One of today’s biggest concerns in many industries is indubitably the environmental concern we arestanding against. Not least in the construction industry is this a big factor in creating and evolvingconstruction methods. The construction industry alone stands for 19 % of the greenhouse gas emissionsin Sweden.This has led to an increased use of wood in buildings and different construction details. Such as woodenframes in higher buildings and as in this study is very relevant, concrete composite slabs. The use of CLTconcretecomposite slabs utilizes the tensile strength from wood and the compression strength fromconcrete. While concrete has high carbon emissions this has led to development of Bascement which isa composition of Portlandcement and fly ash.This project will analyze the use of Bascement in composite slabs and how the impact of moistureevaporation from the hardening concrete will affect the CLT slab. These results will be compared with analready published study which analyzed the moisture properties and effects on a CLT-concretecomposition with standard Portland cement. By using the same model and parameters and onlychanging the cement the moisture is being measured in a 28-days timeframe with laboratory work forshort term vapor transmissions and an additional simulation for long term moisture content. / Kunskapen och användning av träkonstruktioner ökar kraftigt i nutidens byggindustri, trä är ett populärt byggmaterial och en stor anledning av det är på grund av dess klimatneutrala egenskaper. I takt med att klimatmedvetenheten i världen ökar, ökar även användandet av trä i större byggnationer. Byggindustrin står för en stor del av växthusavgaser i Sverige och världen. Många företag jobbar hårt med att utveckla klimatsmarta alternativ för att minska dessa avgaser i byggbranschen. Med tanke på att detta är ett stort fenomen världen över tog projektgruppen ett intresse i ämnet. I betongindustrin finns alternativet att använda betong som är framställd på portlandcement och flygaska, flygaska är en återanvändbar restprodukt från kolförbränning. Vid djupare undersökning har projektgruppen upptäckt att det finns mycket forskning om flygaska i betong men det finns även blandade tankar huruvida det fungerar som byggmaterial, det återkommande problemet med betong med flygaska är dess långsamma uttorkningstid i jämförelse med betong gjord på standardportlandcement. På vilket sätt skiljer uttorkningen, och hur påverkar det anslutande byggnadsdetaljer? Samverkansbjälklag är en byggnadsmetod som utnyttjar träs goda draghållfasthet och betongens tryckhållfasthet. Denna typ av konstruktion finns mycket kunskap om och tidigare studier har undersökt hur KL-trä i samverkanskonstruktioner påverkas av betongens uttorkning. Tidigare studier har kommit fram till att ett tätskikt mellan materialen bör användas men det finns undantag då det inte är nödvändigt. Hur ser det här då ut med en cementtyp som leder till längre uttorkning av betong. Vilka problem kan den längre uttorkningen leda till och är riskerna som kan finnas stora nog att man inte ska använda sig av betong gjord med flygaska? Studien som genomförts bygger på att genomföra en jämförelse mellan standardportlandcement och Portland-flygaskacement. För Portlandflygaska-cement används Bascement och denna jämförs med Byggcement. Vid jämförelse av Bascement och Byggcement i samverkansbjälklag, används en metod som bygger på en tidigare genomförd studie. Genom att sätta upp en fysisk modell av ett samverkansbjälklag med betong gjord på Bascement kan uttorkningsprocessen dokumenteras och fuktpåverkan i KL-träet analyseras. Fuktkvoten i KL-träet mäts av under 28 dagar under experimentet. Utöver det fysiska experimentet genomförs även en simulering som visar hur fuktrörelserna ser ut under en längre period. Resultatet från experimentet och även simuleringen har gett en tydlig uppfattning om hur Bascement kommer påverka KL-träet under en 28 dagarsperiod. Data som framtagits har presenterats i tabeller och grafer för att kunna jämföras med tidigare genomförda experiment. All data visar på att uttorkningen tar längre tid, men att den nödvändigtvis inte utgör en större risk jämfört med Byggcement på grund av den märkbart lägre maximala fuktkvoten i betongen gjord på Bascement. Resultaten visar att ett tätskikt bör användas med hänsyn till de byggnadsfysikaliska egenskaperna hos trä och betong.

<p>Teknikprogrammet på Ållebergsgymnasiet i Falköping blir mer och mer populärt samtidigt som det kommer att saknas utbildade ingenjörer. Därför väljer Ållebergsgymnasiet att satsa på en ny kurs i byggteknik och samtidigt ta in fler elever till Teknikprogrammet.</p><p>Arbetet med denna rapport har främst handlat om att samla in information för att utforma ett kurskompendium för en gymnasiekurs i byggnadsteknik till Teknikprogrammet på Ållebergsgymnasiet i Falköping. Teknikprogrammet har tidigare planerat att starta upp en sådan kurs och tidigare elever har varit intresserade av densamma.</p><p>Kompendiet är inriktat mot småhus med trästomme och kursen ska vara allmänbildande och skapa intresse för byggbranschen i allmänhet och småhus i synnerhet. Det inledande kapitlet av kompendiet handlar om byggfysik med bland annat fukt, energi, ljud och ventilation. Sedan följer ett kapitel om byggteknik med förklaringar till hur en byggnad kan vara uppbyggd från grund till tak, vilka uppvärmningssystem som finns med mera. Här går vi dock inte in i varje detalj. Det blir i stället en grundläggande genomgång. Sedan följer beskrivningar om byggnadsritningar, information om hur byggprocessen fungerar, vilken lagstiftning som är relevant, vad standardavtal är med mera.</p> / <p>The technology programme at Ållebergsgymnasiet in Falköping becomes more and more popular. At the same time more trained engineers are needed. Therefore chooses Ållebergsgymnasiet to start a new course in construction technology and concurrent take in more students to the technology programme. Ållebergsgymnasiet has earlier planned to start up such a course and students have been interested by the same.</p><p>The work with this report has mostly been about searching information in order to formulate a compendium for a gymnasium course in building techniques.</p><p>The compendium is primarily about single-family detached homes with wooden frame and the course will be instructive and shall create interests for the construction industry in general and single-family detached homes in particular. The introductory chapter of the compendium is about construction physics with, for example, moisture, energy, noise and ventilation. Afterwards follows a chapter about construction techniques with examples of how to construct a building from the foundations to the roof, information about heating systems and more. This will not be very detailed; instead it will be a fundamental introduction. After that follows descriptions of construction drawings, information about the construction process, legislation, standard agreements etc.</p>

Teknikprogrammet på Ållebergsgymnasiet i Falköping blir mer och mer populärt samtidigt som det kommer att saknas utbildade ingenjörer. Därför väljer Ållebergsgymnasiet att satsa på en ny kurs i byggteknik och samtidigt ta in fler elever till Teknikprogrammet. Arbetet med denna rapport har främst handlat om att samla in information för att utforma ett kurskompendium för en gymnasiekurs i byggnadsteknik till Teknikprogrammet på Ållebergsgymnasiet i Falköping. Teknikprogrammet har tidigare planerat att starta upp en sådan kurs och tidigare elever har varit intresserade av densamma. Kompendiet är inriktat mot småhus med trästomme och kursen ska vara allmänbildande och skapa intresse för byggbranschen i allmänhet och småhus i synnerhet. Det inledande kapitlet av kompendiet handlar om byggfysik med bland annat fukt, energi, ljud och ventilation. Sedan följer ett kapitel om byggteknik med förklaringar till hur en byggnad kan vara uppbyggd från grund till tak, vilka uppvärmningssystem som finns med mera. Här går vi dock inte in i varje detalj. Det blir i stället en grundläggande genomgång. Sedan följer beskrivningar om byggnadsritningar, information om hur byggprocessen fungerar, vilken lagstiftning som är relevant, vad standardavtal är med mera. / The technology programme at Ållebergsgymnasiet in Falköping becomes more and more popular. At the same time more trained engineers are needed. Therefore chooses Ållebergsgymnasiet to start a new course in construction technology and concurrent take in more students to the technology programme. Ållebergsgymnasiet has earlier planned to start up such a course and students have been interested by the same. The work with this report has mostly been about searching information in order to formulate a compendium for a gymnasium course in building techniques. The compendium is primarily about single-family detached homes with wooden frame and the course will be instructive and shall create interests for the construction industry in general and single-family detached homes in particular. The introductory chapter of the compendium is about construction physics with, for example, moisture, energy, noise and ventilation. Afterwards follows a chapter about construction techniques with examples of how to construct a building from the foundations to the roof, information about heating systems and more. This will not be very detailed; instead it will be a fundamental introduction. After that follows descriptions of construction drawings, information about the construction process, legislation, standard agreements etc.

Att bostäder drabbas av fuktskador är ett vanligt problem i Sverige. Enligt en undersökning utförd av Boverket  har 36% av Sveriges bostäder problem med fukt. Fuktproblem leder ofta till mögel- och rötskador som har hälsofarliga konsekvenser för de boende i husen och det är även kostsamt att åtgärda de skador som fukt orsakar. Enligt Boverket (2010) skulle det kosta 90,1 miljarder kronor att åtgärda alla fuktskador i Sveriges bostäder.   Kallvindskonstruktionen är en vanlig konstruktionslösning i Sverige, framförallt på småhus, trots att den har visat sig vara en extra känslig konstruktionsdel. I en undersökning utförd av Ahrnens och Boglund (2007) visar det sig att 60% av kallvindarna på småhus i Västra Götaland har stor risk att drabbas av fuktskador. Anledningen till att kallvindskonstruktionen har stor risk att drabbas av fuktproblem är att den ventileras okontrollerat med utomhusluft oavsett vad det råder för luftförhållande utomhus. Är luften fuktig och har en hög relativ fuktighet kommer även kallvindsklimatet få en hög relativ fuktighet, vilket kommer leda till fuktskador om detta förhållande fortsätter under en längre tidsperiod.   En direkt koppling har kunnat visats mellan vindsbjälklagets isoleringstjocklek och risken för att kallvinden ska drabbas av fuktskador (mögel och röta); tjockare isolering leder till att risken drastiskt ökar. På grund av den ökade isoleringstjockleken läcker mindre värmeenergi upp från huset och därmed sänks temperaturen i vindsutrymmet och då ökar den relativa fuktigheten. Detta innebär att lågenergihus har en förhöjd risk att drabbas av fuktproblem i vindsutrymmet då det krävs en tjock isoleringsmängd i husets vindsbjälklag för att klara de energikrav som ställs på lågenergihus.   För att förstå hur utomhusklimatet påverkar en konventionell kallvindskonstruktion har denna studie utförts på ett hus med sensorer. Huset är beläget i Molkom några mil norr om Karlstad, Värmland. Huset är klassat som ett lågenergihus med en konventionell kallvindskonstruktion. I denna studie har det undersökts hur väderfaktorerna vindhastighet, vindriktning, temperatur, relativ fuktighet och nederbörd påverkar kallvindens klimat. Det har även gjorts en analys om kallvindskonstruktionen löper risk för att drabbas av fuktskador. Sensorerna som har suttit placerade vid den aktuella byggnaden har mätt vindhastighet, vindriktning, temperatur, relativ fuktighet och nederbörd under ett år. Det har även suttit sensorer i kallvindsutrymmet som har mätt temperatur, relativ fuktighet och fukthalt i takstolen. Med hjälp av dessa data har en dataanalys utförts för att se hur de olika väderfaktorerna påverkar kallvindens klimat.   Resultatet av dataanalysen visar att kallvinden på den aktuella byggnaden löper en liten risk att drabbas av ett mögelangrepp på grund av hög relativ fuktighet (över 75%) under en lång tidsperiod och kan därmed inte anses som en fuktsäker konstruktionsdel.   Kallvindens klimat påverkas beroende på vilken vindriktning det blåser ifrån. När vind råder från nord och öst påverkar det kallvindens klimat generellt positivt, medan vind från syd och väst försämrar generellt kallvindens klimat. Vindhastigheten har däremot ingen betydande påverkan på hur mycket de olika vindriktningarna påverkar.   Analysen visar även att kallvindens klimat generellt följer det klimat som råder utomhus. Detta leder till att när det råder nederbörd blir utomhusluften fuktigare vilket då också leder till att kallvindens klimat blir fuktigare. Det visar sig också att det är generellt bra att ventilera kallvinden på våren och sommaren, medan kallvindens klimat försämras på hösten och vintern när den ventileras med utomhusluft.   Samtliga bilder och tabeller är publicerade med tillstånd.

Termisk komfort har en avgörande roll för människors välmående och trivsel i inomhusmiljöer. Alltför ofta underskattas materialens betydelse för termisk komfort och ventilationssystem överskattas, men faktum är att grundförutsättningar för termisk komfort påverkas mest av materialrelaterade faktorer. Exempelvis så fort vi stiger in i ett rum, börjar vi förlora och erhålla värme till och från olika material i vår omgivning på grund av materialens strålningsegenskaper, när vi går barfota på ett golv som är svalare än vår fot börjar värme strömma från vår fot till materialet på grund av materialets värmeledningsegenskaper och vid svängningar i utomhustemperaturen är det i första hand materialens värmetröghet som avgör jämnheten för inomhustemperaturen. Rapportens syfte kommer ligga i identifikation av egenskaper som påverkar termisk komfort iträ- och betongkonstruktioner, samt att undersöka i vilken utsträckning dessa egenskaper som påverkar termisk komfort skiljer mellan materialen. Trots att det finns tillräckligt mycket kunskap relaterad till byggmaterial för att besvararapportens syfte, saknas det en studie som utrett och jämfört vilka egenskaper som skiljer mellan trä- och betongkonstruktioner och i vilken utsträckning i avseende på termisk komfort. Av den anledningen kommer denna rapport att vara en forsknings- och litteraturöversikt, men är unik på så sätt att analysen binder samman byggnadsmaterials egenskaper och termisk komfort. Det byggnadsmaterialet vars egenskaper skapade bäst grundförutsättningar för rekommenderad termisk komfort visade sig vara betong. Den största anledningen är betongens höga värmetröghet, med andra ord betongens förmåga att lagra värme från dagen då det är varmare och släppa ut på natten då det är kallare, vilket bidrar till att en relativt jämn innetemperatur uppnås. / Thermal comfort has a decisive role for the well-being and overall comfort for humans in indoor environments. Too often, the importance of materials is underestimated for thermal comfort and ventilation systems are overestimated, but the fact is that basic conditions for thermal comfort are mostly affected by material related factors. For example, as soon as we walk into a room, we begin to lose and gain heat to and from different material in our environment because of the radiation properties of the material. When we place a warm foot on a cooler floor, heat will flow from our foot to the material due to the thermal conductivity of the material and when fluctuations occur in the outdoor temperature, it is primarily the thermal effusivity of thematerial that determines the smoothness of the indoor temperature. The purpose of this report is to identify the properties that affect thermal comfort in wood and concrete structures, as well as to investigate to which extent these properties affecting the rmalcomfort differ between the materials. Although there is enough knowledge related to building materials to answer my purpose, there is no study that analyses and compares which characteristics distinguish between wood and concrete structures and to what extent in terms of thermal comfort. For this reason, this report will be a research and literature review, but it is unique in that it binds together building materials characteristics and thermal comfort. The building material whose properties created the best conditions for recommended thermal comfort proved to be concrete. The biggest reason is the high thermal effusivity of concrete, in other words, the ability to store heat during the day when it is warmer and release it at night when it is colder, which results in a relatively even internal temperature.

Issues related to moisture are one of the most common problems buildings are exposed to. Moisture issues have a tendency to lead to damage and growth of unwanted microorganisms on the buildings structure. Buildings troubled of issues related to moisture may have a negative impact on the indoor environment, the health of the people living there and the abrasion resistance of the structure. According to a research published by Boverket in 2010, approximately 36 % of all buildings in Sweden suffers from damage and mold in relation with moisture, most troubled by these kind of issues are small houses. More specifically, the attic in small houses is the most troubled part. The cost of maintenance for the damage caused by moisture is estimated to 91,2 billion SEK. The origin of moisture issues can depend on several different factors. Weather and climate are of great meaning if a building will be exposed to moisture issues. Precipitation, air humidity, temperature, wind speed and wind direction are some contributing factors. Today, constructing energy-saving buildings is a hot topic and a consequence of the more strict regulations regarding energy consumption. The sector of construction and service stands for approximately 40 % of Swedens total consumption of energy. Due to the topic of houses with a low consumption of energy, new ideas have come forward through the years and a typical example is the concept: Low energy house. Low energy houses are projected as dense houses with a high amount of insulation included with purpose to minimize the loss of thermal energy. Debates regarding how low-energy house has an increased risk to exposure of moisture issues than traditional houses as a consequence to a more dense structure, is common. Theoretically, low-energy houses have an increased risk for exposure but it can be avoided depending on the layout of the house and knowledge of moisture issues. Cold attics constitute a room in the attic where the climate has a resemblance to the outdoor climate. Former studies show a trend that cold attics have an increased risk for exposure of mold growth as a consequence to moisture issues. A low-energy house with a cold attic should, according to what is stated above, make a great risk for exposure of moisture issues. In this study a moisture analysis is performed of a cold attic in a low-energy house. The house is located in Molkom, Värmland and is relatively new-built. The goal with the analyzation is to examine if parts of the cold attic has a risk to be exposed to mold due to moisture issues and with relation to weather factors. The analyze was performed using two separate methods: a field study where moisture-measuring equipment was attached to the roofs trusses inside the cold attic in order to measure moisture ratio in these, relative air humidity and temperature in the surroundings of the trusses. A weather station was set up in the closeness of the house in purpose to be able to compare weather data to the data recorded by the measuring equipment in the attic. The weather station measured temperature, relative air humidity, precipitation, wind speed and wind direction from the outdoor climate. The second method was based on performing a thermal and humidity simulation using WUFI. In the program a simulation of the cold attic was performed. The simulation presented moisture data during the same interval as the field study and for the further five years to come. Measured data from measuring equipment, weather station and WUFI was compiled in order to be analyzed using produced, critical values for mold growth. Factors of values which was used for performing the analysis and the final evaluation was following: Relative air humidity, temperature and moisture ratio in the wood of the roofs trusses. The study showed that the cold attic does not make a risk for being exposed to issues regarding mold growth thus reign of critical values during some of the periods of the interval. The outdoor climate indicated to have a controlling effect on the climate in the attic. The relative air humidity in the attic rises when precipitation occurs and also when powerful, southwestern and southern winds reigns. The relative air humidity in the attic increases substantially when precipitation occurs in combination with southern winds. As precipitation occurs in itself, the temperature drops in the attic. Temperature in the attic does not show any noticeable connection to wind direction or speed. The roof trusses moisture ratio increases during periods of precipitation and also when southern or northern winds reigns. Wind speed does not show any noticeable connection with how the moisture ratio differs. The relative air humidity in the cold attic has a close resemblance to the relative air humidity outside.  The temperature in the cold attic has a close resemblance to the temperature outside.  Moisture ratio in the roof trusses does not show any noticeable connection to relative air humidity and temperature outside. / Fuktproblem är bland de vanligaste problemen som ett hus kan utsättas för. Problem i form av fukt leder ofta till skador eller tillväxt av oönskade mikroorganismer i husets konstruktion. Hus som drabbats av problem i samband med fukt kan ha en negativ inverkan på inomhusmiljön och hälsan för de människor som vistas i husen samt försämra konstruktionens hållfasthet. Enligt en undersökning publicerad av Boverket år 2010 är cirka 36 % av alla byggnader i Sverige utsatta för fukt- och mögelskador, flest skador påvisas i småhus. I småhusen är takets vindsutrymme den mest utsatta delen. Åtgärdskostnaden för fuktskadorna i drabbade småhus uppskattas till en kostnad om 91,2 miljarder kronor. Uppkomsten av problemen beror på många olika faktorer. Väder och klimat är av stor betydelse för hur ett hus utsätts för oönskad fukt. Nederbörd, luftfuktighet, temperatur, vindhastighet och vindriktning är några faktorer som är bidragande. Idag finns ett stort fokus på att bygga energisnåla hus medfört av allt hårdare krav om energiförbrukning. Sektorn för bostäder och service står för upp till 40 % av Sveriges totala energianvändning. I frågan om mer energisnåla byggnationer har nya idéer växt fram under åren, och ett typiskt exempel är lågenergihus. Lågenergihus är projekterade som täta och välisolerade hus i syfte att minska husets svinn av värmeenergi och därmed minskad energiåtgång för att vara i drift. Det debatteras flitigt om lågenergihus löper större risk att drabbas av fuktproblem än traditionella hus på grund av konstruktionens täthet och större mängd värmeisolering. Teoretiskt sett löper lågenergihus en större risk för att drabbas av fuktproblem i form av mikrobiell tillväxt men beroende på utformning och med hjälp av kunskap kan problemen undvikas. Kallvindar utgör ett vindsutrymme där klimatet i utrymmet liknar klimatet utomhus. Tidigare studier visar en trend att kallvindar har en ökad risk att utsättas för mögelsvamp på grund av fuktproblem. Ett lågenergihus med kallvind bör, enligt ovanstående, utgöra en stor risk att drabbas av fuktproblem. I denna studie har en fuktanalys genomförts av en kallvind i ett lågenergihus. Huset är placerat i Molkom, Värmland, och är relativt nybyggt. Målet med analysen var att undersöka om delar i kallvinden löpte risk att drabbas av fuktproblem i form av påväxt av mikroorganismer i relation till vädrets faktorer. Analysen utgjorde två separata metoder: en praktisk mätstudie där fuktmätare fästs i takstolarna inom kallvinden för att mäta fukthalt i takstolarna samt relativ luftfuktighet och temperatur i dess omgivning. I husets närhet placerades en väderstation i syfte att jämföra väderdata med data från mätare placerade i vindsutrymmet och hur vädret påverkar klimatet i vindsutrymmet. Väderstationen gav data för temperatur, luftfuktighet, nederbörd, vindhastighet och vindriktning utomhus. Den andre metoden var att utföra en värme- och fuktsimulering i programmet WUFI. I programmet genomfördes en simulering av kallvinden. Simuleringen presenterade fuktdata under samma tid som den praktiska studien avsett samt under kommande 5 år. Uppmätt data från mätare, väderstation och WUFI sammanställdes för att analyseras utifrån framtagna kritiska värden för mikrobiell tillväxt. Värden för faktorer som beaktades för att genomföra analysen och den slutliga bedömningen var: relativ luftfuktighet, temperatur och fukthalt i material. Ur studien framgår det att kallvinden inte utgör någon risk att drabbas av problem i samband med mögelsvampstillväxt trots kritiska värden under vissa perioder. Vädret visade sig att ha en stor inverkan på klimatet i vindsutrymmet. Den relativa luftfuktigheten i vindsutrymmet ökar då nederbörd förekommer samt när kraftiga, sydvästliga och sydliga vindar råder. Den relativa luftfuktigheten i vindsutrymmet ökar väsentligt då nederbörd sker i kombination med sydliga vindar. Då nederbörd förekommer sjunker temperaturen i vindsutrymmet. Temperaturen i vindsutrymmet visar inga tydliga samband med vindens riktning eller hastighet Fukthalten i takstolsvirket i vindsutrymmet ökar under nederbördsperioder samt när sydliga eller nordliga vindar råder. Vindens hastighet visar ingen påverkan för fukthalten. Den relativa luftfuktigheten i vindsutrymmet liknar den relativa luftfuktigheten utomhus. Temperaturen i vindsutrymmet liknar den temperatur som råder utomhus. Fukthalten i takstolarnas virke förhåller sig inte tydligt i samband med relativ fuktighet och temperatur utomhus.

Byggande står för betydande resursanvändning och miljöbelastning. Att bygga i trä är en möjlighet att bidra till ett mer hållbart byggande och de senaste 10 åren har det skett en snabb utveckling av byggsystem och lösningar för flerbostadshus med stommar av trä. Samtidigt når inte alltid kunskap om dessa byggnaders detaljlösningar fram till beställare i byggprojektens tidiga skeden — kunskap som är viktig för ett mer hållbart byggande.  I syfte att öka kunskapen om hur byggtekniska detaljer påverkar en byggnads miljöbelastning så har det här arbetet studerat och dimensionerat byggtekniska detaljer för flerbostadshus med stommar av trä. Med utgångspunkt i de studerade detaljerna har fem byggnader modellerats och deras miljöbelastning utvärderats. Detaljerna har dimensionerats för att klara gällande lagkrav och vanligt förekommande beställarkrav. Byggnadernas miljöbelastning har utvärderats med hänsyn till resurseffektivitet, klimatpåverkan och innehåll av farliga ämnen.  Resultatet visar att krav på luftljudsreduktion, nedböjning av bjälklag, ytterväggens U-värde och brand blir avgörande vid dimensionering.  Utvärdering av byggnaden visar att isolering och stommar i KL-trä är de mest resurskrävande byggdelskategorierna. En av detaljerna bidrar till högre klimatpåverkan per BTA än krav i LFM30 och alla detaljer innehåller farliga ämnen. Några av lärdomarna från arbetet är att detaljer med pågjutning av bjälklag bidrar negativt till byggnadens klimatpåverkan och att dimensionering av detaljer är beroende av en mängd olika skivmaterial. Skivmaterial bidrar till en betydande del av byggnadens klimatpåverkan. Det finns många miljövinster att göra då byggnader uppförs med stommar av trä. Trots detta är det inte självklart att den byggtekniska detaljen är fri från miljöbelastande innehåll och utvärdering måste göras från fall till fall. Förhoppningsvis kan det här arbetet öka förståelsen för vilka faktorer som påverkar dimensionering av byggtekniska detaljer och hur detta i sin tur sitter ihop med byggnadens miljöbelastning, så att nya lösningar kan utformas och bidra till ett mer hållbart byggande. / Construction is responsible for significant resource use and environmental impact. Building with wood is an opportunity to contribute to more sustainable construction. Over the past ten years, there has been a rapid development of construction systems and solutions for residential buildings built with wood. However, knowledge about the construction details of such buildings does not always reach clients during the early stages of project development – knowledge that is important for sustainable construction. With the aim to increase knowledge on how construction details affect the environmental impact of a building, this study focus on construction details for residential buildings built of wood. The environmental impact of five buildings have been evaluated using models based on the studied details. The details were designed to meet both legal requirements as well as clients’ requests. The environmental impact was assessed with regard to resource efficiency, climate impact and hazardous substances. The results show that requirements for sound reduction, deflection of floors, heat transmission and fire are crucial to the design process. The evaluation of the buildings shows that insulation and CLT frames are the most resource-intensive components. One of the details studied contributes to higher climate impact per GFA than requirements in LFM30, and all the details contain a fraction of hazardous substance. Details with casted floors contribute negatively to the climate impact of the building and the design process greatly depends on various sheet materials. Sheet materials contribute to a significant part of the building’s climate impact. Many environmental gains can be made when buildings are constructed in wood. Nevertheless, it is not self-evident that construction details are free from environmentally harmful content and evaluation must be done on a case-by-case basis. Hopefully this study can illuminate factors that influence the design process of construction details and how they are connected to the environmental impact of the building, so that new solutions can be formed and contribute to more sustainable construction. / <p>2023-06-26</p>