One of today’s biggest concerns in many industries is indubitably the environmental concern we arestanding against. Not least in the construction industry is this a big factor in creating and evolvingconstruction methods. The construction industry alone stands for 19 % of the greenhouse gas emissionsin Sweden.This has led to an increased use of wood in buildings and different construction details. Such as woodenframes in higher buildings and as in this study is very relevant, concrete composite slabs. The use of CLTconcretecomposite slabs utilizes the tensile strength from wood and the compression strength fromconcrete. While concrete has high carbon emissions this has led to development of Bascement which isa composition of Portlandcement and fly ash.This project will analyze the use of Bascement in composite slabs and how the impact of moistureevaporation from the hardening concrete will affect the CLT slab. These results will be compared with analready published study which analyzed the moisture properties and effects on a CLT-concretecomposition with standard Portland cement. By using the same model and parameters and onlychanging the cement the moisture is being measured in a 28-days timeframe with laboratory work forshort term vapor transmissions and an additional simulation for long term moisture content. / Kunskapen och användning av träkonstruktioner ökar kraftigt i nutidens byggindustri, trä är ett populärt byggmaterial och en stor anledning av det är på grund av dess klimatneutrala egenskaper. I takt med att klimatmedvetenheten i världen ökar, ökar även användandet av trä i större byggnationer. Byggindustrin står för en stor del av växthusavgaser i Sverige och världen. Många företag jobbar hårt med att utveckla klimatsmarta alternativ för att minska dessa avgaser i byggbranschen. Med tanke på att detta är ett stort fenomen världen över tog projektgruppen ett intresse i ämnet. I betongindustrin finns alternativet att använda betong som är framställd på portlandcement och flygaska, flygaska är en återanvändbar restprodukt från kolförbränning. Vid djupare undersökning har projektgruppen upptäckt att det finns mycket forskning om flygaska i betong men det finns även blandade tankar huruvida det fungerar som byggmaterial, det återkommande problemet med betong med flygaska är dess långsamma uttorkningstid i jämförelse med betong gjord på standardportlandcement. På vilket sätt skiljer uttorkningen, och hur påverkar det anslutande byggnadsdetaljer? Samverkansbjälklag är en byggnadsmetod som utnyttjar träs goda draghållfasthet och betongens tryckhållfasthet. Denna typ av konstruktion finns mycket kunskap om och tidigare studier har undersökt hur KL-trä i samverkanskonstruktioner påverkas av betongens uttorkning. Tidigare studier har kommit fram till att ett tätskikt mellan materialen bör användas men det finns undantag då det inte är nödvändigt. Hur ser det här då ut med en cementtyp som leder till längre uttorkning av betong. Vilka problem kan den längre uttorkningen leda till och är riskerna som kan finnas stora nog att man inte ska använda sig av betong gjord med flygaska? Studien som genomförts bygger på att genomföra en jämförelse mellan standardportlandcement och Portland-flygaskacement. För Portlandflygaska-cement används Bascement och denna jämförs med Byggcement. Vid jämförelse av Bascement och Byggcement i samverkansbjälklag, används en metod som bygger på en tidigare genomförd studie. Genom att sätta upp en fysisk modell av ett samverkansbjälklag med betong gjord på Bascement kan uttorkningsprocessen dokumenteras och fuktpåverkan i KL-träet analyseras. Fuktkvoten i KL-träet mäts av under 28 dagar under experimentet. Utöver det fysiska experimentet genomförs även en simulering som visar hur fuktrörelserna ser ut under en längre period. Resultatet från experimentet och även simuleringen har gett en tydlig uppfattning om hur Bascement kommer påverka KL-träet under en 28 dagarsperiod. Data som framtagits har presenterats i tabeller och grafer för att kunna jämföras med tidigare genomförda experiment. All data visar på att uttorkningen tar längre tid, men att den nödvändigtvis inte utgör en större risk jämfört med Byggcement på grund av den märkbart lägre maximala fuktkvoten i betongen gjord på Bascement. Resultaten visar att ett tätskikt bör användas med hänsyn till de byggnadsfysikaliska egenskaperna hos trä och betong.

Timber-concrete composites is more and more frequently used in timber structures, as the structures grow taller and taller. This is due to its ability to increase the span of the slabs, improve the acoustic characteristics and improve the capacity of side loads, such as wind loads. The issue when executing this kind of composites is the different materials and how they react differently to moisture. Despite this, there is not much research on the subject. The purpose of this report is therefore to investigate what moisture contents to expect, both on short- and long-term, when different kind of executions of the timber-concrete slab is applied and what impact these values could lead to. The aim has been to contribute to a better understanding of what impact moisture in timber-concrete composites have, and how to handle this. To find out the moisture content, both laboratory tests and simulations has been carried out. From these tests we have been able to make calculations and assumptions in order to give suggestions on moisture barriers between the materials.

Genom en jämförelseanalys mellan KL-träkonstruktion och träbaserad hybridkonstruktion har för och nackdelar identifieras gällande fukt- brand- och ljudegenskaper. En undersökning sker utifrån möjligheten att uppnå högre ljudklasser än minimikrav för BBR samt en utformning för att klara brandteknisk klass REI60. Rapportens teori baseras på en litteraturstudie. De källor som lagt grunden för litteraturstudien utgörs av vetenskapliga artiklar, rapporter, facklitteratur och examensarbeten. Den träbaserade hybridkonstruktionen är utformad med gjuten betong på en KL-träskiva i bjälklag vilande på bärande KL-träväggar. KL-träkonstruktionen är utformad helt i KL-trä både bärande väggar och bjälklag. Båda konstruktionerna är relativt känsliga för fukt då betong och trä är porösa material. Vid utformning av hybridkonstruktionen finns risker för fuktbetingade rörelser som kan resultera i sprickor och springor som försämrar bland annat akustiska egenskaper. Trä är ett organiskt material som kan bli angripet av röt- och mögelsvampar, detta kan både försämra träkonstruktionens bärförmåga och vara farligt för människan sett ur en hälsoaspekt. Hybridkonstruktionen har bättre brandegenskaper än KL-trä. KL-trä är ett antändligt material, till skillnad mot betong men trots detta är brandegenskaperna förutsägbara. Detta innebär att KL-trä kan användas som material i stora konstruktioner. Betong och trä i en samverkan fungerar på ett effektivt sätt under brand och materialens enskilda egenskaper utnyttjas till dess fördelar som resulterar i höga brandkrav. Gällande ljudegenskaper hos KL-träkonstruktioner finns det vissa svårigheter som behöver beaktas för att uppnå uppsatta ljudkrav. KL-träkonstruktioner behöver någon form av ljudisolering för att uppnå ställda minimikrav, speciellt för stegljudsisolering. Även för hybridkonstruktionen behövs ljudisolering i viss mån för att uppnå minimikraven. / <p>Examensarbetet är utfört vid Institutionen för teknik och naturvetenskap (ITN) vid Tekniska fakulteten, Linköpings universitet</p>