Syftet med studien var att undersöka hur rektorer och förskollärare beskriver arbetet med barn i behov av särskilt stöd, likvärdighet och specialpedagogiska behov i relation till förskolans organisatoriska förutsättningar. Detta för att analysera vilka tänkbara konsekvenser det kunde få för barns rättigheter till en likvärdig förskola. Studien använde sig av en kvalitativ ansats där tre rektorer och sju förskollärare deltog genom kvalitativa intervjuer. Empirin från den kvalitativa undersökningen analyserades med stöd av ramfaktorteorin av Urban Dahlöf och Ulf P. Lundgren och Thomas Skirtic´s organisationsteori. Huvuddragen av studiens resultat visade att förskolans yttre ekonomiska ramar påverkade de positiva arbetsprocesser som rektorerna och förskollärarna såg stärka arbetet med barn i behov av särskilt stöd och likvärdighet. Budget och resursfördelningssystem hade stor inverkan på förskolornas faktiska förutsättningar som grundbemanning, förskollärartäthet, kompetensutveckling och barngruppernas storlek. Vidare visade resultatet att antalet barn i behov av särskilt stöd och barn med diagnoser hade ökat i de undersökta förskolorna, vilket skapade en större efterfrågan på specialpedagogisk kunskap. Studiens teoretiska analys tydliggjorde att förskolan i relation till arbetet med barn i behov av särskilt stöd hade inslag av både den adhocratiska organisationen och den professionella byråkratin. Adhocratiska inslag som relationell pedagogik, kompetensutveckling, samverkan och kollegiala samarbeten behandlades i intervjuerna. Samtidigt visade den ökade efterfrågan av specialpedagogik och specialpedagoger i förskolan på inslag av den professionella byråkratin i resultatet.