Licentiatavhandling (sammanfattning) Lund : Lunds universtitet, 2007. / Härtill 4 uppsatser.

Lic.-avh. Luleå : Luleå tekniska univ., 2007.

Diss. (sammanfattning) Luleå : Luleå tekniska univ., 2007. / Härtill 4 uppsatser.

Sverige har tillsammans med samtliga medlemsstater i FN ingått i vad som benämns Agenda 2030. Målet med Agenda 2030 är att leda världen mot en mer rättvis och hållbar framtid genom 17 globala delmål. Ett av dessa delmål beaktar klimatförändringar och de åtgärder som krävs för att minska dess utveckling. Byggbranschen producerar idag 21% av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser och tillverkningen av cement producerar cirka 2–3 % av byggbranschens totala utsläpp. I dagens läge genomför Cementa, Sveriges enda producent av cement, forskning som ämnar att minska uppkomsten av växthusgaser vid cementtillverkningen. Med målet att erhålla en helt koldioxidneutral cementproduktion. Bara i Sverige genereras 12 miljoner ton rivningsavfall per år som kan härledas till byggbranschen. Genom att utveckla möjligheterna för återbruk av betongkonstruktioner förväntas återbruksprocessen minska mängden rivningsavfall och dessutom minska behovet av nyproducerad betong. Initialt kan implementering av återbrukbara betongkonstruktioner generera ett större klimatavtryck i förhållande till konventionellt producerade konstruktioner. Men att ett sådant, utökat klimatavtryck, kan försummas vid genomfört återbruk. Det är främst i byggnader där upprepande planlösning och vanligt förekommande konstruktioner använts som återbruksmöjligheterna bör beaktas. Avvikande och unika byggnader förväntas varken projekteras med hänsyn till återbruk eller erhålla ett utbud av byggnadselement som motsvarar efterfrågan. I dag dimensioneras bärverk av betong med en betydligt kortare livslängd än vad betongens tekniska livslängd förväntas vara. Därav rivs byggnader utan att dess tekniska livslängd överskridits. Exempelvis var 25% av alla rivna byggnader i Sverige år 1980 30 år eller yngre. Demonteringsprocessen för en byggnad förknippas starkt med uppförandet, både genom projektering och produktion. Genom att hämta inspiration från andra branscher som bil- och teknikindustrin, där produkter produceras med komponenter som kan demonteras och bytas ut, kan även hela byggnader producerats för att möjliggöra demontering och underhåll. Då fallstudien genomförs beaktas sex olika betongpelare som genom Eurokod 2 och EKS 11 testas för återbruk som balkar. Beroende av pelarnas längd bestäms antalet fack som beaktas efter återbruket. Pelarna kontrolleras i både brott- och bruksgränstillstånd med varierande upplagsvillkor i brottgränstillståndet. Det upplagsvillkor som i brottgränstillståndet tillåter störst belastning beaktas vidare i bruksgränstillståndet. Vidare kontrolleras även pelarnas faktiska lastupptagningsförmåga, då elementet brukas med avsett syfte. Då pelarna kontrolleras som balkar genomförs detta i linje med befintliga dimensioneringsnormer för betongbalkar. Därav ges en helhetsbild över de brister men även möjligheter som präglar återbruk av liknande konstruktioner. Samtliga pelare erhåller goda lastupptagande egenskaper, där indata för fyra av pelarna korrigeras för att klara ställda krav på tvärkraftsarmering. Differerade krav på tvärkraftsarmering mellan pelare och balkar genererar problem då minimiarmering använts för pelarens byglar. Vidare åskådliggörs vikten av att i projekteringsfasen beakta återbruksmöjligheterna samt att då generera goda förutsättningar för genomförandet. Detta genom implementering av mekaniska infästningar som underlättar demonteringsskedet, permanenta uppmärkningar som möjliggör identifiering och orientering av elementens innehåll samt tjockare täckskikt som möjliggör utökade livslängder.

Many buildings are now nearing the end of their service life. This applies to both the older houses from the 40's and 50's to the million project houses that did not prove to be as sustainable in the long run. Often there is a desire to extend the service lifetime, but to do that you need to make detailed inspections. The Folkets hus in Gävle is one of those buildings that is in need of renovation and to fulfill the new requirements that must be met in today's buildings. It is desired to make the buildings rentable space more attractive and to extend the building with two more floors. This thesis aims to develop a methodology for determining the condition of load-bearing concrete structure and to test this methodology on an older existing building. The selected building is a community hall in Gävle, built in the late 1940s. It is a heavy structure building of five floors with columns and beam system. A preliminary investigation has been carried out to find information about construction, and through the study of construction documents. With the construction drawings we could determine the building's basic design, concrete class, fixation of walls in the building where the beam load coming down the foundation wall. There was also an assessment of the drawing's resemblance to reality. In addition, the building has undergone visual inspections and other information sources have been investigated. Requested reports written in the field of practice / performance / approach for determining a building's status has been read. The test methods available to determine the concrete quality was studied. There are two test methods you can use where one is destructive and the other one is non-destructive. Both test methods were utilized and tested. For the non-destructive test method the Schmidt hammer was used. The non-destructive test method is not valid according to Swedish building regulations BBK (Handbook on concrete). The results with the Schmidt-hammer values can only be complementary to the valid destructive test method performance. For the destructive method we used the drilling of cores. The cores were pressure tested to determine the strength of the concrete.The method it’s produced with the help of knowledgeable in the field, reviewing the published scientific articles and nonfi literature. It is also performed to follow Swedish standards, Eurocodes and BBK. This means that the results can be compare to similar results in Scandinavia and Europe. The developed methodology has generated a result that is reliable and can be controlled. That gives a credible methodology that allows it to be used for similar projects. / Många av dagens byggnader närmar sig slutet på sin levnadstid. Detta hus från 40- och 50-talet men också miljonprojektens byggnader som inte visat sig vara så hållbara i längden. Det finns ofta en önskan om att förlänga byggnaders livstid, men för att det ska vara möjligt behöver man göra ingående inspektioner för att utföra hållbara åtgärder. Folkets Hus i Gävle är en av dessa byggnader som är i behov av en renovering. Utifrån de nya krav som måste uppfyllas på dagens byggnader har fastighetsägaren tittat på möjligheten att bygga till två våningar för att få mer uthyrningsbar yta.Detta examensarbete har som mål att ta fram en metodik för fastställande av bärande betongkonstruktion samt att pröva denna metodik på en befintlig äldre byggnad. Byggnaden som valts är Folkets hus i Gävle, byggd på sent 1940-tal. Byggnaden är en tung byggnad i fem plan med uppbyggnad av pelare och balksystem.En förundersökning har genomförts dels genom informationssökning för att finna information kring byggnadens konstruktion dels genom studier av bygghandlingar. I k-ritningarna kunde vi fastställa byggnadens grundkonstruktion och betongklass samt fastställande av väggar i byggnaden där pelarlasten kommer ner i grundvägg. En bedömning gjordes om ritningens överensstämmelse med verkligheten. Dessutom har byggnaden okulärbesiktats. Utöver detta har vi letat annan information, sökt rapporter skrivna inom området metoder/utförande/tillvägagångssätt för fastställande av en byggnads status. De testmetoder som finns för att fastställa betongens kvalitet studerades.Två genrer finns, den destruktiva och den icke destruktiva. En av vardera testmetod användes. För den icke destruktiva testmetoden användes verktyget studshammare. Då den icke destruktiva testmetoden inte är giltig enligt BBK (Boverkets handbok om betongkonstruktioner), kan resultaten med studshammaren endast ses som komplementvärden till den slutgiltiga metodens resultat. För den destruktiva testmetoden användes utborrning av cylindrar. Dessa cylindrar tryckprovades för att fastställa betongens hållfasthetsförmåga.Den slutgiltiga metoden som valdes var tillämpning utav utborrning av cylindrar och användande av studshammare som ett komplement. Den är framtagen med hjälp av kunniga inom området, granskande av publicerade vetenskapliga artiklar och facklitteratur. Metoden är även utförd att följa svenska standarder, eurokoder och BBK. Detta gör att resultatet av vår undersökning kan ställas till liknande resultat i Skandinavien men även i Europa. Metodiken anses tillämplig på många äldre byggnader som nu är i behov av renovering. Den framtagna metodiken har gett ett resultat som är tillförlitligt och kan kontrolleras. Detta ger metodiken en trovärdighet som i sin tur medför att den kan användas till liknande projekt.

Tekniska lösningar på olika konstruktionsproblem under projekteringsfasen kan vara svåra att återanvända eftersom dessa kan vara väldigt projektspecifika. Tekniska lösningar kan vara allt från beräkningar, ingenjörsmässiga antaganden och lösningar på tidigare problem. Sådan kunskap inom ett företag kan även gå förlorad vid personalomsättningar. Detta kan resultera i att man tvingas återuppfinna hjulet vid nya projekttillfällen istället för att ta vara på tidigare lösningar och kompetens. I sådana situationer kan byggnormens komplexitet hämma konstruktörens förmåga att välja rätt lösning för rätt problem.   Ett verktyg som kan användas för återanvändandet av tidigare tekniska lösningar är användandet av modulbaserade produkter. Modulbaserade produkter har sitt ursprung från tillverkningsindustrin där en av fördelarna med moduler är att ökade produktionsvolymer kan uppnås tack vare de ingående standardiserade komponenterna. Tillverkande företag kan på så sätt även få en bättre översyn över dess produktrelaterade aktiviteter om produkten är baserad på moduler. Med hjälp av ett fåtal moduler kan olika varianter av en produkt skapas vilket kan skapa skalfördelar vid produktion. Inom byggindustrin har arbetet med modulbaserade produkter undersöks med syfte att uppnå en effektivare industriell byggproduktion. Exempelvis har byggmoduler i form av olika volymer undersökts. Att arbeta med byggmoduler i form av volymer vid ett byggnadsarbete kan ses som ett verktyg med uppgiften att eliminera faktorer i produktionsprocessen som inte genererar något värde för slutkunden. Vidare banar modulerna väg för olika planeringsfilosofier både gällande logistik och de interna resurserna. Däremot är teorier förknippade med moduler relativt få med avseende på projekteringsfasen där dimensionering och validering av konstruktioner sker.   Design Evolution är ett företag som arbetar med att utveckla konfigurerbara teknikplattformar samt automatiserad projektering för husbyggnadskonstruktion. Plattformarna används i konsultuppdrag och kundanpassas via datorstöd för respektive uppdrag. Syftet med examensarbetet har varit att undersöka hur ett modulbaserat beräkningsramverk skulle kunna användas av Design Evolution som ett verktyg för att validera dimensioneringen av konstruktionselement. I examensarbetet så har ett beräkningsramverk utvecklats utifrån principer lånade från teorifält förknippade med tillverkningsindustrin där modulbaserade produkter är vanligt förekommande. Konceptet utvärderades sedan genom en workshop av anställda vid Design Evolution. Studien visade att ett modulbaserat beräkningsramverk möjliggör för återanvändningen av tekniska lösningar från olika projekt. Beräkningsramverket kan även fungera som ett vägledande underlag vid projektering av byggelement vilket kan verka som ett stöd för oerfarna konstruktörer. Resultatet på utvärderingen av beräkningsramverket tyder på att några av styrkorna med verktyget är att kvaliteten på beräkningarna ökar då överskådlig är bättre än tidigare.

Ölandsbron uppvisade omfattande skador bara tio år efter den invigdes. Detta gör att det är intressant att studera brons reparationer och även betongkonstruktioners reparationer allmänt. En annan anledning som gör att det är intressant att studera Ölandsbrons åtgärder är att det saknas information gällande genomförande av reparationer på bron. Målet är att presentera vilken reparationsmetod som är lämplig och vilken reparationsåtgärd som ska tillämpas vid reparation av betongkonstruktioner.Brokonstruktioner är exponerad för en relativt aggressiv miljö som till exempel frostangrepp, korrosionsangrepp och saltvatten/klorider från havsvatten, samtidigt som det förväntas att brokonstruktioner ska ha en lång livslängd. Detta gör att höga krav ställs på brons beständighet. Syftet med detta arbete är att undersöka vad som påverkar livslängden på Ölandsbron och betongkonstruktioner allmänt och paralleller dras mellan brons reparationer och framtida reparationer. Arbetet introducerades genom att studera olika studier angående nedbrytningsmekanismer. Undersökningen genomfördes genom att studera brons konstruktionsritningar, diskutera reparationsorsakerna med de ansvariga vid bron och skaffa fram olika rapporter om bron. För att kunna granska skador och åtgärder som påverkade betongkonstruktioner livslängd gjordes en sammanställning med syftet att ge en helhetsbild av vad som påverkar livslängden på Ölandsbron och betongkonstruktioner. Det som studerades var åtgärder och skador som har koppling till brons livslängd. Ölandsbron uppvisade omfattande skador bara tio år efter att den var färdigbyggd, vilket gör att bron var extra intressant att studera. För att kunna dra slutsatser gjordes en sammanställning över dels hur skadorna uppstod på Ölandsbrons konstruktioner genom åren, dels hur de hänger ihop med brons livslängd. En anledning till att det uppstod stora skador på bron var att regelverket i Sverige var vagt då bron byggdes och att det inte fanns någon kunskap gällande utförandet vid byggnation av broar. Detta ledde till att bron byggdes med lägsta kostnad som prioritet och att det inte togs hänsyn till livslängden och brons hållbarhet.En del av Ölandsbrons skador beror på användningen av saltvatten som beståndsdel i brokonstruktionen. Detta ledde till ökad korrosionsangreppshastighet och ökad kloridhalt i betongen, vilket ledde till att det uppstod sprickor på betongsytan och till att inträngning av klorider skedde i en snabbare takt. Ölandsbrons pelare i lågnivådelen är utsatta och är de pelare som hade flest allvarliga skador. En viktig faktor är betongens kvalitét. Vid brons byggnation användes betong med låg kvalitét som är känsligare för påfrestningar från omgivningens miljö. Användning av betong med låg kvalitet kan påverka brons livslängd negativt. Flertalet pelare på Ölandsbron har genomgick på 1980-talet reparationer med syfte att bygga ett nytt ”skal” runt om pelarna för att skapa ett skydd och förhindra inträngning av klorider. / The Öland Bridge showed extensive damage only ten years after the inauguration. This makes it interesting to study bronze repairs and also repairs of concrete structures in general. Another reason that makes it interesting to study Ölandbro's measures is that there is no information regarding the implementation of repairs on the bridge. The goal is to present which repair method is appropriate and which repair action is to be applied in the repair of concrete structures.Bridge constructions are exposed to a relatively aggressive environment, such as frost attacks, corrosion attacks and salt water/chlorides from seawater, while it is expected that bridge constructions will have a long life. This means that high demands are placed on bronze durability. The purpose of this work is to investigate what affects the lifespan of the Öland bridge and concrete constructions in general and parallels are drawn between bronze repairs and future repairs. The work was introduced by studying various studies on degradation mechanisms. The study was carried out by studying bronze design drawings, discussing the causes of repair with those responsible at the bridge and obtaining various reports on the bridge. In order to be able to examine the damage and measures that affected the life of the concrete constructions, a summary was made with the aim of giving an overall picture of what affects the lifespan of the Öland bridge and concrete constructions. What was studied was measures and injuries that are linked to the lifetime of bronze. The Öland Bridge showed extensive damage only ten years after it was completed, which meant that the bridge was particularly interesting to study. To be able to draw conclusions, a summary was made of how the damage arose on Ölandsbron's constructions over the years, partly on how they are related to the lifetime of bronze. One reason why great damage occurred to the bridge was that the regulations in Sweden were vague when the bridge was built and that there was no knowledge regarding the execution when building bridges. This led to the bridge being built with the lowest cost as a priority and that the lifetime and bronze durability were not taken into account.Part of Ölandsbron's damage is due to the use of salt water as a component of the bridge construction. This led to increased corrosion attack rate and increased chloride content in the concrete, resulting in cracks on the concrete surface and the penetration of chlorides at a faster rate. The pillars of the Öland Bridge in the low level part are exposed and are the pillars that had the most serious damage. One important factor is the quality of the concrete. In bronze construction, low-quality concrete is used which is more sensitive to stress from the environment. The use of low quality concrete can adversely affect the lifetime of bronze. Most pillars at the Öland Bridge have undergone repairs in the 1980s with the aim of building a new "shell" around the pillars to create protection and prevent the penetration of chlorides.

No description available.

No description available.

Termisk komfort har en avgörande roll för människors välmående och trivsel i inomhusmiljöer. Alltför ofta underskattas materialens betydelse för termisk komfort och ventilationssystem överskattas, men faktum är att grundförutsättningar för termisk komfort påverkas mest av materialrelaterade faktorer. Exempelvis så fort vi stiger in i ett rum, börjar vi förlora och erhålla värme till och från olika material i vår omgivning på grund av materialens strålningsegenskaper, när vi går barfota på ett golv som är svalare än vår fot börjar värme strömma från vår fot till materialet på grund av materialets värmeledningsegenskaper och vid svängningar i utomhustemperaturen är det i första hand materialens värmetröghet som avgör jämnheten för inomhustemperaturen. Rapportens syfte kommer ligga i identifikation av egenskaper som påverkar termisk komfort iträ- och betongkonstruktioner, samt att undersöka i vilken utsträckning dessa egenskaper som påverkar termisk komfort skiljer mellan materialen. Trots att det finns tillräckligt mycket kunskap relaterad till byggmaterial för att besvararapportens syfte, saknas det en studie som utrett och jämfört vilka egenskaper som skiljer mellan trä- och betongkonstruktioner och i vilken utsträckning i avseende på termisk komfort. Av den anledningen kommer denna rapport att vara en forsknings- och litteraturöversikt, men är unik på så sätt att analysen binder samman byggnadsmaterials egenskaper och termisk komfort. Det byggnadsmaterialet vars egenskaper skapade bäst grundförutsättningar för rekommenderad termisk komfort visade sig vara betong. Den största anledningen är betongens höga värmetröghet, med andra ord betongens förmåga att lagra värme från dagen då det är varmare och släppa ut på natten då det är kallare, vilket bidrar till att en relativt jämn innetemperatur uppnås. / Thermal comfort has a decisive role for the well-being and overall comfort for humans in indoor environments. Too often, the importance of materials is underestimated for thermal comfort and ventilation systems are overestimated, but the fact is that basic conditions for thermal comfort are mostly affected by material related factors. For example, as soon as we walk into a room, we begin to lose and gain heat to and from different material in our environment because of the radiation properties of the material. When we place a warm foot on a cooler floor, heat will flow from our foot to the material due to the thermal conductivity of the material and when fluctuations occur in the outdoor temperature, it is primarily the thermal effusivity of thematerial that determines the smoothness of the indoor temperature. The purpose of this report is to identify the properties that affect thermal comfort in wood and concrete structures, as well as to investigate to which extent these properties affecting the rmalcomfort differ between the materials. Although there is enough knowledge related to building materials to answer my purpose, there is no study that analyses and compares which characteristics distinguish between wood and concrete structures and to what extent in terms of thermal comfort. For this reason, this report will be a research and literature review, but it is unique in that it binds together building materials characteristics and thermal comfort. The building material whose properties created the best conditions for recommended thermal comfort proved to be concrete. The biggest reason is the high thermal effusivity of concrete, in other words, the ability to store heat during the day when it is warmer and release it at night when it is colder, which results in a relatively even internal temperature.