Denna uppsats grundar sig i att undersöka om det finns ett statistiskt samband mellan förtroendet för försäkringskassan och attityder till föräldrapenningen. Finns det en koppling mellan en av Sveriges mest omtalade myndighet och utbetalningen denna administrerar? Uppsatsen studerar om det finns ett samband mellan förtroendet för försäkringskassan och attityden till föräldrapenningen. Uppsatsen har utgångspunkt i tidigare forskning gällande ämnet och de eventuella sambanden studeras utifrån politisk ideologi i form av vänster-mitten-höger positionering. Det finns inga studier som testar detta samband fullt ut och genom en multivariat regressionsanalys med stödjande mekanismer som är relevanta för sambanden studeras detta fullt ut och kompletterar tidigare forskning. Uppsatsen grundar sig i kollektiva dilemman som motiverar relevansen av denna undersökning. Användningen av SOM-institutets rikstäckande opinionsundersökning från 2016 ger en tydlig och nyanserad bild av människors åsikter i dessa frågor och möjliggör att en tydlig bild av sambandet kan ges. Teori och tidigare forskning används för att ge avstamp till uppsatsens teoretiska modell och hypoteser. Forskning kring attityder används och fokus läggs på Converse teori och den tidigare forskningen utförd på området. Tidigare forskning om ideologins påverkan på attityder används samt om statens påverkan på policys. Genom att studera sambandet i två steg kan det kartläggas om den offentliga myndigheten försäkringskassan gör att vi människor förhåller oss till en viktig utbetalning i form av föräldrapenningen baserat på det förtroendet vi har till myndigheten i fråga. Således går det att urskilja om myndigheten förändrar våra attityder negativt eller positivt. I det andra steget studeras sambandet med interaktionsvariabler för att se effekten av statens påverkan på sambandet samt ideologisk rikting. Analysen i denna uppsats visar på att det finns ett negativt statistiskt signifikant samband mellan förtroendet för försäkringskassan och attityden till föräldrapenningen samt att politisk ideologi har en inverkan på sambandet (Converse, 1964; Holmberg, Weibull, 2013; Hensing, Holmgren, Rohdén, 2010; Bové, 2018).

This qualitative study is about social security system as a form of international aid, with focus on cash transfers in Tanzania. The study aims to examine social security systems as the right tool to fight poverty in the long term. It also aims to analyze how Swedish international aid organisations contributes to the establishment of social security systems in Tanzania. The study is based on literature of relevance, interviews and other existing social security systems. In this study a total of eight semi structured interviews were conducted with representatives from various Swedish international aid organisations, as well as a scientist operating at a university in Sweden. The theoretical framework in this study includes Social Progress Index as a tool to measure and analyze the well being of a country. The main findings in this study showed that social security systems in form of cash in hand is a simple and effective way to get people out of poverty. The results also include problems with international aid and the absence of a long term solution in fighting poverty. The main findings in this study contributes to a greater understanding of the importance of contextualization regarding social security systems. It also shows that Sweden as a welfare nation has an important role in international discussions concerning social protection. / Det här är en kvalitativ studie om internationella biståndsinsatser i form av sociala trygghetssystem med fokus på kontantstöd i Tanzania. Studien syftar till att undersöka om sociala trygghetssystem i den här bemärkelsen är rätt verktyg för att bekämpa extrem fattigdom ur ett långsiktigt perspektiv, samt hur svenska biståndsorganisationer bidrar till uppbyggnad av sociala trygghetssystem i Tanzania. Studien utgår från relevant litteratur, intervjuer och referenser till andra sociala trygghetssystem. Sammanlagt genomfördes åtta semistrukturerade djupintervjuer med informanter från svenska biståndsorganisationer samt en forskare som är verksam vid ett svenskt universitet. En viktig teoretisk utgångspunkt i studien är Social Progress Index (SPI) som är ett verktyg för att mäta länders välmående. Av resultatet framgår att sociala trygghetssystem är ett effektivt och enkelt sätt att lyfta människor ur fattigdom. Detta ställs i kontrast till problematiken kring bistånd och sociala trygghetssystem som endast en kortsiktig lösning. Resultatet visar också vikten av kontextualisering i biståndsinsatser och Sveriges viktiga roll i den internationella biståndsdebatten.

Denna kvalitativa studie om internationellt utvecklingsbistånd undersöker effekterna av gender mainstreaming i sociala trygghetssystem i Afrika, söder om Sahara, med särskilt fokus på jämställdhet, kvinnors empowerment och biståndets effekter på familjeförhållanden. Studien lyfter fram en historisk bakgrund av gender mainstreaming i politiken, men även dagens internationella engagemang för att bekämpa den extrema fattigdomen. Studien belyser det svenska internationella biståndets initiativ för att minska fattigdomen i Afrika, söder om Sahara.  Totalt genomfördes fyra semistrukturerade intervjuer med högkvalificerade tjänstemän som representerar det internationella biståndet, med bakgrund från Utrikesdepartementet, Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida), Latinamerikainstitutet på Stockholms universitet och UNICEF Office of Research - Innocenti. Resultatet visade att ett genderintegrerat bistånd i form av sociala kontantöverföringar som främjar jämställdhet i samhällen som biståndet verkar i, bidrar till att minska den extrema fattigdomen. Men resultaten visade även att det krävs ytterligare forskning för att kunna se direkta kausala effekter av biståndet som riktas till kvinnor jämfört med bistånd som riktas till män, samt den effekt som biståndet har på kvinnors empowerment och på biståndsmottagarnas familjeförhållanden. Slutsatsen av undersökningen är att uppbyggnaden av genderintegrerade sociala trygghetssystem i Afrika, söder om Sahara, är av särskild betydelse då man genom ökad jämställdhet och ett övergripande socialt skyddsnät minskar den extrema fattigdomen och främjar regionens välmående i sin helhet. / This qualitative study on international development aid explores the effects of gender mainstreaming in social protection systems in sub-Saharan Africa, with a focus on gender equality, women's empowerment and family structures. The study features a historical background of gender mainstreaming in politics, but also today's international commitment to combat extreme poverty. The study highlights the initiative of the Swedish international aid to reduce poverty in sub-Saharan Africa. A total of four semi-structured interviews were conducted with highly qualified public servants representing the international foreign aid, representing The Swedish Ministry of Foreign Affairs, The Swedish International Development Cooperation Agency (Sida), The Institute of Latin American Studies at Stockholm University and UNICEF Office of Research - Innocenti. The results showed that a gender-based foreign aid in the form of social cash transfers that aims to promote gender equality, helps to reduce extreme poverty. In addition, the results showed that further research is required to see the direct effects of aid directed at women as compared with aid directed at men, as well as the impact of aid on women's empowerment and the family structures of aid recipients. The conclusion of this study is that the development of gender-based social protection systems in sub-Saharan Africa is of particular importance as, through increased gender equality and overall social protection systems, the region's prosperity increases, and levels of extreme poverty reduces.