Socialsekreterare är en yrkesgrupp med stora påfrestningar emotionellt och ärendemässigt. Enligt tidigare studier har belastningen på socialsekreterare de senaste tio åren ökat. Syftet med denna studie är att få en ökad förståelse för hur socialsekreterare upplever sin arbetssituation. Utifrån ett hermeneutiskt perspektiv belyses vilka emotioner som uppkommer i arbetet och hur socialsekreterare hanterar dessa samt vilken betydelse socialt stöd har för hur de uppfattar sin arbetssituation. Studien bygger på en sammansatt metod bestående av kvalitativa intervjuer och textanalys. De fem socialsekreterare som intervjuats arbetar inom socialtjänstens barn- och ungdomsavdelning. Analysen är utförd utifrån fyra teman: emotioner och emotionellt arbete, yrkesroll och yrkesidentitet, sociala relationer, socialt stöd och responsivitet samt byråkrati. Förutom analys av materialet från intervjuundersökningen analyseras en debattartikel av Pia Tham från DN debatt och tre repliker på denna. I resultatet framkommer att stöd från chefer och kollegor är avgörande för att uppleva sin arbetssituation som hanterbar och arbetet som positivt. Socialsekreterare som känner ett gott socialt stöd på arbetsplatsen mår bra i sitt arbete och känner yrkesstolthet medan de som inte upplever tillräckligt socialt stöd upplever mer negativ stress, uttrycker hälsoproblem och vill lämna sitt arbete. / Social workers are a professional group of workers that deal with emotional strains on a daily basis. According to previous studies the workload of social workers has increased within the last ten years. The aim of this study is to increase the understanding of how social workers perceive their work situation. Based from a hermeneutic perspective, the emotions that appear in the workfield and how social workers handle those emotions are highlighted, as well as the importance social support has on how they perceive their work situation. A mixed method consisting qualitative interviewes  and text analysis is used. The five social workers that are interwiewed are working within the children social services and youth department. The analysis is based on four themes; emotions and emotional work, professional role and professional identity, social relations, social support and responsivity, and finaly bureaucracy. In addition to analysing the material from the interwiews a debate article of Pia Tham from DN debatt has been analysed as well as three replications of this article. The result reveals that support of managers and colleagues  is essential for social workers to percieve their work situation as manageable and work as positive. Social workers who experience strong social support in their workfield feel good and useful about their job, and they look up to their profession with pride, while on the other hand, those that do not experience a proper social support feel more of the negative stress, express more health problems and wants to leave their work.

Skolverket har under 2010-talet genomfört reformer som har medfört en omfattande administrationsbörda för lärare. Administrationsbördan grundar sig i kontrollmekanismer där övervakning och kvalitetsbedömning sker genom ökad dokumentation som ska genomföras av lärarprofessionen. Vidare ändrades läroplanen år 2011, och blev då mer innehålls och resultatfokuserad, vilket har medfört tydligare ramar om vad lärare får och ska utföra i sin undervisning. Den teoretiska referensramen innehåller teorier om den byråkratiska idealmodellen, centralisering & formalisering, Mintzbergs byråkratistrukturer, William G. Ouchis teori om Marknader, Byråkratier och Klaner samt New Public Management. Dessa teorier används för att skapa en ökad förståelse om läraryrkets styre och för att vidare underlätta tolkningen av lärarnas arbetssituation. För att besvara studiens frågeställningar och syfte har semistrukturerade intervjuer genomförts med åtta lärarrespondenter från två olika skolor, en friskola och en kommunal. Studiens resultat visar att lärarnas autonomi har påverkats negativt genom ökade krav och påtryckningar olika aktörer, då de i dagsläget inte kan planera undervisningen fritt utan ska ske genom de standardiserade tillvägagångssätten. Denna studie syftar till skapa en ökad förståelse om lärares upplevelser angående deras arbetssituation, där både friskole- och kommunala respondenter studerades genom semistrukturerade intervjuer. Studien åskådliggör genom det empiriska resultatet att aktörernas krav har en negativ påverkan på lärarnas arbetssituation. Studiens slutsatser visar att de aktörer som påverkar lärarna är; Skolledningen(Academedia), kommunen, media, Skolverket(regeringen), föräldrar och EU. Studien visar att lärare ofta inte ser syftet till dokumentationen och ser den som alltför omfattande. Slutsatsen som dragits utifrån de ökade dokumentationskraven samt kunskapskraven är att lärare har fått en minskad makt samt autonomi i deras arbete och har förlorat kontrollen till andra aktörer. / The National Agency for Education (Skolverket) have during the 2010s implemented reforms that have led to an extensive administrative burden for teachers. The extensive documentation and administration demands arise from superiors need for control, were controlmecanisms such as surveillance and quality assessments are used to monitor the teachers profession. The new curriculum that was presented in 2011 was more content and result focused, which resulted in more distinct frames that contain what the teachers can and can not do while carrying out their teaching. The theoretical framework contain theories about the ideal-typical bureaucratic form, centralisation & formalisation, Mintzberg's bureaucracy theories, Ouchi’s theory about Markets, Bureaucracy & Clans and New Public Management. The theories are utilized to establish an increased understanding of how the teachers profession is govern and to further simplify the interpretation of the teachers work situation. In order to answer the purpose of this study semi-structured interviews was carried out with eight teachers from two schools, one independent school and one state founded school. The results of this study shows that teachers autonomy has been negatively affected as a result of the new curriculum and increased demands from different actors, as of now, they have to follow the standardized procedures when planning their lessons. This study aims to establish a greater understanding about teachers experiences regarding their work situation, where both private and state funded schools were studied through semi structured interviews. The study illustrates through the empirical results that the demands from different actors have a negative impact on the teachers work situation. This study’s conclusions show that the different actors that affect teachers are; the school management (Academedia), the Municipality, media, The National Agency for Education (Government), parents, and the EU. Furthermore, the conclusion shows that teachers often does not understand the purpose of documentation and view it as far too extensive. Lastly, the conclusion that has been drawn from the increased demands of documentation and education have inflicted the teachers autonomy, and they have now lost power and control of their work to different actors.

How can you as a planner tackle messy realities without losing sight of possible problematic outcomes of what you put in practice? This study explores the value of everyday frictions as a resource for phronetic planning, i.e. the ability to make situated ethical judements of what is ’better’ or ’worse’ in a particular setting. The intent is to offer a situated gaze of frictions from the perspective of a civil servant of the well organised and innovative municipality of Botkyrka in the metropolitan area of Stockholm, Sweden. From this outset, an autoethnographical methodology from a poststructural approach, is used to explore the frictions that the author has experienced as a practicing planner. The study shows that frictions can be used as 'weak signals' to identify possible tricky consequences of the creation and the staging of planning 'simplifications'. Based on this insight a 'seismological' approach to planning is proposed. The argument is that planning practice should on the one hand utilize frictions when they arise and, on the other hand, actively challenge existing 'simplifications'. To achieve this, practical tools are offered to 'evoke', 'narrate' and 'diffract' on frictions and 'trickster-objects' within the constraints of the planner’s role as a municipal civil servant. / Denna avhandlings syfte är att utforska skavningars möjliga värde som resurs för praktisk klokhet inom svensk kommunal planeringspraktik. Med praktisk klokhet avses förmågan att göra situerade etiska bedömningar om 'bättre' och 'sämre' på ett reflexivt sätt i ett visst sammanhang. Studiens teoretiska ram utgörs av poststrukturell subjektteori och arbetet bygger på en metodologisk ansats grundad i autoetnografi. Avsikten är att erbjuda en situerad ’inifrån blick’ om vardagliga skavningar i planering i en svensk kommunal förvaltningskontext baserat på författarens egen yrkespraktik från en kommun. I analysen framkommer att skavningar ofta kan uppstå när planeraren ikläder sig i grunden motsatta sätt att uppträda som planerare; i studien identifierat som en central, entreprenöriell och kommunikativ persona. Det som då sker är att olika idéer om ‘hur saker funkar’, olika typer av praktiska tekniker för att uppnå uppsatta mål och olika etiska ramverk om vad som är 'rätt' införlivas och 'krockar' inom planeraren. En slutsats är att skavningar kan ses som ’svaga signaler’ för att förnimma eventuella problematiska konsekvenser av de 'förenklingar’ som av nödvändighet görs inom planeringspraktik. En medvetenhet om sådana signaler kan bidra till en beredskap om existerande konfliktytor som den kommunala organisationen kan adressera i sin planering och verksamhetsutveckling. Den typ av planerarroll som har bäst förutsättningar att inrymma skavningar är en central persona, men för att den möjligheten ska realiseras krävs att skavningar uppvärderas som en av flera komponenter för att stärka planerarens bedömningsförmåga. I ljuset av studiens lärdomar tecknas ett utkast till vad som benämns en ’seismologisk’ ansats till planering. Argumentet som förs fram är att planeringspraktik å ena sidan bör tillvarata skavningar när de väl uppstår, och å andra sidan aktivt utmana existerande 'förenklingar’. För att uppnå detta föreslås exempel på praktiska verktyg som planeraren och organisationen kan använda för att 'framkalla', '(åter)berätta' och 'diffraktera' kring skavningar inom gränserna för planerarens ansvar. / <p>QC 20171017</p>

This master thesis examines a change in health care, in a county council in Norrbotten’s county. This change, which is referred to as “competence-exchange” (kompetensväxling) by the studied organization, means that tasks are redistributed between different workgroups. The possibility of redistributing tasks was due to the introduction of a new occupational group called healthcare service-personnel (vårdnära servicepersonal) in the studied activity. The primary mission of Healthcare service-personnel is to perform service tasks, but also some simpler care-related tasks. The tasks provided by the healthcare service-personnel was earlier performed by the healthcare-staff in the studied organization. When healthcare service-personnel now perform service tasks, healthcare-staff can instead focus on their primary healthcare-tasks and redistribute certain healthcare-tasks between each other. The theoretical starting points in the paper are bureaucracy, power and authority, system theory and the interest model. Other theoretical starting points in the paper are individual and organization, previous research on the redistribution of healthcare-tasks and central concepts regarding professional and competence. The essays approach was conducted through a qualitative method of respondents from the occupational groups nurse, assistant-nurse, healthcare service-personnel, unit Manager for healthcare service-personnel, trade Unions, project leaders and organizational developer. The respondents describe their experience of the redistribution of tasks in the studied organization. The methodological starting point for this essay is based on knowledge sociology that deals with the analysis of social constructions of reality. The result shows that healthcare professionals are positive about the relief provided by healthcare service-personnel in the performance of service-tasks in the organization. However, there is some resistance to the fact that healthcare service-personnel perform care-related tasks. There are also shortcomings in the rules and methods of redistribution of tasks. The result also shows that no tasks are exchanged between staff, instead tasks are being relieved only from a top-down perspective to the professional group with lower education. In fact, there is no competence-exchange in the redistribution of tasks. / Denna masteruppsats undersöker en förändring i hälso- och sjukvården, i ett landsting i Norrbottens län. Denna förändring, som benämns som kompetensväxling i den studerade verksamheten, innebär att arbetsuppgifter omfördelas mellan olika yrkesgrupper. Möjligheten att omfördela arbetsuppgifter kom på grund av att en ny yrkesgrupp vid namn Vårdnära service infördes i den studerade verksamheten. Vårdnära servicepersonals primära uppdrag är att utföra serviceuppgifter men också vissa enklare vårdrelaterade uppgifter. Uppgifterna som Vårdnära servicepersonal utför, utfördes tidigare av vårdpersonal i den studerade verksamheten. Då Vårdnära servicepersonal nu utför serviceuppgifter kan vårdpersonalen istället fokusera på deras primära vårduppgifter samt omfördela vissa vårduppgifter mellan varandra. De teoretiska utgångspunkterna i uppsatsen är byråkrati, makt och auktoritet, systemteori och intressentmodellen. Andra teoretiska utgångspunkter i uppsatsen är individ och organisation, tidigare forskning gällande omfördelning av arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvård samt centrala begrepp gällande profession och kompetens. Uppsatsen utfördes genom en kvalitativ metod med intervjupersoner från yrkesgrupperna sjuksköterska, undersköterska, vårdnära servicepersonal, enhetschef för vårdnära service, fackliga organisationer, projektledare samt verksamhetsutvecklare. Intervjupersonerna beskriver deras upplevelse av omfördelningen av arbetsuppgifter i den studerade organisationen. Den metodologiska utgångspunkten för denna uppsats grundar sig i kunskapssociologin som handlar om analysen av sociala konstruktioner av verkligheten. Resultatet visar att vårdpersonalen är positiva till den avlastning som vårdnära servicepersonal ger i utförandet av serviceuppgifter i verksamheten. Dock finns ett visst motstånd till att vårdnära servicepersonal utför vårdrelaterade uppgifter. Det finns också brister i tydlighet gällande regler och metoder för omfördelning av arbetsuppgifterna. Resultatet visar även att inga arbetsuppgifter växlas mellan personalen, utan arbetsuppgifter avlastas enbart från ett uppifrånperspektiv till en yrkesgrupp med lägre utbildning. Alltså sker faktiskt ingen kompetensväxling i omfördelningen av arbetsuppgifter.

Socialt arbete är vad man skulle kunna kalla ett relativt ungt fenomen och ett organiserat arbete mot sociala problem är i Sverige inte mycket äldre än 100 år gammalt. Med det sagt kan man förstå att det sociala arbetets karaktär är under ständig förändring, och förhoppningsvis förbättring. De senaste decennierna har dock socialt arbete präglats av en ny förändringstrend. En privatiseringstrend. Som nyexaminerad socionom är valen av arbetsgivare fler än vad de var för 30 år sedan och alternativen skiljer sig åt. Syftet med denna uppsats är således att undersöka hur den snart nyexaminerade socionomen uppfattar de olika alternativen, som en eventuell arbetsgivare men också rent generellt. Studien är utformat efter kvalitativ metod med ett induktivt förhållningssätt och bygger på fyra olika intervjuer med fyra stycken snart färdigutbildade socionomer. Som teoretiskt ramverk ligger Max Webers teori om byråkrati i idealtypiska termer som grund för arbetet, samt teorin om handlingsutrymme. Tack vare användandet av tematisk textanalys kunde vissa likheter och teman urskiljas ur informanternas utsagor och resultatet kom att skildra en på många sätt homogen uppfattning av brister och risker med olika arbetsgivare. Samtliga informanter talar om en byråkrati som riskerar växa sig för stor för att fungera effektivt, och på ett rättvist sätt. Mot såväl klienter som anställda inom organisationen. Weber talade i pessimistiska termer om hur framtiden skulle komma att tillhöra byråkratin, en uppfattning som han delar med samtliga informanter. Uppfattningen är att en organisation som växer sig för stor, kommer att behöva arbeta på ett ytterst rationellt sätt rent byråkratiskt. Slutsatsen är att en rationell byråkrati inte är förenligt med ett rättvist socialt arbete gentemot klienten eller, återigen, den anställde. / Social work is what one could call a relatively young phenomenon and an organized work against social problems in Sweden is not much older than a century. That being said, one can understand that the nature of social work is under constant change, and hopefully improvement. However, in recent decades social work has been characterized by a new trend of change. A privatization trend. As a newly graduated social worker today, the alternatives to employers are more than they were 30 years ago and the alternatives differ. The purpose of this thesis is thus to investigate how the soon-to-be-graduated social worker perceives the different alternatives, as a possible employer, but also generally. The study is designed according to a qualitative method with an inductive approach and is based on four different interviews with four social work bachelors. As a theoretical framework, Max Weber's theory of bureaucracy in ideal-typical terms lies as the basis for the work, as well as the theory of scope for action. Thanks to the use of thematic text analysis, some similarities and themes could be distinguished from the informants' statements, and the result was to depict, in many ways, a homogeneous perception of deficiencies and risks with different employers. All informants talk about a bureaucracy that risks growing too large to function effectively, and in a fair way. Towards both clients and employees within the organization. Weber spoke in pessimistic terms about how the future would belong to the bureaucracy, a view that he shares with all the informants. The perception is that an organization that grows too large will have to work in an extremely rational way bureaucratically. The conclusion is that a rational bureaucracy is not compatible with a fair social work towards the client or, again, the employee.

Syftet med studien var att undersöka hur rektorer och förskollärare beskriver arbetet med barn i behov av särskilt stöd, likvärdighet och specialpedagogiska behov i relation till förskolans organisatoriska förutsättningar. Detta för att analysera vilka tänkbara konsekvenser det kunde få för barns rättigheter till en likvärdig förskola. Studien använde sig av en kvalitativ ansats där tre rektorer och sju förskollärare deltog genom kvalitativa intervjuer. Empirin från den kvalitativa undersökningen analyserades med stöd av ramfaktorteorin av Urban Dahlöf och Ulf P. Lundgren och Thomas Skirtic´s organisationsteori. Huvuddragen av studiens resultat visade att förskolans yttre ekonomiska ramar påverkade de positiva arbetsprocesser som rektorerna och förskollärarna såg stärka arbetet med barn i behov av särskilt stöd och likvärdighet. Budget och resursfördelningssystem hade stor inverkan på förskolornas faktiska förutsättningar som grundbemanning, förskollärartäthet, kompetensutveckling och barngruppernas storlek. Vidare visade resultatet att antalet barn i behov av särskilt stöd och barn med diagnoser hade ökat i de undersökta förskolorna, vilket skapade en större efterfrågan på specialpedagogisk kunskap. Studiens teoretiska analys tydliggjorde att förskolan i relation till arbetet med barn i behov av särskilt stöd hade inslag av både den adhocratiska organisationen och den professionella byråkratin. Adhocratiska inslag som relationell pedagogik, kompetensutveckling, samverkan och kollegiala samarbeten behandlades i intervjuerna. Samtidigt visade den ökade efterfrågan av specialpedagogik och specialpedagoger i förskolan på inslag av den professionella byråkratin i resultatet.

Syftet med denna studie är att förstå hur handläggarna på Försäkringskassan upplever sin arbetssituation. Undersöka varför hot riktade mot handläggarna på Försäkringskassan förekommer. Förstå vilka konsekvenser hot riktade mot handläggare på Försäkringskassan har på myndighetens verksamhet. Samt ta reda på hur Försäkringskassan hanterar hoten som uppkommer. Vi kommer undersöka Försäkringskassan i två olika städer för att se om hanteringen av hoten skiljer sig åt. Studiens teoretiska utgångspunkter är den byråkratiska organisationsformen, teori om närbyråkraten och Lipskys teori om gräsrotsbyråkratier samt Robert D. Putnams teori om medborgaranda. Studien använder sig av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Resultat och analys belyser handläggarnas arbetssituation, förekomsten av hot, konsekvenser för verksamheten och hanteringen av hot. Slutsatsen för studien är att handläggarna på Försäkringskassan befinner sig i en klämd sits, får ta emot hot från medborgare på grund av sin tjänstemannaroll, Försäkringskassan påverkas negativt av hoten samt att sammanhållning på kontoret är ett sätt att hantera hoten.

The working life has since the industrialization gone through big changes in the entire world. With these structural changes being made in the working life, the labor market and the operative businesses now have new demands on their coworkers as a response to the increasing competition. At the same time progress has been made in both technology and communication, individuals now have the opportunity to work from other places than a physical office and at any given time. In total, these changes have led to what’s often referred to as "boundaryless work. In boundaryless work the individual has to draw the line between working life and personal life. Previous research has shown that the personal life and working life are getting harder to keep apart, and organizations are focusing more on task orientation rather than working time orientation. This essay has the purpose of investigating how people draw lines between their working life and their personal life when work can be done everywhere and at any given time. It also looks at to what extent individuals working boundaryless experience classic bureaucracy principles such as strict accountability, hierarchy and expert power. This is done through qualitative interviews with white collar workers. The results provided by this essay shows that the individuals tend to experience classical bureaucracy principles in some respects. The results show a positive attitude towards the boundaryless work, and the responsibility to draw the boundaries between work and private life. It’s also shown that almost every respondent uses a strategy where they go offline on their phone to draw these boundaries. / Arbetslivet har sedan industrialiseringen genomgått stora förändringar världen över. Strukturella förändringar i arbetslivet innebär att arbetsmarknaden och verksamma företag har nya förväntningar på deras medarbetare till följd av en ökad konkurrens. Samtidigt har det gjorts stora framsteg inom både teknologi och kommunikation, individer har nu möjlighet att arbeta från andra platser än ett fysiskt kontor och på andra tider än kontorstider. Sammantaget har dessa förändringar lett till vad som kallas "gränslöst arbete". I det gränslösa arbetet förväntas individen att själv dra gränser mellan vad som är arbete- och vad som är privatliv, annars tenderar arbetet att tränga in i privatlivet. Tidigare forskning visar att privatliv och arbetsliv blir allt svårare att hålla isär, samtidigt som organisationer blir mer fokuserade på uppgiftsorientering snarare än arbetstidsorientering. Tidigare forskning visar också att organisationer blir mer individualiserade och flexibla. Denna uppsats har som syfte att undersöka hur individer drar gränser mellan arbets- och privatliv när arbetet kan utföras överallt och under vilken tid som helst på dygnet. Den kollar också på hur mycket individer upplever klassiska byråkratiska principer såsom tydlig ansvarsfördelning, hierarki och expertmakt. Uppsatsen undersöker också hur individer i dessa arbeten upplever sin work- life balance. Detta görs genom kvalitativa intervjuer med tjänstemän. Resultaten i denna uppsats visar att individer inom gränslösa arbeten upplever klassiska byråkratiska principer i vissa avseenden samtidigt som de inte upplever dessa avseenden i andra aspekter. Resultaten visar också en positiv attityd gentemot det gränslösa arbetet och ansvaret att själva dra gränser mellan arbete och privatliv. Det har också visat sig att nästan varje respondent använder en strategi där de går offline på deras telefon för att dra dessa gränser.

No description available.

Due to on going wars and conflicts in the world, the number of people seeking asylum in other countries has increased. Including a large group of unaccompanied minors which is described as ”children who left their country without their parents or a significant other”. In 2015, nearly 35,000 unaccompanied children arrived in Sweden seeking asylum, whereupon the majority arrived in the last months of the year. The large number resulted in an extreme pressure upon the Swedish municipalities, to successfully receive all unaccompanied children. And fulfill their organizational mission according to the Swedish legislation. Therefore the purpose of the study is to establish a deeper understanding of how a social service, organizationally handled an increase in the number of unaccompanied children. A qualitative method was used, consisting semi-structured interviews with nine respondents from or related to the social services. The data of the study were analyzed using a thematic analysis, meaning a search for patterns to create themes and subthemes. The results of the study show that the increase number of unaccompanied minors were experienced and had to be handled as a crisis. The bureaucratic structure of the social service became problematic and constituted an obstacle in the efforts to receive the unaccompanied children. Including a difficulty to follow existing laws and regulations. To resolve the situation the social service had to be flexible and creative in their approach to receive the children. One conclusion is that a bureaucratic structure is not suitable in a dynamic environment that demands quick decisions and flexibility. Another conclusion is that the effort of the staff has been crucial, resolving the crisis. / Antalet människor som flyr undan krig och konflikter i världen har under den senaste tiden ökat. Av dessa människor är en stor grupp ensamkommande barn, det vill säga barn som lämnat sitt hemland utan sina föräldrar eller signifikant annan. Under 2015 anlände ca 35 000 ensamkommande barn till Sverige för att söka asyl. Majoriteten av dessa anlände under de sista månaderna på året. Det medförde ett extremt högt tryck på landets kommuner för att lyckas motta samtliga ensamkommande barn och fullfölja sitt organisatoriska uppdrag enligt den svenska lagstiftningen. Förevarande studies syfte är därmed att få en fördjupad kunskap kring hur en socialförvaltning organisatoriskt har hanterat en ökning av antalet ensamkommande barn. En kvalitativ metod har använts, bestående av semistrukturerade intervjuer med nio respondenter från eller med anknytning till socialförvaltningen. Studiens data analyserades med hjälp av en tematisk analys, där mönster eftersöktes och teman och subteman skapades. Resultatet av studien visar att den stora ökningen av ensamkommande barn upplevdes och fick hanteras som en krissituation. Förvaltningens byråkratiska struktur blev problematisk och utgjorde ett hinder i arbetet med att motta de ensamkommande barnen. Bland annat kunde inte befintliga lagar och regler följas. För att lösa situationen fick förvaltningen vara flexibel och kreativ i sitt arbetssätt. En slutsats är att en byråkratisk organisation inte lämpar sig för en dynamisk omvärld, som ställer krav på snabba beslut och flexibilitet. Därtill framgår att personalens insats inom socialförvaltningen var avgörande för att lösa krissituationen.