Examensarbetet har gjorts i samarbete med SP, Sveriges tekniska forskningsinstitut. De vill genom denna rapport börja få svar på frågan, om det är lönsamt att odla alger till biodieselframställning under svenska förhållanden, för att sedan möjligen påbörja en forskning inom området. Rapporten granskar till en början, via informationssökning, vad som är gjort tidigare och vilka företag och forskare som arbetar inom området idag. Därefter undersöks de steg som algerna genomgår för att bli biodiesel, det vill säga odling, skördning, utvinnande av algolja och slutligen framställningen av biodiesel ifrån algoljan. Olika alger, utrustningar och metoder studeras och ekonomiska siffror sammanställs vad gäller produktionen av alg-biodiesel. Slutligen undersöks vilket intresse området har hos olika svenska företag. Problemområden tillsammans med effektiviseringar diskuteras. Resultatet är ett flödesschema över en önskemodell för svenska förhållanden. Flödesschemat innehåller de lösningar och metoder som förväntas ha stor potential, dock så fastslås det inte att det skulle vara den enda lösningen. Höjdpunkterna i denna modell är användandet av en mixotrof alg som odlas i slutna bioreaktorer. Algerna ska få en ökad tillförsel av koldioxid ifrån till exempel kraftvärmeverk tillsammans med glycerol, vilket gynnar tillväxten med möjligen upp till tretton gånger. Glycerol är en biprodukt vid biodieselframställning vilket därmed kommer att göra det till ett billigt näringsmedium vid mixotrof växt. Även värme är en restprodukt som tillförs algerna ifrån kraftverket. Denna metod kommer samtidigt fungera som koldioxidrening och kväveoxidrening för kraftvärmeverket. Rapporten visar även på att övergött vatten, innehållande fosfor och kväve, kan renas med algerna och detta tillförs med fördel till de slutna bioreaktorerna. Skördning av algerna görs genom flotation med löst syre eller genom att störa koldioxidflödet. Både syre och koldioxid kan tillföras ifrån andra steg i flödesschemat. Oljan extraheras fördelaktligen ifrån algerna med hjälp av produkten biodiesel och oljan omvandlas därefter till mer biodiesel genom transesterifiering med hjälp av mikrovågor. Resultatet visar också att alg- biomassan kan användas till att framställa en rad olika restprodukter, där djurfoder, föda till tredje världen, bioplast och andra biobränslen är de mest intressanta. Rapporten visar på ett stort intresse ifrån olika aktörer inom bland annat flygindustrin, kärnkraftverk, oljebolag och energibolag i Sverige.

<p>Examensarbetet har gjorts i samarbete med SP, Sveriges tekniska forskningsinstitut. De vill genom denna rapport börja få svar på frågan, om det är lönsamt att odla alger till biodieselframställning under svenska förhållanden, för att sedan möjligen påbörja en forskning inom området.</p><p>Rapporten granskar till en början, via informationssökning, vad som är gjort tidigare och vilka företag och forskare som arbetar inom området idag. Därefter undersöks de steg som algerna genomgår för att bli biodiesel, det vill säga odling, skördning, utvinnande av algolja och slutligen framställningen av biodiesel ifrån algoljan.</p><p>Olika alger, utrustningar och metoder studeras och ekonomiska siffror sammanställs vad gäller produktionen av alg-biodiesel. Slutligen undersöks vilket intresse området har hos olika svenska företag. Problemområden tillsammans med effektiviseringar diskuteras.</p><p>Resultatet är ett flödesschema över en önskemodell för svenska förhållanden. Flödesschemat innehåller de lösningar och metoder som förväntas ha stor potential, dock så fastslås det inte att det skulle vara den enda lösningen. Höjdpunkterna i denna modell är användandet av en mixotrof alg som odlas i slutna bioreaktorer. Algerna ska få en ökad tillförsel av koldioxid ifrån till exempel kraftvärmeverk tillsammans med glycerol, vilket gynnar tillväxten med möjligen upp till tretton gånger. Glycerol är en biprodukt vid biodieselframställning vilket därmed kommer att göra det till ett billigt näringsmedium vid mixotrof växt. Även värme är en restprodukt som tillförs algerna ifrån kraftverket. Denna metod kommer samtidigt fungera som koldioxidrening och kväveoxidrening för kraftvärmeverket.</p><p>Rapporten visar även på att övergött vatten, innehållande fosfor och kväve, kan renas med algerna och detta tillförs med fördel till de slutna bioreaktorerna.</p><p>Skördning av algerna görs genom flotation med löst syre eller genom att störa koldioxidflödet. Både syre och koldioxid kan tillföras ifrån andra steg i flödesschemat. Oljan extraheras fördelaktligen ifrån algerna med hjälp av produkten biodiesel och oljan omvandlas därefter till mer biodiesel genom transesterifiering med hjälp av mikrovågor.</p><p>Resultatet visar också att alg- biomassan kan användas till att framställa en rad olika restprodukter, där djurfoder, föda till tredje världen, bioplast och andra biobränslen är de mest intressanta.</p><p>Rapporten visar på ett stort intresse ifrån olika aktörer inom bland annat flygindustrin, kärnkraftverk, oljebolag och energibolag i Sverige.</p>

Klimatförändringarna har medfört en ökad efterfrågan på biobaserade bränslen. Mikroalger har flera intressanta egenskaper som gör dem till en attraktiv och lovande bioråvara för bränsleproduktion. Algerna har en effektiv fotosyntes vilket bidrar till ett lägre landanspråk jämfört med terrestra energigrödor. Dessutom kan odlingarna placeras på oproduktiv mark vilket gör att produktionen inte konkurrerar med andra areella näringar. Genom att integrera algodlingar med industriell infrastruktur kan restflöden som spillvärme, koldioxid, närsalter och vatten från industri nyttiggöras och därmed bidra till en mer effektiv och hållbar biomassaproduktion. I detta arbete studeras en industriell symbios mellan en algodling, det lokala kraftvärmeverket (Hedenverket) och rötningsanläggningen vid Sjöstadsverket i Karlstads kommun. Symbiosen bygger på att rökgaser från Hedenverket används som kolkälla för algerna, spillvärme används för att upprätthålla en lämplig odlingstemperatur i bassängen, varma rökgaser används för att torka biomassan inför förbränning och algernas näringsbehov tillgodoses genom att cirkulera kväve- och fosforrikt rejektvatten från rötningsanläggningen på Sjöstad. Biomassan som produceras används sedan som bränsle i kraftvärmeverket. På så vis skapas nya kretslopp och ett lokalt biobränsle produceras samtidigt som spillflöden från industrin tas till vara. Två tänkbara scenarion för energiutvinning studerades; rötning (Scenario A) och direkt förbränning (Scenario B). För att belysa fördelarna med symbiosen analyserades även ett referensscenario, vilket bygger på att odlingen sker fristående i en så kallad Stand alone-anläggning. Målet med studien var att konstruera en beräkningsmodell för att simulera biomassaproduktionen utifrån platsspecifika förutsättningar samt utvärdera systemet ur miljö-, energi- och kostnadssynpunkt. Studien utformades som en förstudie med syfte att vara ett övergripande men ändå tydligt kunskaps- och beslutsunderlag för berörda aktörer. Arbetet ska belysa symbiosens styrkor, svagheter, möjligheter och risker. Resultatet från studien visar att det genom industriell symbios går att odla alger över en lång säsong vid Hedenverket i Karlstad med det system som föreslås. Den industriella symbiosen förlänger odlingssäsongen med 75 % jämfört med en Stand alone-anläggning och den årliga produktiviteten ökar från 14 till 18 g m-2 d-1. Miljöanalysen visar att det utifrån de systemförslag som undersöks finns liten eller ingen miljönytta med den industriella symbiosen. Scenario A bidrar till att öka CO2-emsisionerna med 0,2 kg m-2 år-1 medan Scenario B bidrar till en reduktion motsvarande 0,2 kg m-2 år-1. En bidragande faktor till detta resultat är att Karlstad Energis el- och värmeproduktion idag i stort sett redan är fossilfri. Detta medför att det algbaserade bränslet ersätter en redan biobaserad process. En högre miljönytta kan åstadkommas genom att överväga alternativa energiutvinningsprocesser. För att tydliggöra miljöfördelarna med en integrerad algodling bör en fullskalig livscykelbedömning för systemet genomföras. Nettoenergi-ration (NER-värde) för Scenario A och Scenario B beräknades till 2,6 respektive 5,3. De höga NER-värdena pekar på att utvinningen av energi med god marginal överträffar energibehovet i produktionsledet för båda processvägarna. Lönsamhetsbedömningen visade att båda scenariona innebär en återbetalningstid som överstiger den tekniska livslängden för anläggningen, 44 och 56 år för respektive scenario. Sammanfattningsvis visar studien att det finns goda möjligheter för att odla alger och framställa ett lokalproducerat biobränsle vid Hedenverket. Trots att det föreslagna systemet med industriell symbios uppvisar positiva resultat beträffande energiprestanda så finns det inte ekonomiska eller miljömässiga förutsättningar för en algodling vid Hedenverket baserat på den systemutformning som föreslagits. Genom att framställa produkter med högre värde från biomassan kan dock ekonomisk- och miljömässiga vinster uppnås, vilket är något som bör utredas vidare.

Projektet har handlat om att utforma ett marint forskningscentrum som parallellt fungerar som Folkets hus. Projekttomten är placerad längs med Östersjöns kustlinje, vid Ulfsundet i Ytterjärna. Det huvudsakliga målet har varit att skapa en miljö där ”folkets hus” besökaren och den marina forskningen kan mötas. Möjligheten till denna kontakt är viktig för att sprida kunskap om marin hållbarhet och på sikt kunna förbättra vattenkvaliteten i Östersjön. Genom byggnadens arkitektur uppmuntras besökaren att interagera med, lära om och uppleva det lokala havet. Närheten till vattnet är en förutsättning för detta och byggnaden växer därför ut i i havet och skapar en länk till det. Konceptet i projektet har varit att skapa programgemensamma rum där verksamheterna korsas och kan samspela. Exempelvis skapades ett växthus för algodling som parallellt skulle kunna fungera som bar och utställningslokal. Som pilotprojekt undersöks även möjligheten att genom marina kolonilotter ge folket möjligheten att testa odla sina egna alger, kräftor och musslor med stöd från den marina forskningsverksamheten. / The project was about designing a marine research center that also could work as a community house for the people. The project site was located along the coastline of the Baltic Sea, at Ulfsundet in Ytterjärna.  The main goal was to create an environment where the "people's house" visitor could encounter the marine research. This contact could be important in order to spread knowledge about marine sustainability, and further to improve the water quality in the Baltic Sea. The architecture encourages visitors to interact with, learn about and experience the local sea. The presence of the water is a prerequisite for this and the building is therefore partly placed in the ocean. The concept of the project was to create hybrid rooms where different activities could be practiced at the same time. For example, a greenhouse was designed to enable algae cultivation, but at the same time give room to a bar and an exhibition area. Moreover, the building makes it possible for individuals to learn grow their own algae, crayfish and mussels in marine allotments with support and help from the marine research center as a pilot project.

Ulva intestinalis är en fotoautotrof grönalg som är utspridd i stora delar av världen och har ett flertal användningsområden, däribland som matråvara samt som biobränsle. Matindustrin står idag för en fjärdedel av världens utsläpp av växthusgaser. För att FN:s globala mål ska uppnås innan år 2030 måste dessa utsläpp minska. Ett sätt att bidra till att målen nås är att ändra vilka livsmedel som produceras, där alger kan vara en del av den framtida mera hållbara maten. Syftet Med detta arbete var att undersöka möjligheterna för en hållbar algodling för matkonsumtion.Målet var att genom en litteraturstudie hitta en parameter som potentiellt kan påverka tillväxten av Ulva intestinalis och planera ett experiment i en odlingsanläggning på norra Öland som undersöker den valda parametern. I litteraturstudien undersöktes det vilken parameter som skulle kunna testas i en framtida odlingsanläggning. Resultatet som erhölls från litteraturstudien var att substrat är viktigt för algens sporsättning och i kombination med projektets begränsande faktorer blev substrat den parameter som bör testas i experimentet. Utifrån att substrat valdes som parameter lades ett förslag på ett experiment fram. Slutligen diskuterades potentiella felkällor samt så gavs det förslag på eventuella fortsatta studier. / Ulva intestinalis is a photoautotroph green algae that is found in large parts of the world, and has a variety of uses, for example as food and as biofuel. The food industry is responsible for one fourth of the world’s green gas emissions, and for the United Nations’ Sustainable Development Goals to be reached before the year 2030, these emissions must be reduced. One way to contribute to the achievement of these goals is to change what kind of food is being produced,and algae could be part of the more sustainable future food. The purpose with the project was to examine the possibilities for a sustainable land-based algal cultivation for food use. The goal was to find a parameter that could potentially influence the growth of Ulva intestinalis, and to plan an experiment in a cultivation plant in northern Öland that examines the selected parameter. The method that was selected to fulfill the goal of the project was a literature study, in which some potential growth parameters were identified, so a conclusion of which parameter should be tested in a future experiment could be made. The result from the study was that substratum is important for the settlement of the spores, and in combination with the limits of the project it was chosen to be the parameter to be tested in the planned experiment. On the basis of substratum as the selected parameter, a proposal for an experiment was presented. Finally, potential sources of error were discussed, and suggestions for future studies were made.

Ambitionen är att skapa en inspirerande plats för marina miljöfrågor, fritid, vattenbruk och utbildning som präglas av medvetandegörande och samexisten. projektet fungerar som en social kondensor, med fokus på mötet mellan havet som en miljöfråga kontra en plats för fritid och hur de kan mötas i ett samspel genom en byggd struktur. I programmet som utformats möts tre huvudteman: lokalbefolkning, produktion/industri &amp; småbåtshamn. Projektet rotar sig i sökandet efter hur en byggnad på platsen kan förena dessa och möjliggöra ett samspel mellan de olika användarna &amp; aktiviteterna. Resultatet är flertalet huskroppar utspridda under ett 150m långt gemensamt trätak med utvändiga rum för möten och vistelse, tydligt förankrat i aktiviteterna och förutsättningarna på platsen. / The algae factory is a public building in Järna, located at the excisting marina, where marine environement, education, boatlife, leisure and aquaculture meets under one common roof.