The aim of this thesis is to study the possibility of the existence of a specialist in bone tools manufacturing during the Mesolithic. The thesis describes the climate during the Mesolithic, argues for an experimental approach, and describes social organization in hunter-gatherer-groups and the processes behind cultural transmission. It also gives some examples of excavation sites in Scandinavia. An experiment simulating a teaching situation is made, in addition to the theoretical information, with the intent to explore how advanced the crafting of bone really is. The physical result is then studied and documented. The outcome is then interpreted and discussed in connection with the theoretical knowledge and observations during the experiment. The end result points to the non-existence of specialists in bone crafting during the Mesolithic. Some reflection on the discussed subjects concludes the thesis.

Uppsatsen söker svar på frågan vad begreppet utanförskap innebär. För att få fram dess innebörd sker en analys av vad dess motsats innebär och hur urskiljandet sker. Den metod som används är en komparativ textanalys. Slutsatserna är att utanförskap innebär att individen inte finns på den marknad som övervakas och kontrolleras av statens administrativa lagstiftning. Lagstiftningen uttrycker inte någon moral utan är ett redskap för social kontroll och makt. Den integrerande funktionen utförs av en strävan mot att bli jämlik med dem som är högst värderade på arbetsdelningens statushierarki och som även torde vara i vart fall till viss del överensstämmande med det styrande skiktet. Utanförskap i förhållande till jämlikhetssträvandena är tvåfaldig. En sida av utanförskap i förhållande till jämlikhet är att individen inte får vara sig själv eller ha makt över sig själv i förhållande till den administrativa lagstiftningen.  Den andra sidan innebär att individen inte tillåts eller kan imitera det styrande skiktet, eller bli en del därav. Rättstillämpningen utför uppdelningen och kategoriseringen av vem som är i utanförskap.

<p>Uppsatsen syftar till att jämföra hur förbunden Kommunal och Metall har debatterat och agerat kring arbetstidsförkortning mellan 1988 och 2003. Båda förbunden har haft Landsorganisationens (LO) mål om trettiotimmarsvecka som vision. Kommunal består till största delen av deltidsarbetande kvinnor, medan Metalls medlemmar domineras av heltidsarbetande män. Medlemmarnas argument för arbetstidsförkortning att det skapar fler jobb, förbättrar hälsan, samt ökar jämställdheten har analyserats. Förbunden har valt att agera olika i frågan om arbetstidsförkortning, där Metall har infört arbetstidsförkortning i form av en arbetstidsbank, medan Kommunal under våren 2006 slopade kravet på sextimmarsdag.</p>

Uppsatsen syftar till att jämföra hur förbunden Kommunal och Metall har debatterat och agerat kring arbetstidsförkortning mellan 1988 och 2003. Båda förbunden har haft Landsorganisationens (LO) mål om trettiotimmarsvecka som vision. Kommunal består till största delen av deltidsarbetande kvinnor, medan Metalls medlemmar domineras av heltidsarbetande män. Medlemmarnas argument för arbetstidsförkortning att det skapar fler jobb, förbättrar hälsan, samt ökar jämställdheten har analyserats. Förbunden har valt att agera olika i frågan om arbetstidsförkortning, där Metall har infört arbetstidsförkortning i form av en arbetstidsbank, medan Kommunal under våren 2006 slopade kravet på sextimmarsdag.

Tidigare forskning/studier om en revisors bedömningfokuserar i stor utsträckning enbart på enskildarevisorer, trots att mycket av revisionen sker i team. Teorin som finns om teamarbete inom revisioninnehåller framförallt uppfattningar kring hur arbetetska fördelas och hur teamarbetet är tänkt att fungera, samt beskriver fyra traditionella roller inomrevisionsteam. Dock förekommer det få studier om vilka olika medlemmar som finns inom ett revisionsteam i praktiken och vad dessa medlemmar faktiskt gör. Studiens syfte är att beskriva vilka roller det finns inom revisionsteam och hur arbetsdelningen ser ut mellan teammedlemmarna. Studien är kvalitativ och har en induktiv ansats med deduktiva inslag. För att besvara syftet har semistrukturerade intervjuer genomförts med respondenter från olika revisionsbyråer samt material från olika revisionsbyråers hemsidor och jobbannonser inom revision har använts. Slutsats: Antal medlemmar och roller i ett revisionsteam påverkas av byrå-, uppdrags- och kontorsstorlek, erfarenhet hos enskilda teammedlemmar samt klient. Dessa faktorer påverkar också vad respektive roll gör. Inom ett revisionsteam finns det minst en påskrivande revisor och en revisorsassistent. De traditionella rollerna som omnämns i teorin förekommer också i praktiken, men ibland med andra benämningar och ansvarsområden. Revisorsassistenter utför den största delen avgranskningen, medan de överordnade revisorerna ansvarar mer för administrativt arbete såsom att planera revisionen, fördela ut arbete eller ansvara för klientrelaterade aktiviteter. / Problem: Previous research/studies that has been done onauditor’s judgments, focuses largely on individualauditors only, despite the fact that much of the auditis done in teams. The theory about teamwork inauditing includes above all perceptions of how thework is divided in the team and how teams aresupposed to work, it also describes four traditionalroles in auditing. However, there are few studiespublished about what different kinds of membersexist in practice within audit teams and what thesemembers actually do. Aim: The aim of the study is to describe which roles existswithin the audit team and how the job splitting isdone between teammembers. Method: It is a qualitative study that has an inductiveapproach but includes some deductive elements. Tobe able to answer the aim of the study, semistructuredinterviews were conducted withrespondents from different audit firms, as well asusing materials obtained from audit firms websites’and job advertising within the audit area. Conclusion: The number of members and roles in an audit team isaffected by assignment-, firm- and office size butalso by the experience of the individual member andthe client. These factors also affect what each roledoes. In an audit team there has to be at least oneengagement leader and one junior auditor. Thetraditional roles that is known in the theory are alsopresent in the empirical data, but sometimes withdifferent titles and different fields ofresponsibility.The junior auditors are the ones that dothe biggest part of the audit, while the superiorauditors are responsible for administrative work likeplaning, job splitting, or is responsible forclientrelated activities.

Genom en intervjuundersökning med några verksamma ljudtekniker och musiker är syftet med undersökningen att redogöra för viktiga förutsättningar för musikers och ljudteknikers sociala samspel vid scenframträdanden. Problemområdet består av tidigare forskning om musikers och ljudteknikers samspel och arbetsdelning vid inspelningar i studiomiljö. Undersökningens frågeställning är: Vilka förutsättningar för ett socialt samspel anser internationellt aktiva musiker och ljudtekniker vara viktigast under scenframträdanden? Analysen har gjorts med teori om konventioner för konstnärers och hantverkares samspel från Howard Becker (1982) samt hur sociala relationsband stärks i personliga nätverk från Granovetter (1973). Resultatet visar att en bakgrund som musiker var viktigt för ljudteknikerna, medhörning och publikrespons var viktigt för musikerna, samspel kommuniceras med gester och ljudtekniker har idag utökade ansvarsområden än tidigare. Arbetets förutsättningar i och utanför Sverige var liknande när det gällde teknik men skiljer sig på annat sätt. Det sociala samspelet var nödvändigt för ljudteknikernas personliga nätverk. Undersökningens resultat bidrar till kunskapsområdet som är relevant för blivande eller professionella ljudtekniker och musiker för att bidra till vidare undersökningar.

Syftet med den här kvalitativa studien är att öka förståelsen för unga värmländska tjejers syn på industriarbete och jämföra den med befintligt industrianställda kvinnors upplevelser av sin arbetssituation. Genom jämförelsen vill vi påvisa vilka faktorer som kan öka industrins möjligheter att locka till sig den unga kvinnliga arbetskraften och vilka förutsättningar som krävs för att de ska trivas i arbetet. Vår teoretiska referensram som ligger till grund för studien behandlar områdena Genus, Generation Z, Employer Branding och Organisationskultur. Det empiriska materialet har insamlats genom nio intervjuer fördelade på fem unga tjejer och fyra industrianställda kvinnor. Efter analys av det insamlade materialet påvisar resultatet en svårighet i att jämföra de olika gruppernas syner på industriarbete med anledning av de ungas ringa erfarenheter av arbete överlag. Tydligt är däremot att samhörigheten med kollegor har stor betydelse för samtliga och därför är strävan efter en kvinnovänlig organisationskultur något som bör fokuseras eftersom kvinnor upplever sig begränsade av den industritypiska machokulturen. Intresset för industriarbete visar sig också växa i takt med att tjejernas kännedom om industrin ökar, varpå industrin har en chans att nå dem med en tydlig Employer Branding-strategi.

<p>Har övergången från det förmoderna samhället till det moderna bara inneburit positiva framsteg? Uppsatsen fokuserar framförallt på sociologiska författare som gör gällande att moderniteten bland annat har resulterat i att individer i större utsträckning än tidigare upplever en meningsförlust. En del av dessa författare anser att bristen på mening indirekt kan relateras till den tilltagande arbetsdelningen. Arbetsdelningen ger nämligen upphov till strukturella såväl som kulturella förändringar, och dessa förändringar ger i sin tur upphov till olika former av upplevd meningsförlust. De områden som påverkas av arbetsdelningen och som behandlas i denna uppsats är rollernas differentiering, gemenskapernas urvattning, kunskapernas fragmentering, samt relativismens och pluralismens effekter på det som tidigare ansetts vara givet och självklart.Roller och gemenskap är strukturella fenomen, medan kunskap och relativism är fenomen på det kulturella planet. I tidigare samhällen har kulturen givit legitimitet åt strukturen. Detta innebar bland annat att religion och tradition tilldelade alla individer en plats och förklarade varför världen ser ut som den gör. Problemet i det moderna samhället tycks vara att den moderna kulturen inte bara misslyckas med att legitimera den nya strukturen, utan att den dessutom bidrar till att underblåsa känslan av meningslöshet.</p>

Har övergången från det förmoderna samhället till det moderna bara inneburit positiva framsteg? Uppsatsen fokuserar framförallt på sociologiska författare som gör gällande att moderniteten bland annat har resulterat i att individer i större utsträckning än tidigare upplever en meningsförlust. En del av dessa författare anser att bristen på mening indirekt kan relateras till den tilltagande arbetsdelningen. Arbetsdelningen ger nämligen upphov till strukturella såväl som kulturella förändringar, och dessa förändringar ger i sin tur upphov till olika former av upplevd meningsförlust. De områden som påverkas av arbetsdelningen och som behandlas i denna uppsats är rollernas differentiering, gemenskapernas urvattning, kunskapernas fragmentering, samt relativismens och pluralismens effekter på det som tidigare ansetts vara givet och självklart.Roller och gemenskap är strukturella fenomen, medan kunskap och relativism är fenomen på det kulturella planet. I tidigare samhällen har kulturen givit legitimitet åt strukturen. Detta innebar bland annat att religion och tradition tilldelade alla individer en plats och förklarade varför världen ser ut som den gör. Problemet i det moderna samhället tycks vara att den moderna kulturen inte bara misslyckas med att legitimera den nya strukturen, utan att den dessutom bidrar till att underblåsa känslan av meningslöshet.

This is a study of an ethnic hierarchical division of labor on Iföverken in the south of Sweden between 1895-1930. The study aims to see if migrants got different kind of profession at Iföverken and if there were in fact ethnic hierarchical distribution of work. It also aims to see if the pattern of ethnic hierarchical division of labor was different before and after the First World War. Also, the study aims to see in what regard these labor migrants became members of the local union, division 227. By studying if labor migrants got different kind of professions using the concept of class in a structuralist perspective, hierarchical positions become visible. Using moving in and out records that the priests wrote as migrants arrived and member list of the union as the main sources, the study shows that there existed a pattern of ethnic hierarchical division of labor. The results show that migrants from regions with Slavic population got the most unskilled work while migrants from regions with German population made most of the professional and higher valued workforce. There where some migrants that became active members of the union division 227, consequently it can be argued that these migrants where a part of a collective movement and class struggle.