Sammanfattning Syftet med detta arbete var att undersöka om det finns ett samband mellan egenskaperna ihärdighet, tålighet och resultat i fysisk prestationsförmåga hos kadetter vid 224e och 225e kompaniet på Officersprogrammet vid Militärhögskolan Karlberg. Samt om det föreligger skillnad mellan kvinnor och män och mellan de individer som har tidigare erfarenhet av internationell tjänstgöring och övriga. Tre frågeställningar undersöktes i studien. 1. Är egenskaperna ihärdighet och tålighet kopplade till resultat i fysisk prestationsförmåga? 2. Skiljer sig nivån av ihärdighet och/eller tålighet mellan grupperna kvinnor – män? 3. Skiljer sig nivån av ihärdighet och/eller tålighet mellan individer med erfarenhet av internationell tjänstgöring – övriga respondenter? Metod: Deltagarna i denna studie var 67 stycken kadetter från det treåriga Officersprogrammet vid Militärhögskolan Karlberg i Stockholm som påbörjade sin utbildning hösten 2016 och 2017. Studien gjordes genom en enkätundersökning online som skickades ut till samtliga kadetter. Undersökningen bestod av två tidigare fastställda enkäter, 12 Item Gritscale och Dispositional Resilience Scale (DRS-II). Därefter bearbetades den insamlade datan i IBM SPSS Statistic Data Editor version 24 genom korrelationsanalys och envägs-ANOVA. Resultat: Resultatet visade ingen positiv korrelation mellan ihärdighet och fysisk prestationsförmåga. En negativ signifikant skillnad hittades mellan tålighet och vissa fysiska delprov. Studien visade att kvinnor hade högre ihärdighet än män. Inga skillnader i ihärdighet mellan individer med erfarenhet av internationell insats hittades. Vidare fanns det marginella skillnader i nivån av tålighet mellan individer med erfarenhet av internationell insats eller inte. Slutsats: Studien kunde inte fastställa en tydlig koppling mellan ihärdighet och/eller tålighet och resultat i fysisk prestationsförmåga. Utifrån den undersökta populationen kan slutsatsen dras att kvinnor som grupp är ihärdigare. Internationell tjänstgöring verkar inte vara en förutsättning för hög tålighet. Slutligen går det inte att tydligt framställa ihärdighet och/eller tålighet som framgångsfaktorer hos kadetter. Detta indikerar på att mer forskning på svenska kadetter behövs för att komma fram till om utbildning och implementering av ihärdighet och tålighet är värdefullt i svensk officersutbildning.

This essay aims to show how bureaucracy effects motivation in the Swedish armed forces. The study focuses on cadets which are studying towards becoming officers. They are an interesting group to study as their motivation to do a good job and to stay is crucial to the growth of the Swedish armed forces. Cadets are interviewed about how they are affected, feel and think about bureaucracy. The material collected with the interviews are then analyzed with Max Weber’s theories about bureaucracy to identify if what the respondents are actually talking about can classify as bureaucracy. When existence of bureaucracy is established, the gathered material is analyzed with two theories about motivation, firstly Abraham Maslow´s, secondly Ryan and Deci´s. The result clearly show that bureaucracy exists and that it affects the cadets. The effects of bureaucracy seem to be mostly positive on the cadet’s motivation. For example, the cadets seem to be motivated by the existence of hierarchy and a clear code of conduct. The result must be taken lightly as the positive effects are small. The cadets seem to be more motivated by other factors such as typical intrinsic motivational factors. Example of these factors are patriotism and a bigger cause. The intrinsic factors overshadow the extrinsic positive effects of bureaucracy. The result still holds merit though, as it broadens the understanding of what motivates future officers. Even if the result only shows that bureaucracy increase motivation in the smallest manner, it still is a positive effect, which needs to be taken in to account by policymakers at the Swedish armed forces.

This paper is about the different parts within the officers training that motivate the cadets to continue their employment within the armed forces after graduation, it also brings up the different parts that influences their motivation in a negative way. Six cadets from the 2011 class at the military academy at Karlberg have been interview in order to give their view on the following seven themes; reasons to take employment, collegiate attitude, comfort, study motivation, perceived education quality, the regiment and career. The responses have then been compared to the previous research at a cadet level which have been scarce. The result followed the previous findings about conscript’s motivation to continue their career and officers to end theirs. The conclusion was that a flexibility during the training and surrounding the compensation coupled with making the faculty a desirable employment at the military academy Karlberg and the different schools a big lead in the right direction. / Uppsatsen behandlar de olika delar inom officersutbildningen som motiverar kadetterna till att ta anställning inom organisationen efter examen men också de delar som påverkar deras motivation negativt. Sex kadetter från OP/TA 08-11 har intervjuats för att se hur de ser på sju olika teman; skäl till att ta anställning, den kollegiala inställningen, trivsel, studiemotivationen, upplevda utbildningskvalitén, regementet och karriären. Dessa svar har sedan jämförts med den tidigare forskningen i området som varit sparsam på kadettnivå. Resultatet stämmer i stora delar med vad den tidigare forskningen visat vad gäller värnpliktigas motivation att fortsätta sin karriär och officerares skäl at t avsluta sin. Slutsatsen blev bland annat att en flexibilitet i utbildningen och kring de ersättningar som finns tillsammans med att göra lärarbefattningarna på militärhögskolan Karlberg och de olika vfu-skolorna åtråvärda måste ses som ett stort steg på vägen.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med denna undersökning var att undersöka hur kadetterna upplevde de praktiska fysiska krav som ställs på dem under utbildningen vid Militärhögskolan Karlberg, det vill säga upplevelsen av Prestationstestet som genomförs under delkursen grundkurs (GK) fysisk träning. Det var även av intresse att undersöka vilka faktorer som påverkade resultatet på Prestationstestet. Frågeställningar som besvarades i studien var: Vilka förväntningar har kadetterna på delkursen GK fysisk träning och Prestationstestet? Hur upplevs de olika kravnivåerna för Prestationstestet? Skiljer sig kadetternas resultat av Prestationstestet beroende på hur många gånger de har utfört testet? Inverkar hur mycket kadetterna tränade innan de började studera på officersprogrammet på resultatet av Prestationstestet? Resulterar ett högt BMI (Body Mass Index) i ökat/minskat resultat på Prestationstestet? Metod Detta var en tvärsnittsstudie då enkäter, med hjälp av ett bekvämlighetsurval, delades ut. Sammanlagt delades 70 enkäter ut och 45 enkäter returnerades. Det externa bortfallet i studien var 25 personer (36 %) som av olika anledningar inte ville delta i enkätundersökningen. Enkäten bestod av 17 frågor varav två stycken hade öppna svarsalternativ och resterande 15 fasta svarsalternativ. Resultat Av resultatet kunde utläsas att de kadetterna framför allt såg fram emot var att själva få lära sig att optimera sin träning under kursen GK fysisk träning. Hur respondenterna upplevde de olika kravnivåerna var att de var ”varken höga eller låga”. Det fanns en tendens till att antalet utförda test påverkade resultatet på Prestationstestet positivt. Graden av fysisk aktivet innan påbörjade studier på officersprogrammet hade ingen påverkan på resultatet av Prestationstestet. Ett högt BMI-värde var heller inte av betydelse för resultatet på Prestationstestet. Slutsats Uppsatsen har lyft fram kadetternas åsikter om GK fysisk träning och Prestationstestet. Den har även belyst vilka faktorer som tycks påverka resultatet på Prestationstestet, där en tendens till ett säkerhetsställt resultat, visar att bättre prestation påverkas av antal genomförda test.

<p>Försvarsmakten genomför skarpa uppdrag på flera platser i världen, både i extrem kyla och hetta för att lyckas lösa påfrestande uppgifter krävs både kunskap och erfarenhet. Syftet med uppsatsen är att undersöka om Militärhögskolan Karlberg bör utbilda sina kadetter i varmt klimat, så att de innehar kunskapen innan de kommer ut på sina förband. Syftet har brutits ned i följande frågeställningar. Huvudfrågeställning: Bör kadetter på militärhögskolan utbildas i varmt klimat?Delfrågor: Definiera vad varmt klimat är, Hur påverkar värmen människan och vilka risker finns? Vilka utbildningar bedriver Försvarsmakten idag över varmt klimat?Varför utbildar inte Militärhögskolan Karlberg sina kadetter i varmt klimat? Jag har använt mig av metoden induktion vilket innebär att jag gjort empiriska iakttagelser i form av intervjuer samt litteratursökning och sedan dragit slutsatser utifrån dessa. Uppsatsens viktigasteslutsatser är: Utbildning i kallt väder är en god grund, men är inte tillräcklig för att behärska ett varmt klimat. En kompletteringsutbildning för varmt klimat bör eftersträvas på officersprogrammet. Denna utbildning bedrivs på överlevnadsskolan och heter SERE B.</p> / <p>The Swedish Armed Forces have taken part and participated in several countries in the world, both in extreme cold and heat. To succeed in solving challenging tasks requires both knowledge and experience. The purpose of this paper is to find out if the the Military Academy Karlberg should train their cadets in hot weather, so they have the knowledge before they start working within their units. The aim has been divided into the following questions. Main Issue: Should the Military Academy cadets be trained in hot weather? A secondary purpose with the analysis is to answer following issues: Define hot weather? How does heat affect the human body, and what are the risks? What training does the Swedish Armed Forces conduct regarding warm weather today? Why does the Swedish Armed forces not train their cadets in The Military Academy Karlberg on hot weather? I have used the method induction, which means that I have done empirical observations by interviews and through literature search and then drawn conclusions from them.</p><p>Essay main conclusions are: Training in cold weather is a good basis, but is not sufficient to master a warm climate. A additional training in hot weather should be sought in the officer program. The training is conducted at the Survival School and is called SERE B</p>

Försvarsmakten genomför skarpa uppdrag på flera platser i världen, både i extrem kyla och hetta för att lyckas lösa påfrestande uppgifter krävs både kunskap och erfarenhet. Syftet med uppsatsen är att undersöka om Militärhögskolan Karlberg bör utbilda sina kadetter i varmt klimat, så att de innehar kunskapen innan de kommer ut på sina förband. Syftet har brutits ned i följande frågeställningar. Huvudfrågeställning: Bör kadetter på militärhögskolan utbildas i varmt klimat?Delfrågor: Definiera vad varmt klimat är, Hur påverkar värmen människan och vilka risker finns? Vilka utbildningar bedriver Försvarsmakten idag över varmt klimat?Varför utbildar inte Militärhögskolan Karlberg sina kadetter i varmt klimat? Jag har använt mig av metoden induktion vilket innebär att jag gjort empiriska iakttagelser i form av intervjuer samt litteratursökning och sedan dragit slutsatser utifrån dessa. Uppsatsens viktigasteslutsatser är: Utbildning i kallt väder är en god grund, men är inte tillräcklig för att behärska ett varmt klimat. En kompletteringsutbildning för varmt klimat bör eftersträvas på officersprogrammet. Denna utbildning bedrivs på överlevnadsskolan och heter SERE B. / The Swedish Armed Forces have taken part and participated in several countries in the world, both in extreme cold and heat. To succeed in solving challenging tasks requires both knowledge and experience. The purpose of this paper is to find out if the the Military Academy Karlberg should train their cadets in hot weather, so they have the knowledge before they start working within their units. The aim has been divided into the following questions. Main Issue: Should the Military Academy cadets be trained in hot weather? A secondary purpose with the analysis is to answer following issues: Define hot weather? How does heat affect the human body, and what are the risks? What training does the Swedish Armed Forces conduct regarding warm weather today? Why does the Swedish Armed forces not train their cadets in The Military Academy Karlberg on hot weather? I have used the method induction, which means that I have done empirical observations by interviews and through literature search and then drawn conclusions from them. Essay main conclusions are: Training in cold weather is a good basis, but is not sufficient to master a warm climate. A additional training in hot weather should be sought in the officer program. The training is conducted at the Survival School and is called SERE B