Ölandsbron uppvisade omfattande skador bara tio år efter den invigdes. Detta gör att det är intressant att studera brons reparationer och även betongkonstruktioners reparationer allmänt. En annan anledning som gör att det är intressant att studera Ölandsbrons åtgärder är att det saknas information gällande genomförande av reparationer på bron. Målet är att presentera vilken reparationsmetod som är lämplig och vilken reparationsåtgärd som ska tillämpas vid reparation av betongkonstruktioner.Brokonstruktioner är exponerad för en relativt aggressiv miljö som till exempel frostangrepp, korrosionsangrepp och saltvatten/klorider från havsvatten, samtidigt som det förväntas att brokonstruktioner ska ha en lång livslängd. Detta gör att höga krav ställs på brons beständighet. Syftet med detta arbete är att undersöka vad som påverkar livslängden på Ölandsbron och betongkonstruktioner allmänt och paralleller dras mellan brons reparationer och framtida reparationer. Arbetet introducerades genom att studera olika studier angående nedbrytningsmekanismer. Undersökningen genomfördes genom att studera brons konstruktionsritningar, diskutera reparationsorsakerna med de ansvariga vid bron och skaffa fram olika rapporter om bron. För att kunna granska skador och åtgärder som påverkade betongkonstruktioner livslängd gjordes en sammanställning med syftet att ge en helhetsbild av vad som påverkar livslängden på Ölandsbron och betongkonstruktioner. Det som studerades var åtgärder och skador som har koppling till brons livslängd. Ölandsbron uppvisade omfattande skador bara tio år efter att den var färdigbyggd, vilket gör att bron var extra intressant att studera. För att kunna dra slutsatser gjordes en sammanställning över dels hur skadorna uppstod på Ölandsbrons konstruktioner genom åren, dels hur de hänger ihop med brons livslängd. En anledning till att det uppstod stora skador på bron var att regelverket i Sverige var vagt då bron byggdes och att det inte fanns någon kunskap gällande utförandet vid byggnation av broar. Detta ledde till att bron byggdes med lägsta kostnad som prioritet och att det inte togs hänsyn till livslängden och brons hållbarhet.En del av Ölandsbrons skador beror på användningen av saltvatten som beståndsdel i brokonstruktionen. Detta ledde till ökad korrosionsangreppshastighet och ökad kloridhalt i betongen, vilket ledde till att det uppstod sprickor på betongsytan och till att inträngning av klorider skedde i en snabbare takt. Ölandsbrons pelare i lågnivådelen är utsatta och är de pelare som hade flest allvarliga skador. En viktig faktor är betongens kvalitét. Vid brons byggnation användes betong med låg kvalitét som är känsligare för påfrestningar från omgivningens miljö. Användning av betong med låg kvalitet kan påverka brons livslängd negativt. Flertalet pelare på Ölandsbron har genomgick på 1980-talet reparationer med syfte att bygga ett nytt ”skal” runt om pelarna för att skapa ett skydd och förhindra inträngning av klorider. / The Öland Bridge showed extensive damage only ten years after the inauguration. This makes it interesting to study bronze repairs and also repairs of concrete structures in general. Another reason that makes it interesting to study Ölandbro's measures is that there is no information regarding the implementation of repairs on the bridge. The goal is to present which repair method is appropriate and which repair action is to be applied in the repair of concrete structures.Bridge constructions are exposed to a relatively aggressive environment, such as frost attacks, corrosion attacks and salt water/chlorides from seawater, while it is expected that bridge constructions will have a long life. This means that high demands are placed on bronze durability. The purpose of this work is to investigate what affects the lifespan of the Öland bridge and concrete constructions in general and parallels are drawn between bronze repairs and future repairs. The work was introduced by studying various studies on degradation mechanisms. The study was carried out by studying bronze design drawings, discussing the causes of repair with those responsible at the bridge and obtaining various reports on the bridge. In order to be able to examine the damage and measures that affected the life of the concrete constructions, a summary was made with the aim of giving an overall picture of what affects the lifespan of the Öland bridge and concrete constructions. What was studied was measures and injuries that are linked to the lifetime of bronze. The Öland Bridge showed extensive damage only ten years after it was completed, which meant that the bridge was particularly interesting to study. To be able to draw conclusions, a summary was made of how the damage arose on Ölandsbron's constructions over the years, partly on how they are related to the lifetime of bronze. One reason why great damage occurred to the bridge was that the regulations in Sweden were vague when the bridge was built and that there was no knowledge regarding the execution when building bridges. This led to the bridge being built with the lowest cost as a priority and that the lifetime and bronze durability were not taken into account.Part of Ölandsbron's damage is due to the use of salt water as a component of the bridge construction. This led to increased corrosion attack rate and increased chloride content in the concrete, resulting in cracks on the concrete surface and the penetration of chlorides at a faster rate. The pillars of the Öland Bridge in the low level part are exposed and are the pillars that had the most serious damage. One important factor is the quality of the concrete. In bronze construction, low-quality concrete is used which is more sensitive to stress from the environment. The use of low quality concrete can adversely affect the lifetime of bronze. Most pillars at the Öland Bridge have undergone repairs in the 1980s with the aim of building a new "shell" around the pillars to create protection and prevent the penetration of chlorides.

Alla människor som någonsin har åkt bil har också suttit i långa, långsamma bilköer förbibyggarbetsplatser. Byggnadsmetoder som används i dag är beroende av faktorer som kan göraarbetsplatsen krävande och farlig för de som passerar och för personal på arbetsplatsen. De extrakostnaderna som arbetet medför är det slutkunden som får betala, det vill säga skattebetalarna.Studien har undersökt arbetsutförande och arbetsmiljö inom produktion av betongbroar, därprefabricerad och platsgjuten metod jämförs.Prefabricering av betongbroar används redan i hög grad i övriga länder i Europa länder somNederländerna, Storbritannien och Frankrike, metoden är idag svagt etablerad i Sverige. Inomstudien undersöks om anledningen till den låga användningen ligger i att arbetsutförandet avprefabricering inte fungerar i Sverige eller om arbetsmiljön inom metoden påverkar valet.När beställare eller entreprenör väljer produktionssätt är målet att den mest anpassade metodenanvänds. Val med omsorg är grundläggande för att arbetsutförandet eller arbetsmiljön inte ska blilidande. Tidigare fallstudie på två liknande referensobjekt där vardera metoden jämförtsundersöktes kostnadsskillnaderna på dessa med en slutsatsen att prefabricering är billigare.För att uppnå syfte och mål har undersökningen genomförts med hjälp av litteraturstudier samtenkät- och intervjustudie av personer inom branschen. I studien har främst personer inomadministrationen från olika företag fokuserats på för att ge ett rättvist resultat mellan de olikametoderna. Intervjuerna av administrationen har samlat in både åsikter och erfarenheter avbetongbrokonstruktion. Enkäterna har blivit besvarade av yrkesarbetarna där åsikter har varit avstörsta vikt för att se hur inställningen är till en möjlig förändring av de som skulle bli påverkademest av en industrialisering. De sammanställda svaren från intervjuer och enkäter har analyseratsmot litteratur.Analysen visar att en framtida industrialisering skulle vara möjlig av betongbroar med kortarespännvidder. Resultatet visar att branschen är redo att implementera prefabricering till de broardär prefabricering skulle vara möjligt, men att företag och beställare behöver komma förbikonservativa åsikter inom branschen för att utvecklingen ska ske fullt ut.Utifrån denna undersökning och tidigare undersökningar har prefabricering av betongelement enljus framtid inom anläggningsbranschen. En industrialisering skulle främst gynna slutkund vilketär skattebetalarna men även yrkesarbetarna med ett säkrare arbete. / Anyone who has ever driven a car have also been sitting in long, slow traffic jams past constructionsites. Modern construction methods used are depending on factors that can make the workplacedemanding and dangerous for those passing by and for employees at the construction site. Theadditional costs involved in the construction will ultimately affect the end consumer who is thetaxpayer.The study has examined the work performance and working environment in the production ofconcrete bridges, where prefabricated and the site-cast method is compared.Prefabrication of concrete bridges is already widely used in the rest of Europe but is barelyestablished in Sweden. The study examines whether the reason for the low use lies in the fact thatthe execution of the precast method doesn´t work in Sweden or whether the working environmentwithin the method affects the choice.When selecting work method, the goal is to make the client or contractor to choose the most fittedand relevant method. It´s essential to choose with care to ensure that work performance or theworking environment doesn´t get affected. Previous case studies on two similar reference targetscomparing each method examined the cost differences and concluded that the precast method isthe cheaper option.In order to achieve goals and objectives, the thesis was carried out with the help of literature studiesalong with a survey and interview study of people within the industry. The study is mainly focusedon the administration personnel from various companies to give a fair result between the differentmethods. The interviews of the administration gathered opinions and experiences of concretebridge construction. The surveys have been answered by construction workers where theiropinions have been of paramount importance to get an overall view of the attitude to a possiblechange. The compiled responses from interviews and surveys have been analyzed and comparedagainst relevant literature.The analysis shows that an industrialization is indeed possible within bridge constructionparticularly for bridges of shorter spans. The results show that the industry is ready to implementprefabrication methods to those bridges where prefabrication would be possible but requirecompanies and clients to address their conservative views of the bridge industry in order fordevelopment to take place entirely.Based on this and previous studies, prefabrication of concrete elements has a bright future in theconstruction industry. Industrialization would mainly benefit the end customer, which is thetaxpayer but also the professional workers with a safer and healthier workplace.

En stor del av Sveriges spännbetongsbroar börjar närma sig hälften av sin tekniska livslängd, vilket leder till att flertalet tillståndsbedömningar kommer att utföras. Då en brokonstruktion är komplex och i regel en stor konstruktion krävs det goda förkunskaper och kännedom om kritiska områden och fenomen som kan ge upphov till skador på den bärande konstruktionen, för att göra en effektiv tillståndsbedömning. Hur motsvarar sig beräkningsmetoder som används i Sverige jämfört med amerikanska normer? Kan resultatet vara likvärdigt mellan de olika normerna eller finns det någon skillnad som gör den ena normen mer tillförlitlig? Hur skiljer sig beräkningarna som användes vid beräkningar av spänningsförluster på 70-talet och som används i dag? Syftet med detta examensarbete är bland annat att ge en övergripande inledningen till ämnesområdet spännarmerade betongbroar, med fokus på hur spänningsförluster kan beräknas teoretiskt. Eftersom broar har en lång teknisk livslängd så har det hunnit bli flertalet ändringar i regelverk och normer som tillämpas vid dimensionering under den tänkta tekniska livslängden för en bro. Detta leder till att arbetet kommer att behandla utvecklingen om hur man har beaktat spänningsförluster genom det senaste decennier, vilket ger en större förståelse om äldre broar vid en tillståndsbedömning. De huvudsakliga fenomen som ligger till grund till dessa förluster kommer att lyftas fram samt hur beräkningsmodeller beaktar dessa. Vidare så skall en jämförelse av beräkningsmetoder från 70-talet, dagens regelverk i Sverige och regelverk från Amerika ge en insikt i skillnaden mellan olika länders regelverk och hur beräkningarna tillämpades förut. Det huvudsakliga syftet är alltså att underlätta förståelsen angående spänningsförluster i konstruktioner samt hur tillämpningar av beräkningsmetoder görs. Examensarbetet kommer förhoppningsvis vara en grund till att möjliggöra en tidseffektiv tillståndsbedömning av spänningsförluster av en spännarmerad betongbro. För att möjliggöra att syftet med examensarbetet uppfylls kommer det att krävas en litteraturstudie kring ämnesområdet samt ett beräkningsexempel, beräkningarna kommer att ske på en spännbetongbro över Abiskojokka i Abisko som är byggd 1978. Beräkningarna behandlar följande normer. Bronorm 76 – Aktuellt regelverk i Sverige på 70-talet AASHTO – Aktuella regelverket i USA Eurokod – Aktuella regelverket i Sverige Det har visat sig att spänningsförluster uppkommer av fyra huvudsakliga fenomen, och dessa är från krypning och krympning i betong, relaxation i spännkablar samt från friktionsförluster vid uppspänningen av kablarna. De tre förstnämnda är kategoriserade till en tidsberoende grupp, där lasternas långtidseffekter är avgörande för spänningsförlusten. Den sistnämnda hamnar i en initial grupp, då spänningsförlusterna anses uppkomma initialt vid uppspänningstillfället. När det kommer till utvecklingen av beräkningsmetoden av spänningsförluster i det svenska regelverket så har beräkningarna blivit mer komplexa, material- och omgivningsspecifika i dagens regelverk. Detta beror på att forskning kring de ingående materialen har gett bättre förståelse kring materialen samt bättre material idag än vad som användes förr i tiden. Men om man kollar på dimensioneringsreglernas rekommendationer kring koefficienter och konstanter, som motsvarar töjningar i material, så har det blivit en väldigt liten skillnad. Detta antas bero på att om man ska tillämpa beräkningar utifrån rekommenderade tabellvärden så har regelverket behållit liknade värden för att var på säker sida. Ska en mer detaljerad beräkning göras så får man beräkna töjningarna som blir med dagens regelverk, vilket man inte tillämpade förut. Beräkningsexemplet på bron i Abisko gav följande resultat av den totala spänningsförlusten för samtliga tolv spännkablarna samt en medelförlust i respektive spännkabel, enligt de tre olika normerna: 6236 MPa enligt Bronorm 76520 MPa per spännkabel 3878 MPa enligt AASHTO323 MPa per spännkabel 3609 MPa enligt Eurokod301 MPa per spännkabel Vilket visar på att utvecklingen av beräkningsmetoderna har gett att man idag räknar med en lägre spänningsförlust än vad man gjorde på 70-talet. Samt att den svenska normen ger ett lägre värde på spänningsförlusten, den svenska normen accepterar även en högre uppspänningskraft än den amerikanska normen. För att lyckas med en effektiv tillståndsbedömning bör man arbeta utifrån ett flödesschema, detta gör att arbetet blir både strukturerat och planerat i ett tidigt skede. Bedömningsprocessen blir i och med det enklare att utföra då eventuella skador är klassificerade efter en tillstånds- och konsekvensnivå.  Tillståndsbedömningen som sker efter hälften av den tekniska livslängden bör gå efter flödesschemats detaljerade process för att säkerställa tillståndet av konstruktionen. Arbetet som krävs på plats bör planeras efter en detaljerad datainsamling kring utförandet av bron för att minimera tidsåtgången på plats.

Rådande beslutsfattande för broar fokuserar mestadels på de tekniska, ekonomiska och säkerhetsrelaterade perspektiven. Dessa perspektiv är viktiga men samtidigt råder det på samhällsnivå en vilja och ett krav på byggsektorn att minska sin miljöpåverkan.Detta arbete identifierar metoder, arbetssätt och strategier som leder till en ökad livslängd av betongbroar. En ökad livslängd hos vårt befintliga bestånd av betongbroar undviker stora samhällsekonomiska kostnader och är önskvärt ur ett hållbarhetsperspektiv.En miljö- och kostnadsanalys har gjorts på riskkonstruktionen kantbalken. Kantbalkens valdes för analys då konstruktionsdelen visat sig vara särskilt problematisk. Analysen jämför fyra olika förvaltningsstrategier på kantbalken på en bro vars kantbalks byts efter 40 år. Strategierna som jämförs är: byte till en kantbalk med rostfri armering, byte till en kantbalk med rostfri tvärkraftsarmering, byten till en kantbalk i standardutförande och senare installation av olika katodiska skydd. Skiljande underhållsåtgärder för dessa strategier jämförs med hänsyn till ägarkostnader och användarkostnader. Miljöpåverkan för strategierna jämförs med miljöindikatorn Global Warming Potential i produktskedet.Resultatet visar att användandet av rostfri armering i kantbalken sparar mycket på användarkostnader sett till hela livslängden på bron men med en ökad miljöpåverkan i produktskedet. Dessutom kan galvaniskt katodiskt skydd med sprutad zink vara en lovande kostnadseffektiv lösning för att förlänga livslängden på kantbalkar. / Current decision-making for bridges focuses mainly on the technical, economical and safety related perspectives. These perspectives are of course important but at the same time there exists a will on societal level and a demand on the building sector to reduce their environmental impact.This report identifies methods, ways of working and strategies that lead to an increased life-span of concrete bridges. An increased life-span of our existing stock of concrete bridges avoids large socio-economic costs and is desirable from a sustainability perspective.A life-cycle analysis and life-cycle cost assessment has been done on a construction part at risk, the edge beam. The edge beam was chosen for analysis as it was shown to be a particularly problematic part of the construction. The analysis compares four different management strategies for the edge beam of a bridge where the edge beam is replaced after 40 years. The compared strategies are: replacing the edge beam for one with stainless steel reinforcement, replacing the edge beam for one with stainless steel shear reinforcement, replacing the edge beam to a standard one and later installing different cathodic protection solutions. The differing life-cycle measures for these strategies are compared with regards to owner-costs and user-costs. Environmental impact for the strategies is compared using the environmental impact indicator Global Warming Potential in the product stage.The results show that the use of stainless reinforcement in the edge beam saves a lot on user-costs over the whole life-span of the bridge but with an increased environmental impact in the product stage. Additionally, the use of galvanic cathodic protection in the form of sprayed zinc seems to be a promising cost-effective solution to increasing the life-span of edge beams.