Sammanfattning: ”Post-byråkratiska organisationer ur ett medarbetarperspektiv” Datum: 5 juni, 2015 Nivå: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 ECTS Institution: Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, EST, Mälardalens Högskola Författare: Michaela Fredriksson, Eva Olmårs Titel: Post-byråkratiska organisationer ur ett medarbetarperspektiv - En kvalitativ studie om hur medarbetare upplever decentraliserade och flexibla arbetsplatser Handledare: Anette Hallin Frågeställning: Hur upplever medarbetare decentralisering och flexibilitet vad gäller arbete? Vad är de positiva och negativa effekterna av decentralisering och flexibilitet, sett ur ett medarbetarperspektiv? Syfte: Syftet med denna uppsats är att utveckla förståelsen för hur medarbetare inom en post byråkratisk organisation upplever och ser på sin arbetssituation.   Metod: Undersökningen utfördes utifrån en kvalitativ metod med en abduktiv ansats. Semistrukturerade intervjuer utfördes med fem respondenter inom tre post-byråkratiska organisationer. Slutsats: Studien visar på att medarbetare ser vissa stressande moment i att arbeta på en decentraliserad arbetsplats där de har hög flexibilitet, men de positiva effekterna väger upp de negativa och de föredrar att arbeta som de gör idag.

Syftet med denna studie är att undersöka styrningen av unga vuxna inom ett av Sveriges ledande försäkringsbolag. Den problematik som legat till grund för studiens ämnesval är den uppmärksamhet svensk och internationell media på senare tid skapat kring dagens nyinträdda arbetskraft. Den unga arbetskraften beskrivs som individer som ställer betydande krav på sitt arbete i form av självständighet och flexibilitet. Samtidigt som tidigare studier visar på att traditionell, byråkratisk organisering finns kvar inom dagens organisationer. Resultat som motsätter sig den unga arbetskraftens krav om självständighet och flexibilitet. I denna studie ämnar jag därmed att undersöka upplevelsen av självstyrning bland unga vuxna, inom ett utvalt försäkringsbolag, och sätta det i relation till byråkrati och självstyrning. Den frågeställning som legat till grund för studien är; Hur upplever unga vuxna möjligheten till att påverka sitt arbete och beslutsfattande på en avdelning på ett större försäkringsbolag? För att besvara denna frågeställning har jag använt ett kvalitativt tillvägagångssätt, med en kombination av intervjuer och en deltagande observation. Materialet analyseras utifrån en sociologisk syn på organisationer, samt teorier kring byråkrati och post-byråkrati/adhocracy. Denna studies resultat visar på att de unga vuxna upplever sig ha ett mycket lågt inflytande till att kunna påverka sina arbetsuppgifter, och i delaktigheten kring beslutsfattande. I studien åskådliggörs en övergång från direktkontroll till teknologisk kontroll. Där målstyrning och tydliga regelverk i samråd med företags policys och riktlinjer minskar möjligheterna till självstyrning för de anställda. Mycket av studiens resultat pekar i riktning mot att byråkratin fortlever, samtidigt som de anställda kontrolleras av styrformer som kännetecknar post-byråkratin. Med andra ord går dessa styrformer inte att ses som två skiljaktigeter. En slutsats som denna studie möjliggör är att en strävan mot flexibilitet och självständighet skapar nya kontrolleringsmekanismer, som i viss utsträckning minskar de anställdas upplevelser av frihet och självbestämmande.

Bakgrund: Ur den kritik som sedan 50-talet formulerats mot den byråkratiska “mekaniska” organisationsformen har en utveckling mot mer “organiska” organisationsformer skett. Detta har tillsammans med den tekniska utvecklingen, som under de senaste årtiondena fortskridit, kommit att förändra många verksamheter. Begreppet post-byråkrati har i många sammanhang blivit ett samlingsnamn för dessa nya organisationsformer. Även om organisationer i mångt och mycket framhålls som mer post-byråkratiska, alltså flexibla, nätverkande och decentraliserade, finns det argument för att särskilt mellanchefers arbete och roll inte har förändrats i samma utsträckning och att byråkratin upprätthålls. Det talar för att det förekommer ett glapp mellan föreställning och verklighet. Syfte: Syftet med studien är att beskriva hur ett post-byråkratiskt chefsbeteende gestaltas i organisationer som utger sig för att vara post-byråkratiska. Metod: Studien har genomförts med utgångspunkt i en kvalitativ forskningsansats där semistrukturerade intervjuer och observationer har tillämpats. Detta eftersom syftet var att studera fenomenet på djupet snarare än att producera numerisk data och se samband. Respondenterna utgjordes av sex mellanchefer från två olika organisationer, tre chefer från respektive organisation. Urvalet av organisationerna baserades på ett antal uppställda kriterier. Resultat/slutsats: Studiens resultat visar att ett post-byråkratiskt chefsbeteende gestaltas som en hybrid mellan byråkratiska och post-byråkratiska kännetecken. Denna kombination gör sig synlig i alla studerade områden inom chefsbeteendet, såsom kommunikation, kontroll/styrning, beslutsfattande, ledarskapsstil och det interpersonella. Dock visar studien att beteendet hos de studerade mellancheferna tenderar att vara övervägande post-byråkratiskt. / Background: From the criticisms that have been formulated against the bureaucratic "mechanical" organizational form since the 1950s, there has been a development towards more "organic" forms of organization. This has along with the technological development, which has continued in recent decades, changed many enterprises. The concept of post-bureaucracy has in many contexts become a collective name for these new organizational forms. Although organizations are widely regarded as more post-bureaucratic, for example being flexible, networking and decentralized, there are arguments that the work and role of middle managers has not changed in the same extent and that bureaucracy is maintained. A gap between assumption and reality seems to occur. Purpose: The purpose of this study is to describe how a post-bureaucratic managerial behavior is embodied in organizations claiming to be post-bureaucratic.Method: The study has been carried out on the basis of a qualitative research approach. Semi-structured interviews and observations have been applied, since the purpose was to study the phenomenon in depth rather than produce numerical data and compare different results with each other. The respondents consisted of six middle managers from two different organizations, three managers from each organization. The selection of organizations was based on a number of criteria. Results/Conclusion: The results of the study show that a post-bureaucratic managerial behavior is regarded as a hybrid between bureaucratic and post-bureaucratic characteristics. This combination is visible in all of the studied areas in managerial behavior, such as communication, control, decision-making, leadership style and the interpersonal. The study shows that the behavior of the studied middle managers tends to be predominantly post-bureaucratic.