Strax söder om Järna i en liten ort Hölö ligger Halmstrået som ett hus för folket, av folket. Idéen har sin grund från det lokala intresset för det hantverksmässiga, att jobba med händerna. Genom att ge möjlighet för invånarna att aktivt delta i framtagandet av byggnaden, skulle det kunna leda till ett starkare band sinsemellan och en ny stolthet för Hölö. Byggnadens produktion handlar initialt om ett upprättande av byggnaden som senare transformeras om till en öppen träverkstad för självbyggeri samt ett maker space med fokus på återanvändning av restprodukter från den större produktionen. Här finns plats för allt från storskaliga husbyggen till restaurering av sin gamla favoritmöbel. Konceptet har hämtat inspiration från Egnahemsfabriken som bygger på ett gemensamt byggande och spridande av kunskap, tillsammans skapar vi. Med en öppen och inkluderande modell skulle det på sikt kunna stärka den sociala hållbarheten för byn.Byggnadens övergripande gestalt har tagit form från en X och Y-axel, där respektive axel innefattar ett av de två huvudprogrammen, produktion möter kultur, kultur möter produktion. Namnet Halmstrået har byggnaden fått efter väggarna på markplan som isolerats med just halm och som valts att lämnas synlig genom den transparenta fasaden för att koppla till platsens omgivning. För att skapa en mer human byggnad och som i största möjliga mån ska byggas för hand med hjälp från byns invånare är stommen dimensionerad kring den största standardstorleken för trävirke 45x295x4800mm och genomsyrar hela byggnaden. Vidare har övriga byggnadsmått förhållit sig till CC60 för att minimera kapning av skivmaterial och minska spill. Konstruktionen vilar på en platta på mark som terraserar i tre olika nivåer och följer platsens naturliga topografi. / Just south of Järna in a small town Hölö lies Halmstrået as a house for the people, by the people. The idea is based on the local interest in craftsmanship, working with the hands. By giving the people who live here the opportunity to participate in the development of the building, it could lead to a stronger bond among themselves and a new pride for Hölö.The building's production is initially about the establishment of the building which is later transformed into an open wood workshop for self-construction and a maker space with a focus on reuse of residual products from the larger production. There is room for everything from large-scale house construction to the restoration of your old favorite piece of furniture. The concept has taken inspiration from Egnahemsfabriken, which is based on a joint construction and dissemination of knowledge, together we create. With an open and inclusive model, it could in the long run strengthen the social sustainability of the village.The overall shape of the building has taken shape from an X and Y axis, where each axis includes one of the two main programs, production meets culture, culture meets production. The building is named Halmstrået after the walls on the ground floor, which are insulated with straw and which have been chosen to be left visible through the transparent façade to connect to the site's surroundings. To create a more humane building and which as far as possible will be built by hand with the help of the villagers, the frame is dimensioned around the largest standard size for wood 45x295x4800mm and permeates the entire building. Furthermore, other building dimensions have been in line with the CC60 to minimize cutting of board material and reduce waste. The construction rests on a slab on the ground that terraces in three different levels and follows the natural topography of the site.

I en tid av klimatförändring och klimatångest ökar efterfrågan på ett mer hållbart samhällsbyggande. De miljömässiga fördelarna och den tekniska utvecklingen har inneburit att träbyggandet är på stark frammarsch i Sverige. Men även om träkonstruktioner idag bemästrar såväl höga hus som långa spännvidder så finns det flera strukturella svagheter hos trä som påverkar utformningen av storskaliga träbyggnadsprojekt. Träbyggandets förutsättningarSambandet mellan tekniska utmaningar och arkitektonisk kvalitet blir tydlig då träets strukturella svagheter innebär begränsningar på den rumsliga flexibiliteten i form av ökade dimensioner på bjälklagen eller tätare stomindelning. Den här studien har fördjupat det arkitektoniska resonemanget kring stommens påverkan på rumslighet och flexibilitet och studerat hur ett träbjälklag kan utvecklas för att hantera några av de utmaningar som finns med modernt träbyggande. KonceptutvecklingStudien har bedrivits med en sökande metodik och utvecklat en metod där både tekniska och arkitektoniska parametrar beaktats i en konceptutveckling. Resultatet av konceptutvecklingen visar att det går att väga dessa motstående parametrar mot varandra och på så sätt tydliggöra kopplingen mellan hårda och mjuka värden i en designprocess. Genom att öka medvetandet och belysa sambandet mellan tekniska och arkitektoniska egenskaper kan de olika parametrarna samspela och öka den rumsliga kvaliteten. I studiens teoretiska avsnitt konstaterades att rum definieras av relationen mellan de fysiska element som omsluter rummet, och att elementens form och dimensioner till stor del styrs av materiella och strukturella egenskaper. Konceptutvecklingen i den här studien har istället satt arkitekturen i fokus för att se hur ett strukturellt system kan anpassas efter rumsliga kvaliteter. Genom att identifiera och konkretisera mätbara arkitektoniska parametrar kunde konceptens utformning primärt styras av rumsliga kvaliteter. Det träbjälklag som utvecklats i studien har balanserats och testats mot de parametrar som inkluderades i konceptutvecklingen. Resultatet visar hur bjälklagets form och skala har anpassats efter arkitektoniska, rumsliga kvaliteter medan dess dimensioner snarare styrts av tekniska, strukturella egenskaper. Beroende på vilka parametrar som prioriteras och vilka krav som ställs kan konceptets form, skala och dimensioner förändras. Den konceptuella arbetsprocess som tillämpats i studien gör det enkelt att gå tillbaka till konceptutvecklingens olika skeden och se vilka konsekvenser som följer av olika prioriteringar. Det ger en transparent och flexibel utvecklingsprocess som tillåter både rumsliga och strukturella förändringar. Framtidens träbyggandeDen här typen av samspel mellan teknik och arkitektur skulle kunna vara ett sätt att tydliggöra träbyggandets möjligheter istället för att se dess negativa konsekvenser i jämförelse med andra material. Att bedriva en konceptutveckling där både hårda och mjuka parametrar vägs mot varandra har potential att utveckla träbyggandet till att bli ett mer användbart stommaterial och öka konkurrenskraften mot andra material. Med träets miljömässiga fördelar skulle det i sin tur kunna vara en väg att gå för att minska klimatavtrycket från byggsektorn.

Projektet undersöker det lokala landskapet som potentiell värdeskapare i en tid av ekonomisk nedgång. Projektet utgår ifrån staden Venedigs planer på stadsförnyelse på den tidigare båtvarvstomten på ön St Elena. Metoden har varit att studera det befintliga och utifrån det försöka finna nya rumsliga lösningar på dagens och framtidens krav. Förslaget innefattar gestaltning av en planerad park och de två närmast angränsande kvarteren. Det består av en inplanterad biotop i form av en salt våtmark som är en viktig livsmiljö för djur och växter ute i lagunen. Det byggda tillägget är en träkonstruktion som fungerar som en länk mellan de tätare planerade kvarteren och det nya grönområdet. Mot gatan är arkitekturen en solid vägg med entréer medan mötet med parken består av en mjukare, sekventiell övergång mellan arkitektur och landskap. Projektet visar på hur en attraktiv stads- och boendemiljö kan skapas då biologisk mångfald och matproduktion blir en del av staden. På så vis skapas värde och mening i staden. / The project investigates the local landscape as a potential creator of value in a time of economic decline. The project is based on the city of Venice's plans for urban renewal on a former boatyard site on the island of St. Elena. The method has been to study the existing structure as a starting point to find new spatial solutions to current and future requirements. The proposal includes the design of a planned park and the two neighboring blocks. It consists of an implanted salt marsh which is an important habitat for animals and plants around the lagoon. The built addition is a wooden structure that serves as a link between the denser parts of the planned district and the new green area. The architecture arrange itself in the orthogonal urban structure towards the street side, while the meeting with the park consists of a softer, sequential transition between architecture and landscape. The project demonstrates how an attractive urban and residential environment can be created where biodiversity and food production becomes part of the city. Thus creating value and meaning in the city.

Detta projekt har ämnat att bevara de kvalitéer som projektplatsen Henriksdalshamnen har, vilket bland annat är dess siktlinjer, närheten till vatten och dess urbana karaktär. Platsens problem har varit den långsmala tomten och Värmdövägens buller. Vad beträffar byggnaden som skola har grundvisionen varit ”en aha-upplevelse för alla” vilket innebär att alla lär in på olika sätt och att det därför måste  finnas utrymme för olika inlärningsmetoder. Sjöängsskolan har en form som sluter sig mot Värmdövägen och fungerar således som ett bullerskydd för Henriksdalshamnen. I kontrast till detta öppnar sig byggnaden på andra sidan för området. Byggnaden har placerats på tomtens nordöstra hörn dels för att maximera som bullerskydd men även för att göra skolan synlig från så många håll som möjligt. Innanför väggarna är rörelsen den mest centrala aspekten. Kommunikationen har placerats i fasad och kombineras med andra funktioner så som matsal, bibliotek och kapprum. Mer slutna och uppstyrda funktioner så som kontor, kök och basrum har placerats längre in i byggnaden. I klassrummet börjar alltid dagen med en samling på mattan. Läraren har ingen kateder utan sitter centralt i rummet vid genomgångsbordet. Alla har en egen plats vid ett gruppbord, men den som vill arbeta enskilt kan både göra det i klassrummet och i ett grupprum i hemvisten. För den som behöver extra stöd har biblioteket  rum för specialpedagogik.  Skolan är belägen i Hammarby Sjöstad, en stadsdel där hållbarhet varit i fokus från början. Att bygga en skola i massivträ känns således som ett givet alternativ för denna plats. Byggnaden har ett bjälklag i KL-trä och väggarna är en kombination av KL-trä och limträbalkar. / The project has aimed to preserve the qualities that the project site Henriksdalshamnen has to offer, such as the views,  the nearby water and its urban character. The challenges have been the elongated site and the noises from Värmdövägen. As for the builidng, the vision has been to create an ”aha-experience for everyone” which means that everyone learns in different ways and therefore the a school has to offer different kinds of learning methods. Sjöängen Elementary School has a shape that protects the playground and Henriksdalshamnen from the noise from Värmdövägen. Instead the school opens up for Henriksdalshamnen. It is located in the northeast part of the site to maximize its function as noise protection and also to make the building visible from as many views as possible. The ability to move flawlessly in the building has been important in this project. Therefore the movement has been placed in the front of the building and combined with other functions such as the library, the cafeteria and cloakrooms. Closed functions such as offices, classrooms and the kitchen have been placed in the back of the building.  In the classroom, the school day begins around the carpet. The teacher does not have a lectern but sits in the center of the classroom by the table of meetings. Every pupil has his own seat by a group table and the classroom also offer seats for individual work. There are also group rooms available close to the classrooms. If a pupil is in need of extra help, the library has rooms for special teaching.  The school is located in Hammarby Sjöstad, a district of Stockholm that has focused on sustainability since its beginning. To build a school in solid wood felt like a matter of course for this site. The building has a flooring of cross-laminated timber and the walls are a combination of  cross-laminated timber and cross-laminated beams.

Ambitionen är att skapa en inspirerande plats för marina miljöfrågor, fritid, vattenbruk och utbildning som präglas av medvetandegörande och samexisten. projektet fungerar som en social kondensor, med fokus på mötet mellan havet som en miljöfråga kontra en plats för fritid och hur de kan mötas i ett samspel genom en byggd struktur. I programmet som utformats möts tre huvudteman: lokalbefolkning, produktion/industri & småbåtshamn. Projektet rotar sig i sökandet efter hur en byggnad på platsen kan förena dessa och möjliggöra ett samspel mellan de olika användarna & aktiviteterna. Resultatet är flertalet huskroppar utspridda under ett 150m långt gemensamt trätak med utvändiga rum för möten och vistelse, tydligt förankrat i aktiviteterna och förutsättningarna på platsen. / The algae factory is a public building in Järna, located at the excisting marina, where marine environement, education, boatlife, leisure and aquaculture meets under one common roof.

This thesis aims to develop knowledge of non-metallic connections in order to develop and change the Swedish wood architecture as well as wood structures. The main question being "Are metal-free connections suitable for contemporary timber buildings?". In the theory chapter, facts about wood are introduced, followed by literature studies and previous research. Through literature research in the university database and conducting interviews with an architect, a designer and a carpenter, data was collected for the design process and for the calculation of the dimensions for one of the selected glulam connections. The result showed that there is a lack of knowledge in Sweden regarding non-metallic connections, other countries such as Switzerland are more developed in the area and has accepted the idea of this concept. The result also showed that the lack of strength in wooden connections lead to large dimensions of the timber elements, but an aesthetic advantage can be developed. Finally, the results are discussed and analyzed according to the different requirements set on appearance, durability and manufacturability. / Detta examensarbete syftar till att utveckla kunskap om metallfria knutpunkter för att möjliggöra en mer varierad svensk träarkitektur. Den övergripande frågan har varit ”Hur väl lämpar sig metallfria knutpunkter för nutida byggande av träkonstruktioner?”. I teorikapitlet beskrivs fakta om materialet trä, följt av beskrivning av litteratur och tidigare forskning som är relevant för denna studie. Genom en litteraturstudie via universitetets databaser samt intervjuer med en arkitekt, en konstruktör och en möbeldesigner samlades data för gestaltningsprocessen och dimensionering av en knutpunkt i limträ. Resultatet visade att det finns kunskapsbrist i Sverige gällande metallfria knutpunkter, andra länder som Schweiz är mer utvecklade inom området samt har accepterat tanken på detta koncept. Resultatet visade även att frågor kring hållfasthet leder till stora dimensioner för de ingående träelementen, men att en estetisk fördel kan utvecklas. Slutligen diskuteras och analyseras resultaten utefter olika krav som ställts på utseende, hållfasthet och tillverkning.