Uppsatsen analyserar maktrelationen mellan arbetsgivaren och arbetstagarorganisationer hos Polismyndigheten i samband med myndighetens omorganisation 2015. De teoretiska utgångspunkterna i studien är makt och legitimitet. Studiens frågeställningar är:   Hur har arbetsgivaren och arbetstagarorganisationernas maktförhållande förändrats i samband med omorganisationen utifrån chefsrekryteringarna? Vilken påverkan tillskrivs förändrade maktrelationer mellan arbetsgivaren och arbetstagarorganisationerna för organisationen, sett utifrån chefsrekryteringarna?   Empirin bestod av textmaterial inhämtat från publicerade källor och en egen datainsamling bestående av semistrukturerade intervjuer med representanter från tre arbetstagarorganisationer. I studien uppstod ett bortfall i form av en arbetstagarorganisation samt arbetsgivaren. Materialet analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet tyder på att de nya riktlinjerna för bemanning, uppsägning av samverkansavtal och betoningen av MBL - Medbestämmandelagen förändrat maktrelationen genom ett minskat inflytande över rekryteringsprocessen för arbetstagarorganisationerna. Sammantaget är slutsatsen att det kan påverka organisationen genom en ökad oenighet mellan parterna och resultera i ett ökat antal utköp och tvister. Omstruktureringar såsom en myndighets omorganisation kan förändra maktrelationer och få konsekvenser för organisationen i sin helhet.

Sammanfattning Den 17 december 2021 trädde en ny visselblåsarlag i kraft, vars krav om införande av rapporteringskanaler ska genomföras den 17 juli 2022. Den nya visselblåsarlagen ändrar förutsättningen för arbetstagarorganisationer, framför allt då skydd mot repressalier för arbetstagare som slår larm genom att vända sig till sin arbetstagarorganisation ersätts med skydd mot repressalier och hindrande åtgärder på grund av att någon vänder sig till sin arbetstagarorganisation för samråd.I uppsatsen undersöks hur den grundlagsskyddade yttrandefriheten relaterar till rätten att kritisera sin arbetsgivare. Vidare undersöks också hur denna kritikrätt förhåller sig till den lojalitetsplikt som anses föreligga genom anställningsförhållanden och till vilken gräns kritikrätten erhåller skydd mot repressalier.I uppsatsen genomförs sedan en analys av den nya visselblåsarlagen för att klargöra vilka rättigheter och skyldigheter denna lag föreskriver vid rapportering av missförhållanden inom verksamheter för arbetstagarorganisationer, deras representanter och de rapporterande personer som de företräder.Som slutsats presenteras den roll som företrädare för fackföreningar bör inta gentemot rapporterande personer vid rapportering av missförhållanden.