken följer de bestämmelser som finns. Tillsammans med handboken så skapades även ett flödesschema som ska underlätta arbetsgången vid tillvaratagande. Slutligen så undersöktes hur tillvaratagande påverkar en organisations underhållsarbete, vad för slags fördelar samt nackdelar det finns med att använda tillvaratagna  enheter/komponenter och när man bör och inte bör använda sig av tillvaratagande. Dessa resultat togs fram genom litteraturstudier. Arbetet resulterade med en handbok samt ett flödesschema som anställda på SAAB ska kunna använda vid arbeten med tillvaratagande, där förklaras hur arbetsförloppet ska gå till och att det görs på korrekt sätt enligt de regelverk som SAAB måste följa. Arbetet tog även fram för- och nackdelar med tillvaratagande av avionik samt i vilka fall när man bör och inte bör tillvarata elektroniska komponenter från avionik som ska kasseras eller klassas oreparerbart. / At SAAB, there was an absence of an adequate working written method on the reuse of devices and components from avionics that should either be discarded or classified as unrepairable. The aim of this thesis was to develop an established method in the form of a handbook for the SAAB employees. The manual will facilitate the execution of work-related tasks and create consistency regarding methodology and documentation. A survey on the regulations that SAAB must abide to conduct maintenance of military avionics was executed in order to ensure that the handbook complies with all the provisions that exist. A flow chart was created alongside the handbook for the purpose of aiding the workflow. Ultimately the provisions’ affect upon the organization’s maintenance work was examined, such as the advantages and disadvantages for reusing consumed units/components and whether one should or should not reuse units/components. These results were obtained by means of literary studies.  The project resulted with a handbook and a flowchart that SAAB employees can use in their procurement work in which it explains the work methods and work process in order to ensure that it is completed correctly and according to the rules that SAAB has to follow. The project additionally highlighted the strengths and weaknesses of the utilization of reused units/components, and also when one should and should not reuse electronical components from avionics that are either being discarded or classified as unrepairable.

The purpose of this Bachelor degree project is to design different types of services that can increase the amount of re-used timber within the building sector and by that means improve their environmental efforts. By examining how the sectors environmental work concerning recycling and re-using timber as a building material is getting on at present, conclusions have been drawn about what further could be done for improvement. The project has shown that there is a scarcity of information and statistics within the sector, but that there are efforts in progress to change this. Questionnaires have been sent to a number of companies working with demolition and utilizing re-usable materials in order to find out what kind of problems there are within the trade. Unfortunately the survey gave insufficient result due to the low reply frequency. It is obvious that active environmental work within the building sector is important and the knowledge acquired while working with the project has led to the design of three suggestions for services regarded as being of interest for improving the negative environmental impact caused by the sector: Suggestion 1 – Sale of construction parts prior to the demolition of a building Suggestion 2 – Re-utilization circulation when manufacturing buildings Suggestion 3 – Education in relation to the purchase of houses   The positive and negative qualities of the suggestions have been examined with SWOT-analysis and further adaptions and the results have been interpreted. The comparison has been based on the customer´s, the manufacturer´s and the seller´s and society´s point of view.  However the suggestions have not been put to the test in practice. All three service suggestions have proven interesting for further projects. Help and knowledge from different companies and persons involved in the sector who are affected by the drafted suggestions is necessary. As a consequence of the bounds of this project this has not been possible yet. This project demonstrates three suggestions which could contribute to a reduction of the negative environmental impact caused by the building sector. Hopefully this project will lead to at least one of the suggestions having an impact in the near future. / Detta examensarbete syftar till att ta fram förslag på tjänster som kan öka byggsektorns återanvändning av trä och därigenom förbättra dess miljöarbete. Genom att undersöka hur sektorns miljöarbete med återvinning och återbruk ser ut idag har slutsatser om vad som ytterligare skulle kunna göras för att förbättra den dragits. Arbetet har visat att det råder brist på information och statistik inom sektorn men att ett arbete för att ändra på detta pågår. Enkätundersökningar har skickats ut till företag som arbetar med rivning och tillvaratagande av återbruksmaterial för att ta reda på vilka problem som råder inom branschen. Resultatet av enkäterna gav tyvärr ett bristfälligt resultat då svarsfrekvensen var låg.   Det är tydligt att ett aktivt miljöarbete inom sektorn är viktigt och genom den kunskap som förvärvats har tre tjänsteförslag utformats som anses vara aktuella för att förbättra sektorns negativa miljöpåverkan: Förslag 1 - Försäljning av byggdelar redan innan byggnaden rivs Förslag 2 - Återbrukskretslopp vid tillverkning av byggnad Förslag 3 - Utbildning i samband med köp av hus Förslagens positiva och negativa egenskaper har genom SWOT-analys och vidare bearbetning jämförts och resultaten har tolkats. Jämförelsen har baserats på kundens, tillverkarens och säljarens samt samhällets utgångspunkt. Dock har förslagen inte prövats i praktiken. Tjänsteförslagen har visat sig vara intressanta för ytterligare arbete som behöver utföras med hjälp av kunskap från de aktörer inom sektorn som berörs av de formulerade förslagen. Inom ramarna för detta arbete har inte detta kunnat utföras. Detta arbete påvisar tre förslag som skulle kunna bidra till att minska den negativa miljöpåverkan som sker inom sektorn. Förhoppningsvis kommer detta leda till att något av förslagen får genomslag framöver.

This thesis deals with perceptions of refuse as an asset or as a liability and the questions of waste management practices. The aim has been to gain new insights into Stockholm’s waste management in the period 1900–1975 by studying change and continuity in municipal practices and the notions that governed the municipal actors’ actions. The central questions are what factors determined the city’s waste management, and how an urban and local (environmental) problem was formulated and addressed by local authorities and political bodies. In answering, I have applied a theory of inertia in large technical–administrative systems and an analytical framework based on the concept of waste management regimes. During the period a resource recovery regime was replaced by an incineration regime. At the turn of the last century, the quantity and type of refuse produced by Stockholm’s rising population was compounded by increasing consumption. In order to modernize the capital’s waste disposal the city invested in resource recovery by introducing source separation. The fall in demand for fertilizer and a changing composition of the waste in the 1920s made it more difficult to get rid of refuse and led to an end of waste separation. Incineration came to be seen as the modern option and in 1938 Sweden’s first modern incineration plant for municipal waste was built outside Stockholm. The amount of waste produced by Stockholm nearly tripled between 1922, when it was at its lowest levels, and the mid-1960s. The late 1960s saw an even more dramatic increase. In the 1960s waste was discussed as an important environmental issue and in the 1970s recycling was implemented in small scale. At the national level recycling was adopted as a waste management aim in 1975.

Utvärderingar används idag flitigt inom den svenska skolan för att bedöma verksamheten, en verklighet i vilken detta examensarbete gör avstamp i. Genom att genomföra en aktionsforskningsstudie har vi prövat och studerat en modell för pedagogisk utveckling som utgår från utvärderandet men också innefattar ett tillvaratagande av utvärderingsresultatet genom kollegialt uppföljningsarbete. Modellen innefattar kortfattat ett utforskande och ett tillvaratagande, vilket syftar till att väcka reflektion och kollegial samverkan med pedagogisk utveckling som målsättning.

This study departed from a research basis being somewhat lacking in the context of green building certification and especially the two-folded problem, regarding the characteristics of the network of business relationships and how an energy supply company should exploit opportunities in this network context and its relationships. As such, the purpose of this study is to investigate and analyse the network context and its business relationship characteristics, as well as to present recommendations of how an energy supply company can engage green building certification and cope with the business relationships in order to exploit business opportunities. Based on previous research regarding the real estate industry, energy service industry and the construction industry, a well-founded literature base could be extended further by applying theoretical concepts related to business relationship elements and strategy-making. The nature of green building certification and to fulfil the purpose of the study, called for a qualitative research strategy performed through a multiple-case study design. This led to the investigation of four certification projects, subject to certifications in the systems of EU GreenBuilding and Miljöbyggnad, where the most important actors, relationships and project contents constitute the empirical data. The findings of this thesis suggest that the relationships are characterized as having a short-term focus and an avoidance to become interdependent. In this manner elements such as commitment and adaptation are shown as rather shallow, where actions of commitment are not typically short-term sacrifices for a long-term mutual benefit and adaptations mostly occur with respect to specific projects. The adaptive behaviour is also more or less explained as a standardized procedure, avoiding relationship specific investments. Trust is an important element mostly in order to reflect the competence of the counterpart, where previous successful projects indicate the skill and knowledge. Despite the characteristics of the relationships, the benefits of long-term, high involvement, cooperative relationships were highlighted as good aspects to consider in this context. These characteristics, along with outspoken market demands, acted as the basis for the development of recommendations for an energy supply company in terms of a step-wise action framework. In this sense, the first acknowledgement of the framework is that the current position related to green building certification projects of an energy supply company is rather unestablished, with only one exception found. This implies a strategic approach in terms of understanding how to develop and maintain their business relationships, with respect to the previously mentioned characteristics. Through a successful utilization of the action framework (with respect to certain barriers to overcome), this thesis emphasizes a wide range of opportunities such as to have a proactive approach, maintain interactions between projects, to develop the knowledge, to offer a holistic approach and to utilize long-term cooperative relational benefits. The analysis and framework is highly suitable when applied by an energy supply company, but the authors also argue for the findings to be of relevance also for other practitioners in the context of green building certification. In addition, the authors believe that the orientation of this thesis might be a trigger for future similar research approaches, applied in different contexts.