I en tid av klimatförändring och klimatångest ökar efterfrågan på ett mer hållbart samhällsbyggande. De miljömässiga fördelarna och den tekniska utvecklingen har inneburit att träbyggandet är på stark frammarsch i Sverige. Men även om träkonstruktioner idag bemästrar såväl höga hus som långa spännvidder så finns det flera strukturella svagheter hos trä som påverkar utformningen av storskaliga träbyggnadsprojekt. Träbyggandets förutsättningarSambandet mellan tekniska utmaningar och arkitektonisk kvalitet blir tydlig då träets strukturella svagheter innebär begränsningar på den rumsliga flexibiliteten i form av ökade dimensioner på bjälklagen eller tätare stomindelning. Den här studien har fördjupat det arkitektoniska resonemanget kring stommens påverkan på rumslighet och flexibilitet och studerat hur ett träbjälklag kan utvecklas för att hantera några av de utmaningar som finns med modernt träbyggande. KonceptutvecklingStudien har bedrivits med en sökande metodik och utvecklat en metod där både tekniska och arkitektoniska parametrar beaktats i en konceptutveckling. Resultatet av konceptutvecklingen visar att det går att väga dessa motstående parametrar mot varandra och på så sätt tydliggöra kopplingen mellan hårda och mjuka värden i en designprocess. Genom att öka medvetandet och belysa sambandet mellan tekniska och arkitektoniska egenskaper kan de olika parametrarna samspela och öka den rumsliga kvaliteten. I studiens teoretiska avsnitt konstaterades att rum definieras av relationen mellan de fysiska element som omsluter rummet, och att elementens form och dimensioner till stor del styrs av materiella och strukturella egenskaper. Konceptutvecklingen i den här studien har istället satt arkitekturen i fokus för att se hur ett strukturellt system kan anpassas efter rumsliga kvaliteter. Genom att identifiera och konkretisera mätbara arkitektoniska parametrar kunde konceptens utformning primärt styras av rumsliga kvaliteter. Det träbjälklag som utvecklats i studien har balanserats och testats mot de parametrar som inkluderades i konceptutvecklingen. Resultatet visar hur bjälklagets form och skala har anpassats efter arkitektoniska, rumsliga kvaliteter medan dess dimensioner snarare styrts av tekniska, strukturella egenskaper. Beroende på vilka parametrar som prioriteras och vilka krav som ställs kan konceptets form, skala och dimensioner förändras. Den konceptuella arbetsprocess som tillämpats i studien gör det enkelt att gå tillbaka till konceptutvecklingens olika skeden och se vilka konsekvenser som följer av olika prioriteringar. Det ger en transparent och flexibel utvecklingsprocess som tillåter både rumsliga och strukturella förändringar. Framtidens träbyggandeDen här typen av samspel mellan teknik och arkitektur skulle kunna vara ett sätt att tydliggöra träbyggandets möjligheter istället för att se dess negativa konsekvenser i jämförelse med andra material. Att bedriva en konceptutveckling där både hårda och mjuka parametrar vägs mot varandra har potential att utveckla träbyggandet till att bli ett mer användbart stommaterial och öka konkurrenskraften mot andra material. Med träets miljömässiga fördelar skulle det i sin tur kunna vara en väg att gå för att minska klimatavtrycket från byggsektorn.

Termisk komfort har en avgörande roll för människors välmående och trivsel i inomhusmiljöer. Alltför ofta underskattas materialens betydelse för termisk komfort och ventilationssystem överskattas, men faktum är att grundförutsättningar för termisk komfort påverkas mest av materialrelaterade faktorer. Exempelvis så fort vi stiger in i ett rum, börjar vi förlora och erhålla värme till och från olika material i vår omgivning på grund av materialens strålningsegenskaper, när vi går barfota på ett golv som är svalare än vår fot börjar värme strömma från vår fot till materialet på grund av materialets värmeledningsegenskaper och vid svängningar i utomhustemperaturen är det i första hand materialens värmetröghet som avgör jämnheten för inomhustemperaturen. Rapportens syfte kommer ligga i identifikation av egenskaper som påverkar termisk komfort iträ- och betongkonstruktioner, samt att undersöka i vilken utsträckning dessa egenskaper som påverkar termisk komfort skiljer mellan materialen. Trots att det finns tillräckligt mycket kunskap relaterad till byggmaterial för att besvararapportens syfte, saknas det en studie som utrett och jämfört vilka egenskaper som skiljer mellan trä- och betongkonstruktioner och i vilken utsträckning i avseende på termisk komfort. Av den anledningen kommer denna rapport att vara en forsknings- och litteraturöversikt, men är unik på så sätt att analysen binder samman byggnadsmaterials egenskaper och termisk komfort. Det byggnadsmaterialet vars egenskaper skapade bäst grundförutsättningar för rekommenderad termisk komfort visade sig vara betong. Den största anledningen är betongens höga värmetröghet, med andra ord betongens förmåga att lagra värme från dagen då det är varmare och släppa ut på natten då det är kallare, vilket bidrar till att en relativt jämn innetemperatur uppnås. / Thermal comfort has a decisive role for the well-being and overall comfort for humans in indoor environments. Too often, the importance of materials is underestimated for thermal comfort and ventilation systems are overestimated, but the fact is that basic conditions for thermal comfort are mostly affected by material related factors. For example, as soon as we walk into a room, we begin to lose and gain heat to and from different material in our environment because of the radiation properties of the material. When we place a warm foot on a cooler floor, heat will flow from our foot to the material due to the thermal conductivity of the material and when fluctuations occur in the outdoor temperature, it is primarily the thermal effusivity of thematerial that determines the smoothness of the indoor temperature. The purpose of this report is to identify the properties that affect thermal comfort in wood and concrete structures, as well as to investigate to which extent these properties affecting the rmalcomfort differ between the materials. Although there is enough knowledge related to building materials to answer my purpose, there is no study that analyses and compares which characteristics distinguish between wood and concrete structures and to what extent in terms of thermal comfort. For this reason, this report will be a research and literature review, but it is unique in that it binds together building materials characteristics and thermal comfort. The building material whose properties created the best conditions for recommended thermal comfort proved to be concrete. The biggest reason is the high thermal effusivity of concrete, in other words, the ability to store heat during the day when it is warmer and release it at night when it is colder, which results in a relatively even internal temperature.

Mitt examensarbete handlar om konstruktioner. Studien handlar om att lyfta blicken och titta på sammansättningar på ett större plan för att hitta nya lösningar på gamla problem.  Jag har i min studie låtit mig inspireras av material och konstruktioner som ligger långt ifrån träindustrin och materialet trä. Genom ett systematiskt insamlande av konstruktioner och vidare analyser har jag, med hjälp av skisser och tester, modifierat dessa till fungerande träkonstruktioner. Det handlar om att skaffa sig en perspektivrikedom som tillåter en att se lösningar till sitt eget fält i sin omvärld, vilket kan leda till nya innovativa träkonstruktioner. Detta är en metod som inte bara fungerar till möbelbranschen utan till många andra fält som kan vinna på att studera lösningar utanför sin egen ram och tradition. Resultatet mynnade ut i en prototyp med en konstruktion som är inspirerad av en stickkontakt/vägguttag. Konstruktionen är intuitiv och demonterbar vilket ska leda till ökad förståelse för konstruktioner hos användaren och en större uppskattning för hantverket. / My thesis I study structures and joints. It is about lifting your eyes and looking at compositions on a larger scale to find new solutions to old problems. I have been inspired by materials and structures that are far away from the wood industry and the material wood. I have systematically collected structures and joints and analysed them. With further sketching and testing, they have been modified to work as wooden joints and structures. It’s about acquiring a ”wealth of perspective” that allows you to see solutions to your own field in your surroundings, which could lead to new innovative wooden structures. This is a method which not only works for the furniture industry but a lot of other fields that could evolve in studying solutions outside their own framework and tradition The result ended up in prototype with a joint inspired from a socket/wall socket. The joint is intuitive and demountable which could lead to increased understanding of structures and joints for the user and a greater appreciation of the craft.

En stor del av de byggarbeten som äger rum i Sverige utförs på befintliga byggnader. Svensk regelförfattning använder begreppet ändring för vissa typer av arbeten på befintliga byggnader. Begreppet ändring innefattar tillbyggnad, ombyggnad och ändring. För vissa ändringar krävs att konstruktionens stabilitet verifieras i sin helhet, andra ändringar tillåter delvis verifiering. Verifieringen av konstruktionen får enligt EKS utföras i enlighet med de konstruktionsregler som användes vid byggnadens uppförande eller enligt nuvarande konstruktionsregler. Generellt gäller dock att det säkerhetsindex som specificeras i dagens regelverk ska följas.Säkerhetsindex är ett mått på vilken sannolikhet som råder för att en konstruktion ska gå i brott och härstammar från de beräkningsmetoder som baseras på sannolikhetsteori. Med äldre konstruktionsregler, som inte bygger på sannolikhetsteori, blir det svårt att bekräfta ett tillräckligt säkerhetsindex. Används gällande Eurokoder för verifiering så måste indata vara kompatibel. Syftet med detta examensarbete var att undersöka osäkerheter och att ge en kunskapsöversikt vid verifiering av befintliga takkonstruktioner i trä, med utgångspunkt i Eurokoderna och partialkoefficientmetoden.Genom litteraturstudie har verifieringsmetoderna samt material- och lastvärdens uppbyggnad redovisats för att ge en kunskapsbas vid verifiering av äldre byggnader. För att besvara syftet har följande frågeställningar använts:•Vad gäller för regler vid ändring av konstruktioner enligt svensk bygglagstiftning?•Vilka teoretiska grunder och antaganden baserades äldre konstruktionsregler på och hur är de nuvarande uppbyggda?• Hur behandlas osäkerheter i dagens konstruktionsregler och hur påverkar det användning av last- och materialvärden?• Vilka andra viktiga faktorer än material- och lastvärden kan påverka vid verifiering och hur kan osäkerheten utvärderas?• Hur kan äldre egenskapsvärden jämföras med nuvarande för att exempelvis avgöra om en lasteffekt förändrats?Genom beräkningsmodeller approximerades de äldre material- och lastvärdena till värden jämförbara med nuvarande och parametrarnas inverkan på ett beräkningsresultat kvantifierades. Syftet med beräkningsmodellerna var att ge empiriskt stöd vid val av indata. Den teoretiska bakgrunden tillsammans med beräkningsmodellerna utgör underlag till följande slutsatser:• Reglerna i Boverkets Byggregler (BBR) gäller vid ändring av konstruktioner och det är säkerhetsindex som är riktmärket vid verifiering, även då äldre konstruktionsregler används. • Äldre dimensioneringsregler är uppbyggda på deterministiska teorier vilket inte möjliggör beräkningar av säkerhetsindex som är ett sannolikhetsbaserat mått.• Osäkerheter i dagens konstruktionsnorm är baserade på sannolikhet och beaktas genom partialkoefficienter, fraktiler, faktorer och lastreduktioner. Detta medför att äldre material- och lastvärden är svåra att jämföra med nuvarande.• Befintliga träkonstruktioners hållfasthet är till stor del beroende av omgivande klimat och nedbrytningsprocesser. Last- och materialvärden påverkas också stort genom form- och korrektionsfaktorer vars påverkan kan kvantifieras med enkla beräkningsmodeller. • Äldre last- och materialvärden som avser medelvärden kan approximeras med beräkningar. För värden med låg variation i mätdata ger de beräknade värdena en kompletterande grund vid hållfasthetsbedömningar.Resultatet från studien visar att det råder svårigheter vid jämförande av äldre normativa värden och dagens fraktilvärden, vilket gör det svårt att bedöma en eventuell lastökning. Därför anses att nuvarande riktlinjer för förändrade lastvärden bör förtydligas. / When assessing existing buildings the Swedish construction regulations allows the use of older verification models derived from the time the building was established. The purpose of this thesis is to examine uncertainties when verifying existing timber roof constructions with the use of Eurocode and the partial coefficient method.By a literature study the structure of the Eurocodes was presented to mediate a knowledge base for the reader. To fulfill the purpose the following research aims were made:• What regulations applies when alterations are made to existing buildings according to Swedish regulations?• What types of verification models and assumptions has been used in past Swedish construction regulation and how is the current standard constructed?• How are uncertainties handled in the current standard and how does this effect the choice of input data?• What other aspects except material strengths affects the characteristics of timber and how can uncertainties be quantified?• How can older characteristic values approximatively be compared to contemporary values?To compare values and quantify the actual impact the factors holds, basic calculations has been made with the purpose to give empirical support when choosing input data. The study leads to the conclusions that:• The rules in Boverket’s building regulations (BBR) applies when assessing existing buildings and the safety index sets the demand of safety.• Uncertainties in current construction standards are based on probability unlike older which are based on deterministic theories.• Current timber constructions are to great extent dependent to ambient climate and deterioration processes. Load values and material strengths are affected by shape and modification factors which can be quantified with simple calculations.• Older load values and material strengths represented by mean values can be approximated by calculations. Values associated with low variation in input data gives basic knowledge when evaluating timber material strengths in existing buildings.

Impact sound can be caused, for example, by children jumping and playing or by other types of mechanical contact with the structure. Insufficient impact sound insulation in lightweight timber structures is a recurring issue and is of great importance for the overall quality assessment of residential buildings. Impact sound is a complex topic that, together with a lack of understanding in the industry, often results in contractors building first and testing later. This methodology often leads to costly measures at the end of the construction process.  In recent years, much research has been conducted to investigate the impact sound problem in lightweight timber structures, but few studies have focused on the relationship between impact sound level and vibration, which is investigated in this study. Through field measurements of impact sound and vibration in three different buildings, information was expected to be obtained on how the design of floors and joints can affect the impact sound insulation. The purpose of obtaining this information was to simplify the evaluation of buildings' final construction. A conclusion that can be drawn from the study is that insufficient impact sound insulation is expected to be due to lower damping in the joints. With greater damping in the joints, the evaluation of the final design can be simplified, as the transmission paths are limited to mainly through the floor. / Stegljud kan uppstå genom barns hopp och lek eller vid annan typ avmekanisk kontakt med stommen. Bristande stegljudsisolering i lättaträkonstruktioner är ett återkommande problem och är av stor betydelse förden totala kvalitetsbedömningen av bostäder. Stegljudsproblematik är ettkomplext ämne som tillsammans med en bristande förståelse i branschen,ofta resulterar i att entreprenörer bygger först och testar senare. Dennametodik leder inte sällan till kostsamma åtgärder i byggprocessensslutskede.Under senare år har mycket forskning bedrivits i syfte att utredastegljudsproblematiken i lätta träkonstruktioner, men få studier har fokuseratpå relationen mellan stegljudsnivå och vibrationer, som undersöks i dennastudie. Genom fältmätningar av stegljud och vibrationer i tre olikabyggnader, förväntades information erhållas kring hur utformning avbjälklag och knutpunkter kan påverka stegljudsisoleringen. Syftet med attinhämta denna information var att förenkla värderingen av byggnadersslutgiltiga konstruktion.En slutsats som kan dras från studien är att bristande stegljudsisoleringförväntas bero på lägre dämpning i knutpunkterna. Med större dämpning iknutpunkterna kan värderingen av slutlig konstruktion förenklas, detta dåtransmissionsvägarna begränsas till i huvudsak genom bjälklaget.

The purpose of this master’s thesis was to investigate if suspension of heavy objectsis possible in the glulam arches at Stockholm Central Station. The main goal was todetermine the arches’ load carrying capacity’s utility ratio, in order to give knowledgeif additional loading can be added.The study included a thorough investigation of available blueprints and calculationreports established during and after the process of design and erection of the arches.In addition, an on-site-inventory was made to confirm and verify the studied material.A method to approximate semi-probabilistic material strength-properties, based onold deterministic material strength properties, was used.When the material had been summarized concluding geometrical attributes, loads, andmaterial properties a calculation model of the arch was developed. The global geometrydescribing the arch’s shape mathematically was established through measures onblueprints and analytical calculations in Mathcad. A finite element method (FEM) wasthen used to calculate reaction- and internal forces and buckling modes taking accountfor 2nd order effects. Once calculation of intrenal forces had been made, the structuralcapacity was checked analytically according to Eurocode’s failure criterion.The results showed that the arches do not fulfill required carrying capacity forEurocode’s symmetric- and non-symmetric distributed snow load. The failurecriterion not fulfilled were simultaneously bending and compression, lateral torsionalbuckling and simultaneously tension perpendicular to grain and shear.It is therefore concluded that suspension of heavy objects is not suitable with thepresent condition of the arch. In order to realize suspension, it is suggested thatreinforcement measures have to be conducted. It is also suggested that shear andiiiflexural carbon fiber reinforced polymer (CFRP) reinforcement would be a suitablemethod of enhancing the strength and stiffness of the arches, without disrupting theiraesthetics and integrity.

In today’s society cities grow increasingly larger, not only on the ground but vertically as well. Utilizing height means taller buildings, which often are large steel- and concrete constructions. Why not construct tall buildings out of timber instead, a material by many believed to be far better from an environmental perspective than steel and concrete? The answer lies in the lack of knowledge regarding tall timber constructions and the stresses they need to withstand. The report was conducted at the construction consulting company Bjerking AB, Uppsala. The focus in this report was to examine accelerations and deformations as an effect of wind loads. The issue at hand was whether the connections between building elements affect the dynamic responses that occur. The chosen model was a 15 storey timber building whose walls and floors consisted mainly of cross laminated timber elements as the load bearing structure. As a large amount of the analyses were complex, the calculations were made in the computer program FEM-Design, which is a finite element program. After performing numerous calculations with different settings, a result emerged. Clear trends could be seen in the connections’ influence on accelerations and deformations. A stiffer connection makes the building more resistant to wind loads. This result has to be considered when constructing tall timber buildings to avoid problems with accelerations and deformations. However, merely adjusting the connections to meet requirements is not sufficient, other measures are also needed. / I dagens samhälle växer sig städer allt större, inte bara till ytan utan även på höjden. För att kunna exploatera på höjden krävs högre hus vilka ofta byggs av stora stål- och betongkonstruktioner. Men varför byggs inte höghus istället av trä som av många anses vara mycket bättre ur bland annat miljösynpunkt? Svaret ligger i kunskapsbristen som finns kring hur höga trähus ska konstrueras för att klara de olika påfrestningarna det utsätts för. Arbetet genomfördes i samarbete med konsultföretaget Bjerking AB, Uppsala. En del av de problemen som finns har undersökts, nämligen accelerationer och deformationer som en effekt av vindlaster. Frågeställningen är huruvida infästningarna och dess inspänningsgrad mellan olika byggnadselement påverkar de statiska respektive dynamiska effekterna som uppstår. Den valda modellen, ett 15-våningar högt trähus, bestod i huvudsak av CLT-element, Cross Laminated Timber, i både väggar och bjälklag som hade till uppgift att föra ner lasterna till grunden. Då analysen är komplex utfördes en stor del av beräkningarna i FEM-Design som är ett avancerat beräkningsprogram. För att säkerställa indata samt komplettera kunskapen inom området utfördes en bakgrundsstudie. Efter utförta beräkningar på den bestämda modellen fastslogs resultatet. En tydlig trend kunde följas vid beaktning av accelerationer och deformationer vid olika värden på inspänningen mellan byggnadselementen. Styvare förband gör byggnaden mer beständig gentemot vindlaster. Ett resultat som måste beaktas för att kunna lösa en del av de problem som uppstår med höga hus i trä. Dock räcker det inte att enbart justera inspänningsgraden för att klara gällande krav och normer, utan ytterligare åtgärder krävs.

<p>The purpose of this paper is to analyse and discuss clinch-nails found at an excavation at terrace II in the Garrison of Birka, on the island of Björkö in Sweden. This type of clinch-nails is common in Viking age Sweden and is usually interpreted as coming from boats. The study will try to show that these types of nails could have been used in several kinds of wooden constructions. It will also show how the nails were made and what kinds of tools were used by the Viking smiths. The study has shown that this type of nails were used in several different types of wooden constructions such as boats, sleds, cart bodies, coffins, Birka's ramparts and buildings. Nothing confirms the use of rivets in Viking age buildings but the material from terrace II probably contains clinch-nails from the other categories. The largest portion of the clinch-nails comes from disused boats and from the ramparts surrounding Birka's hill fort Borg. The tools for making nails have not been found in the Birka Garrison.</p>

Klimatpåverkan från bygg- och fastighetssektorn står för ungefär en femtedel av det totala utsläppet av växthusgaser i Sverige. I och med att utsläppen från energianvändningen i användningsskedet av en byggnad minskar behöver fokus flyttas till bland annat byggskedet. I byggskedet står den bärande stommen för en betydande del av en byggnads klimat- och miljöpåverkan. Inom Lokalförvaltningen i Göteborgs innovationsprojekt Hoppet syftar examensarbetet till att utreda olika träkonstruktioners klimatpåverkan och miljöprestanda. De stomkonstruktioner som kommer att jämföras är bärande ytterväggar med bärande element i LVL, konstruktionsvirke, lättviktsregel och KL-trä. För bjälklag kommer konstruktioner med bärande element av LVL och lättviktsbalk att analyseras. Metoden som används för att utreda träkonstruktionernas miljöprestanda är livscykelanalys. Livscykelanalysen genomförs på tvärsnitt av de olika träkonstruktionerna som är framtagna i dialog med leverantörer av träteknikerna, för att uppfylla den funktionella enheten i analysen. Resultatet av livscykelanalysen indikerar att för bärande ytterväggar har tvärsnittet med KL-trä lägst miljöpåverkan i flest kategorier. Tvärsnittet med KL-trä har även lägst klimatpåverkan. För bjälklag har tvärsnittet med lättviktsbalk lägst påverkan i flest miljöpåverkanskategorier. Resultatet tyder även på att det framförallt är isolering och gips som står för majoriteten av tvärsnittens miljöpåverkan i samtliga miljöpåverkanskategorier. Efter en känslighetsanalys av tvärsnitten blir det även tydligt att om miljöpåverkan från isolering minskas, förändras fördelningen av resultatet i de olika miljöpåverkanskategorierna. Det vill säga andra träbyggnadstekniker får lägst respektive högst påverkan än vid tidigare jämförelse. Slutsatsen i arbetet blev i enlighet med resultatet att tvärsnittet med KL-trä har lägst klimatpåverkan och även lägst påverkan i flest miljöpåverkanskategorier för bärande ytterväggar. För bjälklag är klimatpåverkan från LVL och lättviktsbalk mycket lika, lättviktsbalken har däremot lägst påverkan i flest miljöpåverkanskategorier. För att minska miljöpåverkan från ett tvärsnitt är det däremot framförallt isolering och gips som bör uppmärksammas. De livscykelstadie som bidrar till störst miljöpåverkan är produktionen av material, därefter bidrar användningsskedet i form av utbyte av material till stor miljöpåverkan. / In Sweden, the building sector is responsible for approximately one-fifth of the emissions contributing to climate change. Emissions from the use-stage have decreased the last 30 years and therefore the importance of reducing the emissions from the product and construction stage increases. The structural elements in a building contribute with a significant part of the emissions from the product and construction stage.   Within the local administration of the City of Gothenburg’s innovation project “Hoppet” this thesis aims to investigate different wooden constructions impact on climate change and six other environmental impact categories. The wooden constructions that are included in the thesis are load-bearing walls with laminated veneer lumber (LVL), building timber, lightweight beam and cross-laminated wood (CLT). The investigated wooden constructions that are included for the floor construction are LVL and lightweight beam.   The method that is used to calculate climate- and environmental impacts is life cycle assessment(LCA). The LCA is performed on cross-sections of the different wooden constructions. The cross-sections have complied with the suppliers of each wood construction supplier to fit the functional unit.   The result of the LCA indicates that, for the load-bearing wall, the cross-section with CLT has the lowest environmental impact in most impact categories. The cross-section with CLT also has the lowest impact on climate change. For the floor construction, the cross-section with a lightweight beam has the lowest impact in most impact categories. Although the impact on climate change is very similar between the two cross-sections.   The result also indicates that it is mainly the insulation and gypsum that contributes with the majority of the environmental impact in all categories. After a sensitivity analysis, it is clear that the environmental impacts from the cross-sections vary depending on the environmental impact from insulation.

The purpose of this paper is to analyse and discuss clinch-nails found at an excavation at terrace II in the Garrison of Birka, on the island of Björkö in Sweden. This type of clinch-nails is common in Viking age Sweden and is usually interpreted as coming from boats. The study will try to show that these types of nails could have been used in several kinds of wooden constructions. It will also show how the nails were made and what kinds of tools were used by the Viking smiths. The study has shown that this type of nails were used in several different types of wooden constructions such as boats, sleds, cart bodies, coffins, Birka's ramparts and buildings. Nothing confirms the use of rivets in Viking age buildings but the material from terrace II probably contains clinch-nails from the other categories. The largest portion of the clinch-nails comes from disused boats and from the ramparts surrounding Birka's hill fort Borg. The tools for making nails have not been found in the Birka Garrison.