Syftet med denna studie har varit att undersöka hur textillärarna har förhållit sig till hållbar utveckling i sin undervisning och hur de har implementerat tankesättet i sitt dagliga arbete. Frågeställningarna i studien har varit: Hur arbetar textillärare med hållbar utveckling i sin undervisning och hur upplever lärarna elevernas intresse för hållbar utveckling. Studien har belyst hållbar utveckling både ur ett ekonomiskt, socialt och ur ett ekologiskt perspektiv. I studien har presenterats vad läroplanen i skolan säger om hållbar utveckling. Studien har baserats på kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med sex textillärare som arbetar med årskurserna 3-9 i grundskolan. Intervjuresultatet har bidragit bland annat till kunskap om hur textillärarna har arbetat med hållbar utveckling i undervisningen och vilka arbetsmetoder de har använt sig av i ämnet. Det viktigaste som har kommit fram genom intervjuerna har varit att de flesta textillärarna har varit positivt inställda till att arbeta med hållbar utveckling, och att de har med det som ett perspektiv i sitt arbete. Något som har visat sig i studien har varit att överlag har textillärarna tänkt på återbruk när de har tänkt på hållbar utveckling i textilslöjden. Några av informanterna har nämnt att hållbar utveckling handlar om att man ska vara rädd om jordens resurser. För att lärarna skulle kunna ha med ett miljötänk i sin undervisning har det varit viktigt för dem att de har känt sig förtrogna med de olika dimensionerna inom hållbar utveckling för att på så sätt kunna omsätta detta och skapa intresse och hopp hos eleverna.

Följande studie har genomförts i syfte att undersöka om spelande i samband med klimatinformerande påverkade och motiverade deltagaren mer till klimatagerande jämfört med då deltagaren endast fick läsa information om klimatet. Detta undersöktes med hjälp av en spelprototyp som skapats i detta syfte. Spelprototypen skapades i Scratch, vilket är ett interpreterande dynamiskt visuellt programmeringsspråk, och spelet innehöll tre olika nivåer. Mellan dessa nivåer så fick deltagaren information om klimatet som var relaterat till nivån de precis spelat. Efter att ha gjort experimentet skulle deltagaren besvara en enkät, som innehöll frågor där deltagaren skulle uppskatta, med hjälp av likertskalor, om denne kände sig påverkad och motiverad. Svaren på enkäten analyserades med ett Mann Whitney U test. Resultaten från dessa frågor var inte signifikanta, och därför kan inga slutsatser dras om spelet i samband med informationen hade en positiv påverkan. Även om resultaten inte var signifikanta så bör ytterligare forskning utföras inom ämnet, då tidigare forskning visat hur spel kan påverka beteende, och hur människors klimatagerande kan påverkas till det bättre genom spel.

Verksamheter idag har krav på sig att arbeta ekologiskt hållbart. Att arbeta ekologiskt hållbart är i vissa fall en förutsättning för att fortsätta vara verksam på marknaden. Detta har lett till att verksamheter måste se över sitt sätt att arbeta för att minska sin påverkan på miljön. För att göra detta kan verksamheter ta stöd från system vilket har lett till att nya system har implementerats. Ett system för att stödja verksamheter att arbeta ekologiskt hållbart är BI. Med stöd från BI kan verksamheter samla, lagra samt analysera data som leder till att de blir informerade om hur deras processer påverkar den ekologiska hållbarheten. Fler studier kring sambandet mellan BI och ekologiskt hållbart arbete behövs då den teoretiska grunden i området är begränsad. I många fall tittar verksamheter på sitt ekologiskt hållbara arbete åtskilt från resterande delar av verksamheten. Huvudsyftet med studien är att kartlägga hur verksamheter arbetar för att vara ekologiskt hållbara med stöd från BI. Detta kartläggs för att slutligen uppnå delsyftet, vilket är att ta fram och presentera förslag på hur BI kan stärka verksamheternas arbete med ekologisk hållbarhet. Det empiriska materialet i studien samlades in via semistrukturerade intervjuer. Studiens resultat påvisar att tillverkande verksamheter inte tar stöd från sitt BI fullt ut vid sitt arbete med ekologisk hållbarhet. Därför presenteras förslag i studien på hur BI kan stärka verksamheternas ekologiskt hållbara arbete. / Working ecologically sustainable is in some cases essential for a business to continue to be active on the market. There is a larger demand on businesses today to work ecologically sustainable. This has led to businesses reviewing the way they work in order to reduce their environmental impact. The demand on businesses to reduce their environmental impact has led to implementations of new systems with the purpose of supporting their ecological sustainability. A system that is able to support working with ecological sustainability is BI. With the support from BI, businesses can collect, store and analyze data and hence become more informed about how their processes affect the ecological sustainability. However, studies regarding the relationship between BI and ecological sustainability are few. In many cases businesses overview their work with ecological sustainability separate from remaining part of the business. The main purpose of the study is to identify and map how businesses work with ecological sustainability in practice with support from BI. This is mapped in order to finally compose and present proposals on how BI could strengthen the way businesses work with ecological sustainability. The empirical data for this study were collected through semi-structured interviews. The result of the study shows that manufacturing businesses do not take full support from BI regarding their work with ecological sustainability. The study presents proposals of how BI could strengthen businesses work with ecological sustainability

Sustainability thinking and environmental questions are often in the center of news today. Our planet is changing and us humans need to change our lifestyle in order to avoid potentially devastating events. New laws and regulations, along with new sustainability goals, are constantly arriving around the world. Within the maritime industry, multiple emission goals have recently been implemented which puts a lot of pressure on shipping companies around the world. This thesis introduces a new sales-tool, The Ecolometer, which purpose is to support sales-processes within Volvo Penta. The tool uses a Product Environmental Footprint methodology to quantify different environmental impact categories based on the Nine Planetary Boundaries model. Based on the Planetary Boundaries model, some focus categories have been selected which has been set as requirements for the new tool. The tool have been validated and tested on some cases, where different propulsion systems where investigated. The results shows that the method and tool is useful and applicable to the intended purpose. The tool provides an efficient and easy way to quantify and optimize environmental impact throughout the lifecycle of a vessel, while in the meantime making sustainability thinking accessible, and popular within the industry. The thesis also shows how necessary it is for Volvo Penta the implement this tool, in order to ensure that their sustainability investments is going in the right direction. / Miljöfrågor ligger ofta i fokus i dagens debatt, och att tänka miljövänligt och hållbart blir allt mer ett socialt krav. Vår planet förändras, och vi människor måste göra stora förändringar i hur vi lever för att undvika att potentiella katastrofer uppstår. Nya lagar, regler och hållbarhetsmål är konstant uppsatta runt om i världen för hur vi ska leva. Inom den maritima industrin sattes nyligen stora mål upp i hur mycket utsläpp som tillåts för fartyg runt vilket sätter stor press på företag inom branschen runt om i världen. Denna uppsats introducerar ett nytt försäljningsverktyg, Ecolometern, vars syfte är att hjälpa och assistera Volvo Pentas säljprocesser. Verktyget använder sig av en Product Environmental Footprint metodologi för att kvantifiera miljöpåverkan utifrån olika kategorier i Nine Planetary Boundaries modellen. Baserat på modellen, har ett antal kategorier valts ut, som agerar kriterier för det nya verktyget. Verktyget har även blivit validerat och testa mot ett antal case, där olika drivlinor har blivit analyserade. Resultatet visar att metoden och verktyget är användbart för det uppsatta syftet. Verktyget ger ett effektivt men enkelt sätt att visa och optimera miljöpåverkan sett till hela livscykeln av ett fartyg, samtidigt som det gör hållbarhetstänk mer tillgängligt och populärt inom industrin. Uppsatsen visar också på nödvändigheten för Volvo Penta att implementera detta verktyg, för att försäkra sig om att deras hållbarhetssatsningar verkligen går åt rätt håll.