Sammanfattning Syftet med den här undersökningen har varit att ta reda på vad elever har för kunskaper om hållbar utveckling, då främst inom ämnet återvinning. Undersökningen har genomförts i en klass 2 med sjutton elever, där fem elever inte ville eller kunde vara med, har jag intervjuat resterande tolv elever av vilka sju pojkar och fem flickor. Intervjuinsamlingen, kvalitativ forskningsintervju, har skett enligt Kvale. I resultaten av intervjuerna framkom att endast en elev visste helt och hållet vad återvinning betyder. Ytterligare två hade gissningar men visste inte riktigt och resterande nio elever hade ingen kunskap om vad återvinning är. Undersökningen visar att eleverna behöver få grundläggande kunskap inom området för att klara de kunskapsmål som läroplanerna inom de naturorienterade ämnena för årskurs fem omfattar. Nyckelord: elever i årskurs två, hållbar utveckling, undersökning, återvinning / Abstract The purpose of this survey has been to find out what the pupils know about sustainable development, foremost recycling. The survey has been done in a second grade class where I conducted interviews with twelve pupils, seven boys and five girls. The method of the interviews was done according to Kvale. The results of the interviews revealed that only one pupil knew the purpose with recycling. Two more had guesses but didn’t know for sure and the remaining nine pupils didn’t have any ideas of what recycling meant. To conclude this means that the pupils need basic knowledge about recycling and sustainable development to accomplish the course plans that pupils have to achieve in the end of the fifth school year. Keywords: recycling, second grade pupils, survey, sustainable development

Detta examensarbete har utförts på Stena Aluminium (SA) i Älmhult. Undersökningen handlar om att mäta vätgashalten genom densitetsindexprover på smält aluminium, för att kartlägga hur vätgashalten påverkas av processtegen vid återvinning av aluminium i SAs produktions-anläggning. I arbetet ingick att undersöka vätgashalten för två olika legeringstyper (EN-AB 43400 och 46000), utvärdera avgasningseffektivitet för de utvalda legeringstyperna och att utvärdera den befintliga utgjutningssystemet. Mätningar för undersökningen är utförda i SAs smältverk, vid processtegen raffinering och utgjutning.

The purpose of this analysis was by qualitative semi-structured interviews with twelve children 5-years old and six pre-school teachers at three pre-schools, a total of six departments, find out how pre-school teachers worked with waste separation, if it motivated the children to take care of the environment, and if the work was understandable for the children. The results showed that the children did not comprehend what the pre-school teachers expressed that they worked with regarding waste separation and actions connected to caring for the environment. The pre-school teachers also expressed that the children was not mature enough to learn about the process when waste separated garbage is recycled, and that the work with the subject therefore had been carried out on a lower level. The children however expressed knowledge that did not come straight from their actual every day life, but since dialogue about the subject did not seem to exist between pre-school teachers and children, the pre-school teachers appeared to have failed in making the learning meaningful and understandable for the children, from their knowledge, experiences and interests. / Syftet med denna undersökning var att genom kvalitativ semi-strukturerad intervju med tolv 5-åriga barn samt sex förskollärare vid tre olika förskolor från sammanlagt sex olika avdelningar, undersöka hur förskollärare genomförde arbete kring källsortering, om det motiverade barnen att värna om miljön, och om arbetet var begripligt för barnen. Resultaten visade att barnen inte förstod att det förskollärarna menade att de arbetade med gällande källsortering och handlingar kopplade till att värna om miljön. Förskollärarna uttryckte även att barnen inte var mogna nog att lära sig om processen när källsorterade sopor återvinns, och att arbetet med ämnet därför genomförts på en lägre nivå. Barnen uttryckte emellertid kunskaper som inte kom direkt från deras faktiska vardag, men då dialog kring ämnet inte verkade förekomma mellan förskollärare och barn så tycks det som om förskollärarna inte lyckats med att göra lärandet meningsfullt och begripligt för barnen, utifrån deras kunskaper, erfarenheter och intressen.

Syftet med denna studie är att undersöka förskollärares uppfattningar om begreppet hållbar utveckling och hur denna uppfattning ligger till grund för hur de arbetar med begreppet i förskolan. Som metod för studien används kvalitativa intervjuer där förskollärare av olika kön, i olika åldrar och på två olika förskolor intervjuas. Tidigare forskning visar att det finns många olika sätt att arbeta med hållbar utveckling i förskolan. Denna studie utgår från att hållbar utveckling består av tre olika delar; en ekologisk, en social och en ekonomisk del. Resultatet visar att förskollärarna har god kännedom om begreppet hållbar utveckling men att det inte är ett begrepp de använder. Frågan vi ställer oss är om förskollärarnas tolkning av begreppet hållbar utveckling har någon betydelse för hur de arbetar med ett lärande för hållbar utveckling i förskolan. Det visar sig att majoriteten av förskollärarna förknippar hållbar utveckling med alla tre delarna; den ekologiska, den sociala och den ekonomiska delen. De anser sig dock inte arbeta med alla delarna. Samtliga förskollärare säger sig arbeta med den ekologiska delen. Studien visar att trots att samtliga förskollärare arbetar med den sociala delen av hållbar utveckling, anser inte alla att det är lärande för hållbar utveckling som ligger till grund för detta arbete.

Bakgrund Dagens samhälle ställer allt större krav på den enskilde individen att bidra till ett hållbart samhälle, där återvinning av förbrukade material är en del. Samtidigt talas om tillgänglighet för alla individer i samhället och lika rättigheter. Syfte Studien syftar till att undersöka hur förutsättningarna i miljön ser ut vid återvinnings-/miljöstationer för rullstolsburna i Örebro Kommun. Undersökningsmetod En observationsstudie av miljöfaktorer har gjorts utifrån egen utarbetad checklista med grund i bland annat bedömningsinstrumentet Housing Enabler samt rekommenderade mått från svensk lagstiftning angående byggnormer för tillgänglighet. Urvalet skedde genom bekvämlighetsurval. Resultat Observationerna av återvinnings-/miljöstationerna indelades i åtta kategorier, utifrån typ av station. De hinder som observerades var för höga/låga kärl, otillräckligt manöverutrymme, hindrande trösklar/trottoarkanter, tunga dörrar utan automatik och tunga lock/luckor på återvinningskärlen. Slutsats Samtliga observerade återvinnings-/miljöstationer innefattade miljöhinder för rullstolsburna vilket påverkar möjligheten till självständig återvinning.

Bakgrund: Genom den ständigt pågående industrialiseringen i världen samt de senaste 100 årens ökade resursåtgång, ökar behovet av förnybara resurser i världen. Att jordens befolkning dessutom förväntas öka till över nio miljarder redan år 2050 sätter press på utvecklingen av förnybara resurser samt nya arbetssätt för att i framtiden kunna klara av framtidens ökande behov av resurser. Genom att använda ett cirkulärekonomiskt tankesätt där produkter designas för att antingen återanvändas, materialåtervinnas eller energiutvinnas, skapas möjligheter för att resurserna ska kunna användas i produktionen av nya. Syftet med det cirkulärekonomiska tankesättet är att inget, eller så lite material som möjligt, ska bli till avfall. Syfte: Syftet med denna uppsats är att analysera hur företag i Sverige kan arbeta med cirkulär ekonomi för att minska sin miljöpåverkan samt effektivisera sin resursanvändning. Metod: Vi har genomfört en kvalitativ studie där empiri har samlats genom semi- strukturerade intervjuer och tidigare fallstudier gjorda i Kina. Slutsats: Vi har utifrån vårt arbete med cirkulär ekonomi kommit fram till att nya tankesätt krävs för att en cirkulär ekonomi ska kunna implementeras. Gamla tankemönster där avfall ses som något negativt måste ersättas med tankesätt där avfall och restprodukter ses som tillgångar. Vi anser att cirkulärekonomiska nätverk mellan företag kan jämföras med, och styras som, värdekedjor. Nätverken kan uppstå inom befintliga värdekedjor eller bestå av nya aktörer som tillsammans bilder ett cirkulärekonomiskt kretslopp. Vidare ges ett förslag på vidare forskning i form av ett certifikat som kan fungera som ett bevis på att företag tillämpar ett cirkulärekonomiskt arbetssätt.

Idag läggs tygspill1 på skyhöga deponiberg eller går till förbränning runt om i världen. Det här beteendet behöver en förändring och det fort. Resurserna till att framställa jungfruliga2 tyger av olja börjar sina och trots det är det billigare att köpa jungfruligt material än återvunnet. Föreliggande examensarbete har undersökt vad det textila produktionsspillet från Swegmark of Swedens storsäljande behå, vilket idag hamnar på soptipp i Lettland, skulle kunna mekaniskt återvinnas till. För att bidra till en värld där tygspill får ett värde har kemikalierna, vilka tillsätts under beredningsprocessen, setts över. Dessa kan finnas kvar i slutprodukten och kan då leda till att materialet klassas som farligt avfall om kemikalierna är miljö- och hälsofarliga. Om tygspillet återvinns till nya produkter exempelvis små plastbitar, så kallade pellets, finns det krav på att ett materialsäkerhetsdatablad återfinns för att de ska kunna säljas vidare. Detta för att pellets räknas som en kemisk produkt. Materialsäkerhetsdatabladet bör innehålla all information gällande material- och kemikalieinnehåll i tygspillet. Trots att vissa varor innehåller harmlösa kemikalier krävs ändå en redovisning av dessa för att en storskalig försäljning ska vara möjlig. Tygspillet i föreliggande examensarbete består av 92 % polyamid 6 och 8 % Lycra®. Materialblandningen smältes ner och gjordes till pellets för att sedan formsprutas, utan separering av de olika materialen. Experimentets dragprovsresultat jämfördes sedan med ren jungfrulig polyamid 6. Resultatet visade att det återvunna materialets dragspänning knappt skiljde sig från en jungfrulig polyamid 6. Det återvunna materialet har ett snitt på 63,9 MPA och den jungfruliga 65,0 MPA. Slutsatsen blir att det är fullt möjligt att återvinna denna materialblandning och få ut en produkt av samma kvalitet som av en jungfrulig PA6. Detta är ett mycket bättre sätt att hantera tygspillet än att det som idag hamnar på deponier.

I takt med att jordens befolkning ökar kommer det i framtiden krävas bättre, mer effek­tiva och hållbara begravningskoncept. De nuvarande alternativen har en del oönskade bieffekter som att: vid jordfästning tar graven upp mark under mer eller mindre långtid, på begravningsplatser sker utsläpp till mark och grundvatten av organiska och oorganiska ämnen, vid kremering sker utsläpp av luftföroreningar, samt i enlighet med den nu gällande Begravningslagen (1990:1144) så samlas metallresterna som blir över i askan ihop och jordfästs på kyrko­gård. I Sverige uppgår dessa metallrester till 22 ton per år. För att komma tillrätta med situationen tillsatte regeringen i Sverige den 29 november 2012 en särskild utredare. Utredaren kom i sitt betänkande fram till att man bör börja återvinna metallerna som blir över efter en kremation om det kan göras etiskt, ekonomiskt och miljömässigt korrekt samt att nya begravningsmetoder bör kunna användas i framtiden efter att de granskats och godkänts. Genomförda intervjuer, enkätundersökning samt litteraturgenomgång visade på att det finns en negativ miljöpåverkan från de nuvarande begravningsmetoderna, det finns en skepsis mot nya begravningsmetoder, en majoritet av de som deltog i undersökningarna är för återvinning av metaller efter kremering. / As The World population increases, there will be necessary with better, more effective and sustainable funeral concepts. Current methods have some undesirable side effects such as: at burials the grave will occupy land under a more or less longer time; emissions of organic and inorganic pollutants to soil and groundwater from burials; cremations results in emissions of air pollution. Due to the current Swedish law of burial (Begravningslagen 1990:1144) the metal residues in the ashes after a cremation will be gathered and buried at the cemetery. In Sweden these metal residues are 22 tons per year. To manage the situation the Swedish government in the 29th November 2012 issued   a special investigation concerning burial techniques. The investigation came to the conclusion that it would be best if Sweden started recycle the metals which are left after cremations if it could be done in an economical, ethical and environmental  way and new funeral methods should in the future be applied after they have been audited and approved. By conducted interviews, a survey and reviewing the literature showed that there are negative environmental impacts from the current funeral practice, there is a scepticism towards the alternative funeral methods, a majority of the persons who took part in the interviews and the survey were positive too recycle the metals after cremation.

Tidigare forskning har visat att det inte finns mycket forskning inom området hållbar utveckling i förskoleåldrarna. Detta område är aktuellt i dagens samhälle. I den här studien fokuseras det på begreppen återbruk och återvinning i förskolan som är en del av den hållbara utvecklingen. Syftet med den här studien är att framställa förskollärares och en förskolechefs erfarenheter av återbruk och återvinning i förskolan. Frågeställningarna utgår ifrån hur förskollärare och en förkolechef arbetar med återbruk och återvinning, hur de får med barnen och även vårdnadshavarna i arbetet samt vilka sammanlagda erfarenheter respondenterna har. Studien utgår ifrån pragmatisk teori och en kvalitativ metod. Fem förskollärare och en förskolechef från olika förskolor har intervjuats i studien. Respondenterna har även varierade yrkeserfarenheter. Resultatet visade att yrkeserfarenheten och viljan har betydelse för arbetet inom återbruk och återvinning. Det visade sig att respondenterna hade liknande tankar inom arbete med återbruk och återvinning. Bland annat nämndes sopsortering och sparande av äldre material som kan användas till något nytt. Några förskollärare berättade också att genom att själv visa entusiasm och intresse för det som görs blir även barnen intresserade. Några respondenter sa att om barnen har frågor går de vidare med dessa och på så sätt blir barnen även delaktiga i arbetet med återbruk och återvinning. Skulle inte barnen förstå berättar förskollärarna att de arbetar vidare med ämnet och upprepar. Eftersom intervjuerna har gjorts på olika förskolor har det visat sig att vårdnadshavarna blir delaktiga på olika sätt. Bland annat genom fixarkvällar, föräldraföreningar och även att föräldrar får komma och arbeta, eftersom en av förskolorna är föräldrakooperativ.

Comparative study for the inception of curb-side collection: A bachelor thesis commissioned by Vakin AB.   Linda Fahlander   Abstract   The purpose of this study was to investigate other municipalities' methods of inception of the curb-side collection with a four-compartment system. The Swedish government has sent a referral to see more of the curb-side collection of packaging and newspapers. The curb-side collection with a four-compartment system has proven to be the system with the greatest environmental benefits. This was a comparative study between 36 municipalities. The municipalities answered questions by the way of email regarding their attendance of the four-compartment system, financial instruments, communication to / from customers, the customers’ ability to recycle material in each municipality and problems that arose during the inception. The result from the comparative study showed that 33% of the variation was due to the quantity of recycling stations. Most municipalities had customers who had a generally positive attitude towards the curb-side collection. What the customers were most disturbed by was that the vessels are too big and that there is no room for them on their property. We are affected by the society around us and especially by our own municipality as well as the people we trust when it comes to our choices about waste management. The conclusion was that the basis for a higher attendance of the four-compartment system for VAKIN consist of several factors. According to this study, the waste tax and the quantity of recycling stations are decisive factors.   Key words: Four-compartment system, Curb-side collection, Municipal recycling, Waste tax