Centralt i Tensta, intill tunnelbanestationen och ett stenkast från torget, placeras Tensta-Spångas nya stadsdelshus. Stadsdelshuset är uppdelat i tre olika volymer. I huvudbyggnaden ryms kontor och besöksdelar samt publika delar, i den lite mindre byggnaden mittemot finns kontor samt restaurang och bredvid denna ligger auditoriet. För att underlätta rörelse mellan de tre byggnaderna löper en pergola med tak mellan alla ingångar samt passagerna från Tenstagången och bostadsområdet mittemot. Utöver väderskydd fungerar den som en avdelare mellan gårdens olika funktioner, såsom lekplatsen, cykelparkeringen och restaurangens uteservering. Med den råa betongen knyter stadsdelsförvaltningens nya byggnader an till Tenstas äldre bebyggelse, och de rena geometrierna i volymerna adderar till den seriösa känslan, medan pergolan i trä bryter av och ger ett mer levande, lekfullt uttryck. Stadsdelshuset planeras för att fungera mångfunktionellt; i huvudbyggnaden finns rum för umgänge och studiecirklar, till restaurangen kan personal såväl som besökare komma för en bit mat eller en fika, och på gården finns plats för alla åldrar. Auditoriet kan med hjälp av vikbara innerväggar skärmas av till ett mindre, slutet nämndrum. Med samma princip kan stora fönsterpartier i fasaden mot gården öppnas upp för att sudda ut gränsen mellan inne och ute. Byggnaden kan lånas eller hyras ut till olika event; vernissage i samarbete med närliggande Tensta Konsthall, teater- och musikföreställningar eller fester och bröllop.

Stadsdelshuset ämnar att undersöka både platsens och programmets dualism.Spånga, som omtalas som Spånga socken i skrift så tidigt som 1300-tal, har genom sina historiska och samtida lager ett motsatsförhållande, där Spånga till allra största del utgörs av stora villa-områden från tidigt 1900-tal präglas stationsområdet och Spånga torg av modernare flerbostadshus, punkthus, bussterminalen och pendeltågsstationen. Två väldigt olika tempon uppfattas när man rör sig från det ena till det andra.Programmet, Stadsdelshuset, har en liknande problematik, där det å ena sidan beskrivs som en publik, öppen plats, ett vardagsrum för de som bor i kommunen, och å andra sidan måste hantera strikta krav på sekretess, säkerhet för de som arbetar på kommunen och för de besökande, samt den inre logik och effektivitet som krävs av en kontorsbyggnad.För att hantera bussterminalen, stationen och trafiken började jag med att placera en volym i hörnet vid Värsta Allé. Hörnet kändes särskilt viktigt för platsen i och med dess omedelbara anslutning till stationen, torget och rörelsen mellan de båda. Den volymen tänkte jag mig som den offentliga, och där placerade jag entrén, receptionen, restaurangen, hörsalen, de offentliga mötesrummen och allmänna ytor att vistas på utan ärende. Den andra, smalare volymen placerades för att rama in tomten och skapa innergården. På så sätt kan man genom att röra sig genom huset uppleva den temposkillnad som redan är inbyggd i Spånga som stadsdel, från den hektiska bussterminalen och stationen till den lugna trädgården. I den volymen är alla kontorsplatser placerade. Volymen är också en våning högre än den offentliga, och möter därför omkringliggande bebyggelse som en trappa från det lägsta till det högsta huset intill.AtriumetGenom att dela upp programmet i byggnaden i separata men integrerade volymer uppstod ett möte mellan dessa två, där jag placerat ett stort atrium. Atriumet skapar en fantastisk rumslighet, där byggnadens dualism blir tydlig samtidigt som den gör att alla kontorsplatser, oavsett placering, får tillgång till dagsljus. Jag ville att byggnadens uttryck tydligt skulle visa att det var ett stadshus, men också att byggnaden var förankrad i platsen och Spånga. Jag försökte jobba med en rytm vertikalt i fasad som knyter samman de bägge volymerna. De horisontella linjerna fick brytas för att ändå visa att det är olika delar av programmet som fått plats i de olika volymerna, de är också delvis hämtade från bebyggelsen runt platsen, framförallt de äldsta trähuset. Koppartaket är också det delvis en blinkning till Spånga och dess äldre bebyggelse, men också ett val jag anser passar stadshus-typologin.Byggnaden är en betongbyggnad med en fasad i tegel och koppartak. Materialen har jag valt av många anledningar. Både betong och tegel skapar en känsla av stabilitet, en känsla av en byggnad som kommer att stå kvar och vara viktig för platsen lång tid framöver. Teglet ger också byggnaden en seriösare intryck, samtidigt som den ytterligare ger fasaden en rytm, både vertikalt och horisontellt. Alla tre material är också material som åldras vackert, utan underhåll, vilket också bidrar till byggnadens permanenta helhet.Byggnadens stomme och konstruktion, en bärande fasad, gör den också enkel att renovera och bygga om invändigt utan att ändra det yttre, för framtida behov av funktioner i stadsdelshuset.Innergården som skapas av byggnadsvolymerna planteras där det tidigare varit parkeringsplatser, och blir därför ytterligare en trädgård som bidrar till Spångas grönska. / The five/four story brick and concrete building consists of office spaces for all the departments of the Spånga-Tensta municipality, a lecture hall, public conference rooms, private conference rooms, a restaurant, a reception area with additional rooms for workers on call, a lounge, an atrium and additional spaces that can be rented by local businesses for workshops or smaller gatherings. I tried to investigate the duality of both the site and the program. Spånga, being a location with a long history and many layers of city-planning and architectural design still finds its centre in an infantile state, almost like an embryo of a city slowly transforming around the railway station. This clashes heavily with the picturesque garden-city that is the majority of Spånga, and borders surrounding the urban and the almost rural areas are non-existent. The program has a corresponding duality - the concept of a city hall as a public living-room, meeting spot, event-location, versus the strict demands of security, privacy and protection in offices of such a building.These two realisations, which I initially saw as difficulties, enabled me to separate the functions of both the town hall and the site. The town hall then became two volumes, the office building and the living-room, and the site was divided into the urban and the rural - the city hall and the garden.Even though I had separated the program into two volumes, it became increasingly important for me that the town hall appeared as one. I wanted the building to become a landmark, a well-known spot and a symbol of Spånga centre. To achieve that, the two volumes where connected with an atrium, in which both horizontal and vertical movements were made possible, and where a certain level of transparency could be allowed. I also identified the corner of Värsta Allé as an important spot on the site, and therefore a natural place for the entrance. The volumes follow the topography of the built environment surrounding the site, and the facades of the town hall attempts to both follow the natural rhythm of the adjacent buildings, and also fit in with what I saw as the town hall-typology.

"Aria" betyder luft, eller öppen plats, på latin, och syftar till att beskriva den nya atmosfär som ges platsen, i Tensta, genom den nya stadsdelhuset för Spånga-Tensta stadsdelsområde. På platsen idag står ett tre våningar högt parkeringsgarage inramat av betongväggar och -block, vilket skapar ett tomrum, trots att platsen är bekvämt nära flera kommunikationssystem och på så sätt skapar en ideal plats för ett stadsdelshus. Syftet med detta projekt har varit att återöppna platsen och att göra den mer tillgänglig. Byggnaden är indelad i tre delar: en bottenvåning med fyra ingångar från respektive väderstreck, med en foajé och reception, publika mötesrum och öppna kontorsrum, ett kafé och en restaurang, ett tidskriftsbibliotek, och områdets socialkontor. Ovanpå taket till foajén och de öppna mötesrummen finns en anlagd park, med takfönster som blickar ner mot de publika aktiviteterna, som också breddar den centrala gågatan i området, Tenstagången. Den rivna betongen från parkeringsgaraget återanvänds i det nya förslaget, vilket skapar ett mindre behov av nyproducerat material, och ger därför ett mindre koldioxidavtryck. / “Aria” means air, or open space, in Latin, and aims to describe the new ambience given to the space, in Tensta, by the new Spånga-Tensta District Building. On the site today stands a three-story high parking garage framed by large concrete walls and blocks, creating a void, although the site is conveniently close to several communication systems, creating an ideal location for a district building. My aim with this project has been to re-open the space and to make it more accessible. The building is divided into three parts: a ground level segment with four entrances from each respective cardinal direction, with a foyer with a reception desk, public spaces and open offices, a café, and a restaurant, a magazine library, and the districts Social Services Department Building. On the roof of the foyer and the open offices is a landscaped park, with skylights facing the public activities, which also works to broaden the central pedestrian street, Tenstagången. The demolished concrete from the parking garage is reused in the new suggested building, creating a lesser need for newly produced material, and therefor makes a smaller carbon footprint.

Torget som omsluts av Tensta konsthall, tunnelbanestationen och det nya stadsdelshuset renoveras i ambition att skapa en trivsam och samlande plats.3/4 av parkeringssets befintliga strukturen behålls. Dels för att återanvända material och byggnadsdelar men även för att skapa en känsla av att det befintliga går i god för det nya.Genom att riva en del av parkeringshuset får torgbildningen lämpligare proportioner och det öppnas upp en tydlig visuell koppling mellan Tenstagången och torget. Detta är vitalt för att torget på det nedre planet ska kännas välkomnande. De befintliga pelarna och TT-kassetterna kommer att fungera som byggnadens skelett inom vilket ny arkitektur, i form av platsgjutna volymer, adderas. Volymerna tillför funktion till skelettet. Utöver dessa två huvudsakliga system adderas rumsindelare av trä. Närarkiven blir hyllor som delar upp den öppna ytan. Dessa tillägg är ickebärande och går att förändra efter tidens gång.Huvudentrén är i nivå med torget och kommer tillsammans med entrén till Tensta konsthall och en ny entré till tunnelbanan skapa en samlande offentlig plats. Stadsdelshusets entréplan blir en förlängning av torget, här finner man alla offentliga funktioner. På de övre planen är kontorsverksamheterna placerade.En typ av cirkulation per plan. Fritt - innervarv - yttervarv. / 3/4 of the parking's existing structure is retained. Partly to reuse materials but also to create a feeling that the existing co-signs the new.By demolishing part of the parking garage, the square formation is given more suitable proportions and a clear visual connection is created between Tenstagången and the square. This is vital for the square to feel welcoming.The existing pillars and TT cassettes will act as the building's skeleton within which new architecture, in the form of cast volumes, is added. The volumes add function to the skeleton.In addition to these two main systems, spatial dividers are added. The archives become shelves that divide the open space. These additions are non-load bearing and are subject to change over time.The main entrance is level with the square and together with the entrance to Tensta Konsthall and a new entrance to the metro will create a unifying public space. The entrance to the town hall will be an extension of the square, where you will find all public functions. On the upper floors, the offices are located.One type of circulation per floor. Free - inner lap - outer lap.

Kandidatprojektet utgörs av ett stadsdelshus till området Spånga/Tensta i nordvästra Stockholm. Programmet rymmer såväl representations- som kontorsytor. Spånga/Tensta är två områden separerade av Järvafältet med gemensam förvaltning. Utformningen tar avstamp i omgivningen och är ömsom följsam, ömsom ett avbrott gentemot den homogena omgivningen. / The bachelor project consists of a town hall to Spånga/Tensta in the northwest of Stockholm. The program contains public as well as private spaces, primarily offices.

Med 6000 resenärer per dag är spånga en av Sveriges större stationer. Stationen genomgick sin senaste ombyggnad 2004 där endast halva stationen byggdes om. Resultatet blev att stationen idag består av två delar från två olika årtionden. Detta har medfört problem i såväl stationens arkitektoniska utformning som i dess planlösning i kombination med resenärers rörelsemönster. Den befintliga planlösningen orsakar köbildningar samt trängsel vid rusningstrafik i flera delar av stationen. Det är placeringen av trapporna som orsakar trängsel och försvårar orienteringen i byggnaden. I projektet utfördes en undersökning som visade att de största problemen uppstår vid rusningstrafik 06:00-08:00 för avresande till Stockholms centralstation och 16:00-18:00 för ankommande från Stockholm centralstation. Utefter detta blev syftet till projektet att skapa en planlösning som bidrog med bättre komfort för ankommande och avresande. Stationen skulle dessutom utformas så att den blev mer välkomnande för besökande och förbipasserande. Arbetet grundar sig på att besvara frågeställningen: Går det att utföra en ombyggnad som eliminerar de mest framstående problemområdena? Den största begränsningen i detta projekt var perrongens förutbestämda bredd. Arbetet är även avgränsat till den arkitektoniska aspekten av ombyggnaden. Utefter detta byggdes målet att, genom undersökningar av Spånga station, skapa en planlösning som bidrar till bättre funktion än idag. Dessutom skulle den utvändiga utformningen ge en estetiskt sammanhållen byggnad. För detta projekt användes AutoCAD för skissprocessen och Revit Architecture 2015 för att färdigställa förslagshandlingarna. Resultatet blev en byggnad med stora glaspartier som möjliggör ett bra dagsljusinsläpp samt en större planlösning med två utbyggnader i form av vänthallar. I den nya planlösningen kunde nästan alla problemområden elimineras. Då perrongens bredd visade sig vara en större avgränsning är trott behövdes en del behandlingar av problemområden uteslutas. De nya utbyggnaderna har lett till att stationen har fått en mera enhetlig utformning då trappuppgången intill kopplats till den befintliga byggnaden. Nu har stationen också fått en mer helhetsbild då de stora glaspartierna vandrar kring byggnaden och binder ihop alla delar. Det stora glaspartiet bidrar också till mer öppenhet mot resenärer och förbipasserande. / With an entirety of 6000 travelers per day Spånga station is one the most frequented stations. The commuter station underwent its latest reconstruction 2004 where only half the station was rebuilt. The adjustments made where not thorough, subsequently dividing the station into two parts from different time periods. This has caused problems with the station floor plans and architectural design. The current floor plans encourage queues and congestion at rush hour in several parts of the station. The cause for this is the placement of the stairs since their location results in the orientation of the building. The project conducted a study which revealed that the main problems arise during rush hour, which is 06: 00-08: 00 for departures to Stockholm Central Station and 16:00-18:00 for arrivals from Stockholm Central Station. The purpose of the project was to create floor plans that provided a more flexible flow pattern for all passengers. The stations exterior design would be formed more welcoming for the travelers. The project is based on answering the question: Is it possible to perform a reconstruction that eliminates the most prominent problems? The station would also be designed so that it became more welcoming to visitors and passersby. The main limitations of this project were the platform predetermined width. The work was also limited to the architectural restrictions of the reconstruction. The aim is to contribute floor plans that provide better arrangements by studies made during the project. Furthermore, the exterior design is meant provide an aesthetically cohesive building. AutoCAD was used to obtain primary drawings and Revit Architecture 2015 to finalize the draft documents. The station's exterior shape is linked together with a glass section that delivers more sunlight into the station. The station has been expanded with two larger waiting rooms providing a more spacious feeling. Draft documents show that the new floorplan has eliminated practically all the problem areas. All the faults with the station could not be abolished for various reasons but mainly due to the restrictions placed by the platforms size. The concept drawings for the new station show that there is a more distinct connection through the stations exterior. The glass section extends around the entire building which creates a link to the remaining parts of the station whilst providing an agreeable view for by-passers and travelers

Detta stadsdelshus ska rymma kommunanställda som arbetar med ekonomiskt bistånd, äldreomsorg, funktionshinder, förskolor och fritidsverksamheter. Utöver kontoren finns även en restaurang med takterrass för allmänheten samt möjlighet att hålla egna kurser i öppna kontorsrum. Här finns också en presentationssal som kan hyras för fest, biovisning och uppträdanden samt en stor foajé för utställningar och workshops. Jag har valt en avlång tomt som ligger vid en bro nära Spånga station. Järnvägen utgör en effektiv barriär som delar upp Spånga och Tensta. Tre bilbroar länkar samman områdena och min tomt ligger vid mittenbron som enligt mig är den viktigaste kopplingen. En stor potential med tomten är det centrala läget mellan Spånga och Tensta samt de utmärkta förbindelserna med kollektivtrafik till övriga Stockholm. Platsen har både utmaningar och möjligheter då den har två olika sidor - en livlig mot bron och en lugnare mot skogen. Min ambition har varit att utnyttja de olika sidorna på bästa sätt där brosidan i sydväst blir publik för allmänheten och kontoren vetter mot skogssidan med morgonsol. Genom att använda bron och ta tillvara på höjdskillnaderna har jag skapat entréer i tre olika nivåer och terrasserat byggnaden mot sydväst för bästa solchanser på uteplatserna. Husets stomme är konstruerad av korslimmat trä och fasaden är även den i trä. Ett centralt trapphus visas upp som i ett skyltfönster och blir en naturlig plats för kommunanställda och medborgare att mötas. Huset har fått namnet Brofästet då själva bron med alla dess nivåer har varit central i mitt projekt. / My town hall is located in Spånga-Tensta in western Stockholm. It is built of cross-laminated timber and has a glass facade to welcome the visitors. The building will house municipal employees but citizens are also invited to meet here. There is a restaurant for everyone to visit, with a large outdoor space to enjoy a meal in the sun. The presentation hall can be used by everyone for either work or parties and there is a foyer to host workshops or art exhibitions. The construction site is located by a bridge nearby the commuter train station in Spånga. There are excellent communications to the rest of Stockholm and I found the various heights on the site very interesting. You can enter my building from three different levels. The public, more vivid side of the building is facing the bridge whilst on the backside, the offices have views over a forest.

Huset består av en pelar/balkstruktur i trä med stora glaspartier mellan. Längst de två viktigaste knutpunkterna, torget och innergården, bildar pelarsättningen en arkad i bottenplan. Arkaden övergår i inglasade balkonger mot torget och en inglasad korridor mot innergården på de övre våningarna. Målet med stadsdelshuset är att skapa en öppen och välkomnande känsla. Därför finns det inget våningsplan som är helt stängt för allmänheten utan varje våningsplan har gemensamma mötesrum tillgängliga för alla att boka, och dessa ligger i anslutning till de inglasade balkongerna som också är till för alla. De stora glaspartierna ska även bidra till en öppenhet där man inte försvinner upp i byggnaden utan alltid har en kontakt med utsidan. Trä har många fördelar, dels är det förnybart och miljövänligt men det har också en bevisad positiv effekt för kontorsmiljöer. Därför tillåts konstruktionen följa med in i byggnaden och syns invändigt under bjälklaget. / The house is based on a GLT pillar and beam-construction with large glazing between the wooden structure. Along the two most importants areas, the square and the courtyard, the pillars create an arcade on entry level. The arcade merges into glazed balconies facing the square and glazed corridors facing the courtyard on the upper levels.The goal with the district hall is to create an open and welcoming feeling. That is why there is no level in the building which is completely shut off from the public. Every floor has public meeting rooms available for everyone to book and the rooms are connected to the balconies also available for everyone to use. The use of large glazing is also providing an open feeling where you don’t disappear into the building but you have a connection to the outside. Timber was chosen as main material since it has a lot of advantages. Partly because it is one of the most eco-friendly materials to use, but also because it has positive effect in an office environment. Because of this, the construction is visible from the inside of the building, bringing the timber into the work environment.

Spånga är en liten förort till Stockholm med totalt 20 000 invånare. Till största del är spånga ett kluster av olika villaområden som tillsammans knyts samman av ett mindre centrum vars plan växt fram från Spånga station. Spånga centrum har en lummig småstadskaraktär. Bebyggelsen är en brokig konstellation av typologier som sträcker sig från tidig 1900-tals klassicism till 70-tals modernism och postmoderna byggnadsverk. Tillsamman skapar bebyggelsen en osammanhängande stadsväv med en mängd odefinierade tomrum som allt för ofta utnyttjas som parkeringsplatser. Jag anser att Spånga är som ett embryo till ett ordentligt stadscentrum. Idag en aning brokigt och uppdelat men med potential att bli en centralpunkt i Stockholms området. Min ambition med detta projekt är att göra att tillägg i Spånga som stärker centrumets signifikans och utgör en grund för fortsatt stadsutveckling. / Spånga is a small suburb of Stockholm with a total of 20,000 inhabitants. For the most part, Spånga is a cluster of different residential areas that are linked together by a smaller center whose plan has grown from Spånga station. Spånga center has a calm small town character. The settlement is a diverse constellation of typologies ranging from early 1900s classicism to 70s modernism and postmodern buildings. Together, the settlement creates an incoherent urban fabric with a variety of undefined voids that are all too often used as parking spaces.I believe that Spånga is like an embryo for a proper city center. Today a bit diverse and divided, but with the potential to become a central point in the Stockholm area. My ambition with this project is to make additions in Spånga that strengthen the center's significance and provide a basis for continued urban development.

Projektet handlade om att designa och utveckla en offentlig byggnad, ett nytt stadsdelshus i Spånga, med plats för både kontor och offentliga miljöer. Det gällde att utveckla och tolka ett angivet program och sätta byggnaden i ett lokalt sammanhang samt med en tydlig arkitektonisk prägel. Byggnaden är tänkt att fungera som en mötesplats mellan personal på stadsdelens avdelningar och medborgarna, men också där medborgare kan träffas sinsemellan. Projektet skulle även behandla rumsliga samband och frågor kring byggnaden kontra platser, funktion, organisation, hållbarhet och kommunikation, men även hur offentliga byggnader upplevs demokratiskt. / The project was about the designing and development of a public building, specifically a new district building in Spånga, with both offices and public spaces. The objective was to develop and interpret a specified program and putting the building in a local context as well as having a clear architectural feel. The building is intended to serve as a meeting place between the staff of the district's departments and the local citizens, but also to encourage meetings between local residents. The project would also address spatial relationships and issues around the building versus places, function, organization, sustainability and communication, as well as how public buildings are perceived democratically.