Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka normer och diskurser som konstrueras kring föräldrar i Försäkringskassans broschyrer om föräldraförsäkring. Uppsatsens fokus är att undersöka hur föräldrar framställs i utvalda delar av broschyrerna och hur detta har förändrats mellan år 2000, 2010 och 2018. Uppsatsen utgår från ett kritiskt diskursanalytiskt perspektiv med fokus på tilltal, personreferenter samt presuppositioner och hur dessa medverkar i konstruerandet av normer och diskurser.Resultatet av uppsatsens analyser visar på språkliga förändringar inom broschyrerna över tid där en kärnfamilj och parnorm framstår som den vanligaste formen av föräldraskap år 2000. Detta förändras sedan i de senare broschyrerna som visar på en större mångfald där flera former av föräldraskap synliggörs och där det individuella tilltalet är i fokus. Resultaten ligger även i linje med den tidigare forskningen kring föräldranormer och hur dessa framställs i myndighetstexter.

Studien ämnar skapa förståelse om hur lärande möjliggörs för tidigare deltagare inom ett program för potentiella chefer. För att undersöka syftet definierades tre frågeställningar: “Hur beskriver deltagarna den lärmiljö programmet utgör?”, “Vilka konsekvenser uppges denna miljö generera till?” och “Hur kan dessa konsekvenser förstås, beskrivas och analyseras i termer av drivkrafter för lärande?”.   I studien genomfördes sju semi-strukturerade intervjuer med tidigare deltagare från utbildningsprogrammet på Försäkringskassan och därmed studerades deltagarnas upplevelser av hur lärande möjliggörs inom programmet. Materialet analyserades utifrån ett kontextuellt perspektiv på lärande samt drivkrafter för lärande. Ur materialet framkom fyra övergripande teman: Förväntningar, Programmets innehåll, Riktlinjer och Bekräftelse, vilka speglar hur lärande möjliggörs för programmets deltagare. Det framkom i resultatet att programmet var av varierande behållning för deltagarna. Resultatet visade även att studiens teman är väl sammankopplade till varandra och visar hur lärande kan möjliggöras inom programmets lärmiljö. / The study aims to create an understanding of how learning is enabled for former participants in a program for potential managers. In order to investigate this purpose, three questions were formed: “How do the participants describe the learning environment of the program?”, “Which consequences can this environment generate to?” and “How can these consequences, be understood, described and analysed in terms of motivations of learning?”.   The study was carried of seven semi-structured interviews with former participants of the training program at Försäkringskassan and the participants’ experience of how learning is enabled within the program was studied. The material was analysed from a contextual perspective of learning and motivations for learning. From the material it appeared four main themes: Expectations, Program contents, Guidelines, Confirmation, which reflects how learning is enabled for the participants of the program. Results showed that the benefits in the program varied amongst the participants. The results also showed that the themes in the study are well related to each other and is showing how learning can be enabled within learning environment of the program.

No description available.

Swedish agencies are obligated to collaborate in order to fulfil their respective missions. One of the largest agencies, The Social Insurance Agency, collaborates with several agencies, employers and care providers. Collaboration that needs synchronous dialogues andexchange of information, requires people to coordinate calendars, but since the organizations’ technical systems are separated, problems occur. The meeting organizers have to face the time-wasting problem of searching for suitable meeting occasions, without access to the calendars of their external meeting participants. Meetings across organizational borders are, therefore, difficult to arrange. This study has enlightened this problem, using methods for deeper understanding of the user’s point of view, searching for alternative solutions and with an experimental approach evaluated four different alternatives, all with their own unique pros and cons. One solution based on a WebDAV/CalDAV concept is recommended, due to its potentials. It is superior to the other alternatives, because of its strength in functionality. Moreover, it has great potential to develop into a broader collaboration service, offering a digital work space with functions for document sharing, discussion boards etc. / Svenska myndigheter är skyldiga att samarbeta med varandra, inom ramen för sina respektive uppdrag. Ett exempel är Försäkringskassan, som samarbetar med flera andra myndigheter, arbetsgivare och vårdgivare. Samarbete som kräver synkrona dialoger och informationsutbyte försvåras av att de olika organisationernas tekniska system är separerade. Utan tillgång till deltagarnas kalendrar tvingas mötesarrangören lägga ner mycket tid i sökandet efter passande tider, och mötesdeltagarna behöver manuellt koordinera sina kalendrar. Möten över organisationsgränser blir därmed svåra att boka. I denna studie fördjupas förståelsen för problemet utifrån ett användarperspektiv, för att därefter söka efter på marknaden tillgängliga lösningar. Med ett experimentellt angreppssätt har fyra alternativ studerats, alla med sina respektive för- och nackdelar. Resultatet blir en rekommendation om att gå vidare med WebDAV/CalDAV som med sin funktionella styrka är det mest kraftfulla alternativet. Detta koncept kan, utöver mötesbokningsfunktionaliteten, utvecklas till en bredare samarbetstjänst för Försäkringskassan och dess externa parter, med potential att erbjuda digitala arbetsytor och funktioner för dokumentdelning, diskussionstavlor mm.

För att göra bedömningen av rätt till sjukpenning ”mer kvalitetssäkrad, enhetlig och rätts­säker” gav regeringen till Socialstyrelsen och Försäkringskassan i uppdrag att ta fram ett försäk­rings­­medicinskt besluts­stöd. Beslutsstödet är tänkt att fungera som vägledning för de frågor som såväl Försäkringskassans handläggare som sjukskrivande läkare ställs inför i samband med sjuk­skrivningar. Det försäkringsmedicinska beslutsstödet har fått genomslag i tillämpningen både vid Försäk­rings­­kassans ärende­handläggning och vid domstolarnas rättsskipning. Beslutsstödet ges därför en betydande norm­erande verkan. Detta trots att forskning visat att det försäkrings­medicinska beslutsstödet strider mot den rättsliga regleringen. Ur ett traditionellt, monocentriskt, sätt att se på rätten är tillämpningen av det försäkrings­medicinska beslutsstödet problematiskt för rättens legalitet. Den polycentriska rättssynen leder till en ökad tolerans för rättens bristande legalitet och istället blir frågan om rättens legitimitet central. Uppsatsens syfte är att synliggöra spänningsfältet mellan en monocentrisk och en poly­centrisk rättssyn och därigenom belysa de konsek­venser tillämpningen av det försäkrings­medicinska beslutsstödet får för rättens legalitet och legitimitet. Uppsatsen visar att det försäkringsmedicinska beslutsstödet strider mot den rättsliga regleringen på framförallt tre punkter: Att objektiva fynd eftersträvas, att kriterierna för allvarlig sjukdom inte överensstämmer med den rättsliga regleringen och motiven samt att den individuella bedömningen blir ett undantag. I uppsatsen konstateras även att det försäkringsmedicinska beslutsstödet har följande legalitets- och rättssäkerhetsproblem: Det försäkringsmedicinska beslutsstödet är ingen rätts­källa i traditionell mening, beslutsstödet strider mot den rättsliga regleringen samt att besluts­stödet tillämpas före lag av såväl Försäkringskassan som domstolarna. Olika former av legitimitet kan urskönjas. I uppsatsen används normativ legitimitet för att undersöka lagstiftningsprocessen, medan ett modifierat de facto-legitimitetsbegrepp används för att titta på beslutsprocessen. Det försäkringsmedicinska beslutsstödet är inte normativt legitimt och när domstolarna fäster avgörande betydelse vid det verkar det avlegitimerande för rättssystemet. Att rätten är pluralistisk är en ofrånkomlig egenskap. Det är inte möjligt att skapa ett helt koherent system. Trots att det inte är möjligt att nå hela vägen ska det finnas en ständig strävan efter att skapa ett koherent system. Domstolarnas roll har traditionellt sett varit att skapa enhetlighet i systemet. För att rättssystemet ska ha erforderlig legitimitet måste domstolarna återerövra sin roll som legitimitets­skapare. Domstolarna måste, för att verka legitimitets­skapande, tillämpa den judiciella rätts­använd­ningen.

Denna uppsats grundar sig i att undersöka om det finns ett statistiskt samband mellan förtroendet för försäkringskassan och attityder till föräldrapenningen. Finns det en koppling mellan en av Sveriges mest omtalade myndighet och utbetalningen denna administrerar? Uppsatsen studerar om det finns ett samband mellan förtroendet för försäkringskassan och attityden till föräldrapenningen. Uppsatsen har utgångspunkt i tidigare forskning gällande ämnet och de eventuella sambanden studeras utifrån politisk ideologi i form av vänster-mitten-höger positionering. Det finns inga studier som testar detta samband fullt ut och genom en multivariat regressionsanalys med stödjande mekanismer som är relevanta för sambanden studeras detta fullt ut och kompletterar tidigare forskning. Uppsatsen grundar sig i kollektiva dilemman som motiverar relevansen av denna undersökning. Användningen av SOM-institutets rikstäckande opinionsundersökning från 2016 ger en tydlig och nyanserad bild av människors åsikter i dessa frågor och möjliggör att en tydlig bild av sambandet kan ges. Teori och tidigare forskning används för att ge avstamp till uppsatsens teoretiska modell och hypoteser. Forskning kring attityder används och fokus läggs på Converse teori och den tidigare forskningen utförd på området. Tidigare forskning om ideologins påverkan på attityder används samt om statens påverkan på policys. Genom att studera sambandet i två steg kan det kartläggas om den offentliga myndigheten försäkringskassan gör att vi människor förhåller oss till en viktig utbetalning i form av föräldrapenningen baserat på det förtroendet vi har till myndigheten i fråga. Således går det att urskilja om myndigheten förändrar våra attityder negativt eller positivt. I det andra steget studeras sambandet med interaktionsvariabler för att se effekten av statens påverkan på sambandet samt ideologisk rikting. Analysen i denna uppsats visar på att det finns ett negativt statistiskt signifikant samband mellan förtroendet för försäkringskassan och attityden till föräldrapenningen samt att politisk ideologi har en inverkan på sambandet (Converse, 1964; Holmberg, Weibull, 2013; Hensing, Holmgren, Rohdén, 2010; Bové, 2018).

Digitalisering av information inom offentlig förvaltning har väckt diskussionen kring informationssäkerhet, vilket har blivit mycket viktigt och nödvändigt för verksamheter under senaste tiden. På grund av digitaliseringen har organisationer infört ett utbyte av pappersrelaterat arbete till information och dokument via e-tjänster. För att kunna säkerställa att känsliga uppgifter skyddas implementerar offentliga organisationer policyn kring informationssäkerhet. Chefens roll och medvetenhet hos anställda kring informationssäkerhetspolicyns riktlinjer anses vara betydande för en lyckad implementering av förändringar. Syftet med studien är att analysera på vilket sätt Försäkringskassan i Göteborg har genomfört implementeringen av informationssäkerhetspolicyn hos sina e-tjänster, samt att upplysa om chefernas roll vid implementering av informationssäkerhetspolicyn och personalens medvetenhet kring policyns riktlinjer. Studier om informationssäkerhet har visat att det största hotet kommer inifrån, med andra ord kan en organisations anställda medvetet eller omedvetet utsätta en organisations informationssystem för risk genom att sprida eller dela känslig information med obehöriga. I denna studie har vi genomfört semistrukturerade intervjuer med både chefer och anställda inom Försäkringskassan i Göteborg för att kunna betrakta på vilket sätt implementeringen av informationssäkerhetspolicyn har påverkat verksamheten. Enligt resultatet har Försäkringskassan i Göteborg implementerat informationssäkerhetspolicyn under olika faser, men det som anses avgörande för att uppnå målet med policyn har varit att ha en tydlig plan, en förstudie och tydlig kommunikation om vad policyn innebär till alla inblandade vid implementeringen i ett tidigt stadie. Vidare har verksamheten använt olika strategier för att öka anställdas säkerhetsmedvetenhet genom broschyrer, skriftligt avtal och dokument, utbildningar samt workshops. Förutom detta har chefer följt en ledarstil som liknar transformellt ledarskap och på detta sätt ökat de anställdas motivation och prestation, samtidigt som det utförts kontroller och övervakning under hela implementeringsprocessen i syfte om att säkerställa att riktlinjer följs och att policyn efterlevs.

En omfattande datorisering inom företagsvärlden har skapat ett beroende av informationssystem (IS) som kan hantera och lagra information efter verksamhetens behov. Genom att investera i nya och mer effektiva IS kan verksamheter skaffa sig verktyg där de effektivt kan prioritera och allokera de resurser som finns tillgängliga. Detta gör det möjligt att omdefiniera arbetsprocesser och sysselsättningsrutiner och därmed spara arbetskraft genom att automatisera och eliminera en del uppgifter. Dock finns det en del faktorer som påverkar implementeringen av IS, exempelvis brist på resurser, teknik och kompetens. Dessa faktorer gör det många gånger mer problematiskt att utveckla IS i utvecklingsländer.Syftet med studien är att undersöka hur en organisation med begränsade resurser, kan effektiviseras genom att använda sig utav Lean IT. Studien utgår ifrån ett förändringsprojekt som genomfördes av Swedish Development Advisers (SDA), på uppdrag från Sida, för att förenkla IT-stödet för de krigsskadades myndighet i El Salvador. Myndigheten är en kombination av Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och remitterande sjukvård med 36 000 handikappade som kunder. SDA lyckades förkorta myndighetens handläggningstider med 90 % genom en förenkling av organisationens informations- och kommunikationsteknologier. Vi ser idag ett liknande problem inom Sverige där Försäkringskassan kritiseras på grund av de allt för långa handläggningstiderna, varpå vi även drar generella jämförelser med denna myndighet.Studien har genomförts med en hermeneutisk ansats av kvalitativ art. Där empirin insamlats genom intervjuer med SDA, samt svensk rikspress där problematiken kring Försäkringskassan har debatterats. Därefter analyserade vi hur väl SDA använde sig utav Lean IT vid genomförandet av projektet i El Salvador. Vidare gjordes en jämförelse mellan de olika myndigheterna för att kunna ta fram likheter i den problematik som har kunnat urskiljas inom organisationerna. Detta gjordes för att kunna undersöka om även Försäkringskassan bör använda sig utav Lean IT för att effektivisera verksamheten.Med studien har vi kommit fram till följande slutsats. Omstruktureringsprojektet i El Salvador är ett mycket gott exempel på hur en organisation kan effektiviseras genom Lean IT. Projektet gav ett mycket gott resultat med förenklade och förbättrade processer som följer det behov som finns bland de krigsskadade. Vi kom även fram till att den problematik som finns inom Försäkringskassan liknar i stor utsträckning de problem som fanns inom myndigheten för de krigsskadade innan effektiviseringsprojektet. SDA lyckades genom Lean IT att upptäcka och eliminera de problem som fanns. Vi anser att detta tyder på att det går att eliminera de liknande problem som finns inom Försäkringskassan med samma metod. / Program: Dataekonomutbildningen

Den första juli år 2008 genomfördes ändringar i socialförsäkringen och ”rehabiliteringskedjan” introducerades. Många individer kom att bli utförsäkrade under de efterföljande åren och blev istället registrerade på Arbetsförmedlingen. De utförsäkrade blev där erbjudna att medverka vid arbetslivsintroduktion vilken syftade till att utreda vilket stöd den utförsäkrade var i behov av för att kunna återgå i arbete. Dessa snabba regeländringar kom att kräva mycket av den sjukskrivne och även omfattande planering och organisering av personalen på Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Studier har genomförts gällande rehabilitering, långtidssjukskrivning och arbetsförmedlares upplevelse. Denna studie syftar istället till att ur ett psykologiskt perspektiv undersöka de utförsäkrades upplevelse samt om processen har fungerat som det var tänkt. Studien avgränsas till att undersöka individer vilka blev utförsäkrade under 2013. Åtta utförsäkrade individer intervjuades och resultatet analyserades utifrån teorin Känsla av sammanhang och copingstrategier. Resultatet visar att upplevelsen av utförsäkringen har varit negativ. Informationen från Försäkringskassan har varit otydlig och bristfällig. Intervjupersonerna har upplevt en känsla av maktlöshet och levt i en ovisshet om framtiden.

<p>Sjukfrånvaro är ett komplext fenomen som påverkas av olika faktorer på olika nivåer, från individer till samhällen. Fortfarande saknas det dock studier av hur de olika aktörerna som deltar i en sjukskrivningsprocess upplever processen. Syftet med denna intervjustudie var att undersöka hur fyra olika aktörer, Försäkringskassan, företagshälsovården, arbetsgivaren och den sjukskrivne upplever varandra och sjukskrivningsprocessen. Totalt deltog sex personer i halvstrukturerade intervjuer som sedan bearbetades enligt tematisk analys. Resultatet visar att de olika aktörerna har olika perspektiv och i vissa fall har svårt att förstå varandras roller i sjukskrivingsprocessen. Vidare framkommer det att många problem tycks bero på att det saknas en effektiv samordnande funktion av sjukskrivningsprocessen, vilket har negativa konsekvenser för hela processen och även påverkar samarbetet mellan de olika aktörerna. Slutsatsen blir att många problem skulle kunna lösas genom effektivare samordning i sjukskrivningsprocessen.</p>