Thesis (Ph. D.)--School of Architecture, Chalmers University of Technology, 1995? / Includes bibliographical references and index.

Thesis (Ph. D.)--School of Architecture, Chalmers University of Technology, 1995? / Includes bibliographical references and index.

This dissertation examines five wooden hypostyle mosques built in Anatolia during the second half of the seventh/thirteenth century: the Sahip Ata Cami in Konya (656/1258) / the Ulu Camis of Afyon (671/1272) and Sivrihisar (673/1274-75) / the Ahi Serefettin Cami in Ankara (689/1289-90) / and the Esrefoglu Cami in Beysehir (696-698/1296-99). It aims primarily to explain how the condition of suzerainty prevailing after the Mongol Conquest in 641/1243 lead to the introduction of a new, wooden type of construction and caused it to proliferate. The dissertation employs a cultural-mode-of-production analysis to understand the circumstances of the type&rsquo / s introduction, with special emphasis on the place of wood in Islamic sacred building, the crisis of Islam after the Conquest, the cultural parameters of Seljuk patronage and the character of Mongol suzerainty.

Lietuvos miestų priemiesčiai nėra susilaukę didelio mokslininkų dėmesio. Daugiausia tyrinėjami senamiesčiai, naujamiesčiai ir kiti vertingų architektūrinių savybių turintys rajonai. Tuo tarpu miestų pakraščiai užmirštami. Žemieji Šančiai yra nagrinėti istoriniu požiūriu, taip pat kaip Kauno tvirtovės dalis, tačiau apie urbanistinę raidą ir medinio užstatymo ypatybes, informacijos beveik nėra. Žemieji Šančiai pasižymi savitu urbanistiniu tinklu, kuris nuo XIX a. pab. klostėsi savaimingai. Nors Pirmosios Lietuvos Respublikos metu buvo bandymų priemiestį perplanuoti, tačiau dėl tankaus rajono užstatymo, to padaryti nepavyko. Žemuosiuose Šančiuose dominuoja medinis užstatymas. Pagrindiniai pastatų tipai: sodybiniai ir nuomojami namai. Vietomis yra išlikęs ir miestiečio namo tipas. Juozapavičiaus prospekte stovi išlikę carinės Rusijos laikotarpiu statyti puskarininkių ir geležinkeliečių namai. Daugelis namų praradę savo autentiškumą, renovuoti panaudojant šiuolaikines, ne itin tinkamas statybines medžiagas. Kai kurie namai turi keletą savininkų, kurie namų fasadus remontuoja padrikai, nederindami vienas su kitu. Todėl kartais namai atrodo neestetiškai, primena ,,kregždžių lizdus“. Žemųjų Šančių istorinės, urbanistinės ir architektūrinės savybės nulėmė tam tikrus gyvensenos ypatumus. Tankus užstatymas suformavo glaudžius santykius su kaimynais, skurdesnio ir žemesnio socialinio sluoksnio gyvenamos vietos įvaizdis nulėmė savitą vietinių gyventojų mentalitetą, prie namų esantys... [toliau žr. visą tekstą] / Suburbs of Lithuanian cities did not gain scientists’ considerable attention. Old towns, new towns and districts with other valuable architectural features are the most explored. Meanwhile, fringes of cities are forgotten. Žemieji Šanciai were researched in accordance with historical approach, as well as part of the Kaunas fortress, but there is almost no information about urban development and peculiarities of wooden building. Žemieji Šanciai has a distinctive urban network, which since the end of nineteenth century has developed self-contained. Although during First Republic of Lithuania it has been trying to redesign the suburbs, but due to dense built-up area, it was failed. Wooden buildings are dominated in Žemieji Šanciai. The main building types are homestead and rented houses. Townsman house type also remained in some places. In Juozapavičiaus avenue houses of non-commissioned officers and railway workers are standing remained and they were built during Tsarist Russia. Many houses have lost their authenticity and were renovated using modern, not very suitable for building materials. Some houses have several owners, which repair their house facades disconnectedly, do not combine one with another. So sometimes houses look non-aesthetic, remind „nests of swallows”. Historical, urban and architectural features of Žemieji Šanciai have determined certain lifestyle peculiarities. Dense building formed close relationship with the neighbors, residence image of poorer and... [to full text]

Disertacijoje nagrinėjami Lietuvos bajorijos mediniai gyvenamieji pastatai, darbe vadinami ponų namais. Darbo t i k s l a s – išaiškinti ir pateikti Lietuvos bajorų namų medinės architektūros raidą nuo Valakų reformos iki 1861 Valstiečių reformos. Darbe tirti esami bei neišlikę (žinomi dėka šaltinių) mediniai bajorijos namai, nustatyti vyravę pastatų tipai, priežastys, lėmusios tipų kaitą, atskleidžiami architektūros ypatumai, ponų namo santykis su etnine ir profesionaliąja architektūra. Tyrimai parodė, kad skirtingų bajorijos sluoksnių ponų namų architektūros raida vyko skirtingai. Stambių ir vidutinių bajorų namų raida buvo intensyvi, ją ypač veikė stilinės architektūros pokyčiai. Smulkių bajorų namai kito mažai, statyboje laikytasi etninių tradicijų. Pagal stambių ir vidutinių bajorų XVI a. vidurio– XIX a. vidurio pastatų planines ir tūrines –erdvines struktūras ir formas, išskirti trys architektūrinės raidos etapai: ankstyvasis- formavimosi (iki XVII a. vidurio), „barokinis“ (XVII a. vidurio – XVIII a. septinto dešimtmečio); „klasicistinis“ (XVIII a. pabaigos – XIX a. vidurio). Pirmajame etape iš esmės pakito gyvenamosios erdvės sankloda ir namo įvaizdis: vietoje kelių skirtingų funkcijų namų, skirtų bajoro šeimai ir jo svečiams (gyvenamojo, pokylių namo, ir kt.) susiformavo vienas daugiafunkcinis, parterinis, simetriškos kompozicijos ponų namas. Antrajame ir trečiajame etapuose daugiafunkcinis ponų namas buvo tobulinamas pagal etiketo (gyvenimo būdo) ir vyravusių... [toliau žr. visą tekstą] / Doctoral thesis Evolution of wooden architecture of manor houses in Lithuania (from the middle of 16th century till the middle of 19th century) explore and present an evolution of the wooden architecture of manor houses since the middle of the 16th century till the middle of the 19th century. The thesis investigates the existing and not existing (known from the sources) wooden residential buildings of Lithuanian nobility, identifies their dominant types and reasons, which influenced the change of architecture, and reveals the singularities of the architecture and the relation of a manor’s house with ethnic and professional architecture. The research has shown that the architectural evolution of the manor house owned by nobility of different rank was developing differently. The development of great and middle-class nobility’s manor house was intense, especially influenced by the changes in style architecture. The small noblemen‘s houses were changing a little, their construction followed the ethnic traditions. According to the layout and shape of structures and forms of the buildings set on the manors of great and middle-class nobility, three stages of their architectural evolution were singled out: the period of early formation (till the middle of the 17th century), “baroque” period (from the middle of the 17th century till the seventh decade of the 18th century) and the “classicism” period (from the end of 18th century till the end of the 19th century). The doctoral thesis... [to full text]

Doctoral thesis Evolution of wooden architecture of manor houses in Lithuania (from the middle of 16th century till the middle of 19th century) explore and present an evolution of the wooden architecture of manor houses since the middle of the 16th century till the middle of the 19th century. The thesis investigates the existing and not existing (known from the sources) wooden residential buildings of Lithuanian nobility, identifies their dominant types and reasons, which influenced the change of architecture, and reveals the singularities of the architecture and the relation of a manor’s house with ethnic and professional architecture. The research has shown that the architectural evolution of the manor house owned by nobility of different rank was developing differently. The development of great and middle-class nobility’s manor house was intense, especially influenced by the changes in style architecture. The small noblemen‘s houses were changing a little, their construction followed the ethnic traditions. According to the layout and shape of structures and forms of the buildings set on the manors of great and middle-class nobility, three stages of their architectural evolution were singled out: the period of early formation (till the middle of the 17th century), “baroque” period (from the middle of the 17th century till the seventh decade of the 18th century) and the “classicism” period (from the end of 18th century till the end of the 19th century). The doctoral thesis... [to full text] / Disertacijoje nagrinėjami Lietuvos bajorijos mediniai gyvenamieji pastatai, darbe vadinami ponų namais. Darbo tikslas – išaiškinti ir pateikti Lietuvos bajorų namų medinės architektūros raidą nuo Valakų reformos iki 1861 Valstiečių reformos. Darbe tirti esami bei neišlikę (žinomi dėka šaltinių) mediniai bajorijos namai, nustatyti vyravę pastatų tipai, priežastys, lėmusios tipų kaitą, atskleidžiami architektūros ypatumai, ponų namo santykis su etnine ir profesionaliąja architektūra. Tyrimai parodė, kad skirtingų bajorijos sluoksnių ponų namų architektūros raida vyko skirtingai. Stambių ir vidutinių bajorų namų raida buvo intensyvi, ją ypač veikė stilinės architektūros pokyčiai. Smulkių bajorų namai kito mažai, statyboje laikytasi etninių tradicijų. Pagal stambių ir vidutinių bajorų XVI a. vidurio– XIX a. vidurio pastatų planines ir tūrines –erdvines struktūras ir formas, išskirti trys architektūrinės raidos etapai: ankstyvasis- formavimosi (iki XVII a. vidurio), „barokinis“ (XVII a. vidurio – XVIII a. septinto dešimtmečio); „klasicistinis“ (XVIII a. pabaigos – XIX a. vidurio). Pirmajame etape iš esmės pakito gyvenamosios erdvės sankloda ir namo įvaizdis: vietoje kelių skirtingų funkcijų namų, skirtų bajoro šeimai ir jo svečiams (gyvenamojo, pokylių namo, ir kt.) susiformavo vienas daugiafunkcinis, parterinis, simetriškos kompozicijos ponų namas. Antrajame ir trečiajame etapuose daugiafunkcinis ponų namas buvo tobulinamas pagal etiketo (gyvenimo būdo) ir vyravusių stilių... [toliau žr. visą tekstą]

I en analys av Lidatorp, en mindre tätort i Nynäshamns komun, kom man fram till att aktivering av de kringliggande naturområde för rekreativa ändamål skulle ha en positiv inverkan på samhället både i form av välbefinnande och motion samt attraktion till området från regionen. Området runt Lidatorp-Björsta har på många sätt potential för friluftsaktivitet samt fungera som nod i ett större friluftssammanhang. Här passerar bland annat Sörmlandsleden och även föreningar såsom Ösmoscoutkår, Friluftsfrämjandet och Nynäshamns Brukshundsklubb saknar egna lokaler samt ett aktivt engagemang för sporter som klättring och paddling gör att ett center för friluftsliv och motion skulle vara ett önskat tillägg till området. Projektet ska bidra till att ge lokala medborgare, scouter, skolelever och sportintresserade nya möjligheter till ett aktivt friluftsliv i skolan eller fritiden. Ett klassrum i skogen samt en redskapsbank med cyklar, tält, camping utrustning, stormkök, kanoter, flytvästar etc. ska tillgängliggöra naturen och rörelse till fler. Mötesrum och lokaler för föreningsverksamhet ligger i anslutning för att göra byggnaden till en plats fylld av aktivitet hela dagen. Centret är menat att bli ett uppskattat utflyktsmål som vill främja intresset för att vistas och motionera i naturen strategiskt placerad med anknytning till pendeltåg från Stockholm och buss från Nynäshamn och Ösmo. Gestaltningen har präglats av att försöka tackla en svår terräng men samtidigt ha en försiktighet till landskap och natur där byggnaden ska relatera till och samspela. Programmet har styrt layouten av planen med huvudaktiviteterna som klättercentret (som öppnar upp för klättring på berghäll inomhus), kanothuset och samlingslokalerna som huvudnoder där terrängen både skapat utmaningar och möjligheter.  En annan huvudidé vid gestaltningen har varit att bevara en sorts känsla av en traditionell friluftsstuga trots ett stort program. Genom att leka med tanken om flera stugor sammansvetsade i en rad som sedan krängts och vridits till att följa terrängen likt en stig, har de skilda aktiviteterna i byggnaden länkats samman. Denna slingrande byggnadskropp har sedan lyfts upp på ben likt en varelse som vandrar uppför sluttningen den står på. Detta möjliggör för rumsligheter runt om och under byggnaden samt uppfyller önskan om varsamheten till landskap och natur. Den struktur som lyfter upp byggnadskroppen har inspirerats av de temporära surrade strukturer som oftast dyker upp vid scout- och friluftssammanhang där rep och slanor (stockar) brukas för att konstruera diverse sovplatser, torn, broar, matplatser och byggnadsverk. / In an analysis of Lidatorp, a smaller settlement in Nynäshamn municipality, it was concluded that activation of the surrounding nature area for recreational purposes would have a positive impact on society both in terms of well-being and exercise as well as regional attraction. The region around Lidatorp-Björsta exhibits significant potential for outdoor activities and can serve as a node within a larger sports and outdoor context. Notably, the presence of Sörmlandsleden and local associations such as Ösmoscoutkår, Friluftsfrämjandet, and Nynäshamns Brukshundsklubb, lacking their own premises, along with an active commitment to sports like climbing and paddling, underscores the need for a dedicated center for outdoor life and exercise in the area. This proposed project aims to provide local citizens, scouts, school students, and sports enthusiasts with new opportunities for active outdoor lifestyles during both school hours and leisure time. A classroom in the forest and an equipment bank stocked with bicycles, tents, camping equipment, canoes, life jackets, etc. will make nature and sports available to more people. The presence of adjacent meeting rooms and spaces for association activities enhances the vibrancy of the building, ensuring a constant buzz of activity throughout the day. The strategic location of the center, with convenient connections to commuter trains from Stockholm and buses from Nynäshamn and Ösmo, aims to establish it as a popular destination for excursions, promoting interest in outdoor activities and exercise in nature. The design has been characterized by trying to tackle a difficult terrain but at the same time being cautious towards the existing landscape and nature. The layout of the plan has been influenced by the program's requirements, with key activities such as the climbing center (providing indoor bouldering), the canoe house, and the meeting rooms serving as primary nodes that respond to both challenges and opportunities presented by the terrain. Furthermore, an important design principle has been to evoke the atmosphere of a traditional cabin despite the large-scale program. By conceptualizing the building as a series of interconnected cabins, adapted and contoured to mimic a forest trail, the distinct activities within the facility are seamlessly linked. This winding body is elevated on legs not unlike a creature ascending the slope it stands on. This allows for spaciousness around and under the building and fulfills the desire for cautiousness towards the surrounding landscape and nature. The framework that suspends the building is inspired by the temporary lashed structures commonly found in scouting and outdoor contexts where ropes and logs are utilized to construct various shelters, towers, bridges, dining areas, and structures.

Detta projekt har ämnat att bevara de kvalitéer som projektplatsen Henriksdalshamnen har, vilket bland annat är dess siktlinjer, närheten till vatten och dess urbana karaktär. Platsens problem har varit den långsmala tomten och Värmdövägens buller. Vad beträffar byggnaden som skola har grundvisionen varit ”en aha-upplevelse för alla” vilket innebär att alla lär in på olika sätt och att det därför måste  finnas utrymme för olika inlärningsmetoder. Sjöängsskolan har en form som sluter sig mot Värmdövägen och fungerar således som ett bullerskydd för Henriksdalshamnen. I kontrast till detta öppnar sig byggnaden på andra sidan för området. Byggnaden har placerats på tomtens nordöstra hörn dels för att maximera som bullerskydd men även för att göra skolan synlig från så många håll som möjligt. Innanför väggarna är rörelsen den mest centrala aspekten. Kommunikationen har placerats i fasad och kombineras med andra funktioner så som matsal, bibliotek och kapprum. Mer slutna och uppstyrda funktioner så som kontor, kök och basrum har placerats längre in i byggnaden. I klassrummet börjar alltid dagen med en samling på mattan. Läraren har ingen kateder utan sitter centralt i rummet vid genomgångsbordet. Alla har en egen plats vid ett gruppbord, men den som vill arbeta enskilt kan både göra det i klassrummet och i ett grupprum i hemvisten. För den som behöver extra stöd har biblioteket  rum för specialpedagogik.  Skolan är belägen i Hammarby Sjöstad, en stadsdel där hållbarhet varit i fokus från början. Att bygga en skola i massivträ känns således som ett givet alternativ för denna plats. Byggnaden har ett bjälklag i KL-trä och väggarna är en kombination av KL-trä och limträbalkar. / The project has aimed to preserve the qualities that the project site Henriksdalshamnen has to offer, such as the views,  the nearby water and its urban character. The challenges have been the elongated site and the noises from Värmdövägen. As for the builidng, the vision has been to create an ”aha-experience for everyone” which means that everyone learns in different ways and therefore the a school has to offer different kinds of learning methods. Sjöängen Elementary School has a shape that protects the playground and Henriksdalshamnen from the noise from Värmdövägen. Instead the school opens up for Henriksdalshamnen. It is located in the northeast part of the site to maximize its function as noise protection and also to make the building visible from as many views as possible. The ability to move flawlessly in the building has been important in this project. Therefore the movement has been placed in the front of the building and combined with other functions such as the library, the cafeteria and cloakrooms. Closed functions such as offices, classrooms and the kitchen have been placed in the back of the building.  In the classroom, the school day begins around the carpet. The teacher does not have a lectern but sits in the center of the classroom by the table of meetings. Every pupil has his own seat by a group table and the classroom also offer seats for individual work. There are also group rooms available close to the classrooms. If a pupil is in need of extra help, the library has rooms for special teaching.  The school is located in Hammarby Sjöstad, a district of Stockholm that has focused on sustainability since its beginning. To build a school in solid wood felt like a matter of course for this site. The building has a flooring of cross-laminated timber and the walls are a combination of  cross-laminated timber and cross-laminated beams.

The ambition of the diploma thesis is to create an impulse, which is able to reconnect people with the landscape through the architecture in my homeland. Small interventions in landscape with the participation of residence is a chance for activation of this environment and the habitant's minds. The main point is free interpretation of traditional wooden architecture.