De personliga handläggarna på Försäkringskassan har en grundläggande betydelse för hur sjukförsäkringen fungerar eftersom de är ansvariga för att implementera sjukförsäkringens lagar och regler i praktiken. Det finns omfattande regelverk som styr hur sjukförsäkringen ska handläggas men för den enskilda handläggaren finns det alltid ett handlingsutrymme i specifika fall och för sjukförsäkringens legitimitet är det viktigt att handläggaren kan hantera detta handlingsutrymme. Handläggaren måste kunna säkerställa en rättssäker, likvärdig och effektiv process inom ett område där generella regelverk ska appliceras för att bedöma individers förutsättningar, arbetsförmåga och behov av samordning.   Under 2000-talets första decennium blev handläggningsproceduren föremål för ett omfattande förändringsarbete. Huvudambitionen var att öka handläggningens likformighet och undanröja regionala bedömningskulturer som etablerats i den tidigare organisationen. För att uppnå detta har det genererats en ambition om att skapa en organisation som är mer professionell. Det är dock inte helt entydigt vad detta innebär och vad det får för effekter på den konkreta handläggningen. Utan en precisering av vad den professionella ambitionen innebär kan det uppstå en diskrepans mellan vilken professionalism som Försäkringskassan eftersträvar och vilken som i praktiken finns hos enskilda handläggare. Om handläggarna uppfattar sin professionella roll olika är det möjligt att detta får effekter på deras handläggning. Uppsatsens syfte blir således att undersöka huruvida en handläggares uppfattning av sin yrkesroll som personlig handläggare påverkar hur handläggaren agerar inom sjukfallsärenden som denne handlägger. Följande frågeställning är vägledande för genomförandet av studien.   Påverkar personliga handläggares uppfattning av sin professionella roll deras agerande inom sjukförsäkringen?   Det finns huvudsakligen två inflytelserika professionella ideal inom offentlig verksamhet – dessa är yrkesbaserad professionalism och organisatorisk professionalism. Trots att båda har samma begrepp för att beskriva sina respektive metoder för att organisera offentlig verksamhet finns det grundläggande och långtgående skillnader dessa emellan. I denna uppsats appliceras dessa teoretiska utgångspunkter på ett omfattande empiriskt material för att kunna studera syftet.   I studien kombineras en omfattande enkätundersökning med data från de sjukfallsärenden som handläggarna handlägger för att undersöka huruvida det finns ett samband mellan hur handläggarna ser på sin yrkesroll och hur de agerar inom sjukfallsärenden. Utifrån teorin skapas ett index som fungerar som mätinstrument för att klassificera handläggare som antingen yrkesbaserade eller organisatoriska i sin professionella roll.   Utifrån förefaller det rimligt att förvänta sig att organisatoriska handläggare ökar sannolikheten för att någon arbetsförmågeprövning genomförs medan yrkesbaserade handläggare ökar sannolikheten att någon utredning genomförs.   Resultaten visar att yrkesbaserade handläggare ökar sannolikheten för att utredningar och arbetsförmågeprövningar genomförs.  Resultaten indikerar att handläggares professionella roll påverkar deras agerande i sjukfallsärenden de handlägger. Uppsatsens viktigaste resultat sammanfattas enligt följande:   Handläggares uppfattning av sin yrkesroll påverkar dennes agerande inom sjukfallsärenden de handlägger.   Handläggare som uppfattar sin yrkesroll som yrkesbaserad ökar sannolikheten att någon arbetsförmågeprövning är genomförd inom 190 dagar.   Handläggare som uppfattar sin yrkesroll som yrkesbaserad ökar sannolikheten att någon utredning är genomförd inom 190 dagar.   Resultaten visar att åtgärder som genomförs inom sjukfallsärenden inte är helt oberoende av handläggare – en försäkrad som får en yrkesbaserad handläggare har större sannolikhet att få arbetsförmågeprövning och utredning genomförd inom 190 dagar. Denna skillnad kan möjligtvis ha en negativ inverkan på Försäkringskassans legitimitet men vad det innebär för sjukskrivnas möjlighet till rehabilitering och återgång till arbetslivet förefaller mer osäkert.   Resultaten visar även att det finns skillnader mellan vilka åtgärder olika typer av handläggare genomför inom sjukfallsärendena. Eftersom handläggares uppfattning av sin yrkesroll visar sig påverka den konkreta handläggningen är det rimligt att problematisera vilken typ av handläggare Försäkringskassan ämnar skapa och om nuvarande ambitioner får önskad effekt. Samtidigt som resultaten visar att yrkesbaserade handläggare ökar sannolikheten för att arbetsförmågeprövning och utredning genomförs indikerar tidigare forskning att Försäkringskassan utvecklas alltmer åt en organisatorisk professionalism.   En annan slutsats man kan dra av studien är att Försäkringskassan måste öka fokus på att skapa en gemensam värdegrund som omfattar handläggarnas konkreta arbete. Även om det finns betydande instruktioner för hur handläggarna ska agera vid vissa tillfällen i sjukförsäkringsärenden saknas en grundläggande konsensus kring vad det innebär att vara en handläggare inom sjukförsäkringen. Det är problematiskt om Försäkringskassans ledning driver ett ideal medan tusentals handläggare har en annan uppfattning om vad det innebär att vara handläggare inom sjukförsäkringen.   Denna studie kan i ett större sammanhang ses som en del av den diskussion som finns kring professionalism inom offentliga verksamheter. Inom flera områden som exempelvis skolan och hälso- och sjukvården har det framförts krav på att öka professionaliseringen inom verksamheten. Men innebörden av professionalism är inte självklar och det är en betydande skillnad mellan en organisatorisk professionalism och en yrkesbaserad professionalism. Innan förändringar genomförs kan det vara relevant att noga definiera vilken typ av professionalism organisationen eftersträvar. För medarbetare kan vilken typ av professionalism som eftersträvas få omfattande inverkan på deras konkreta arbetssituation.   Nyckelord Personlig handläggare, professionalism, Försäkringskassan, sjukförsäkringen.   Tack till Pathric Hägglund och Shirin Alhbäck-Öberg för tålmodig, utmanande och ambitiös handledning. Tack även till Per Molander, Nina Granqvist och Stina Simonsson på ISF som har gjort denna uppsats möjlig.

The purpose of this essay is to study the establishment of the Inspection for Health and Care and the National School Inspection. The intention is to identify policy document’s justification for the establishment of the inspections, as well as comparing the similarities and differences of the justification and explain the results through the theories “the public ethos” and “governance”. The policy documents are processed by Carol Bacchi’s critical discourse analysis “What ́s the problem represented to be?”.This method identifies the justifications of the inspections by analyzing the policies according to problems, cause and effect. The critical policy analysis permeates the structure and the phrasing of the questions in this study. The result of the analysis identifies the establishment of the inspections as the policy document’s solution. This is justified by the sectors inefficiency, lack of government control, a changed welfare and lacking supervision. The theories “the public ethos” and “governance” explain the establishment of the inspections as the state’s concept to govern in order to create a rational and effective administration. The Inspection for Health and Care emphasizes the private actors as the reason for the changed welfare, unlike the National School Inspection which only sees the change of welfare as a challenge. The study contributes to research and society’s understanding of the growth of Swedish inspection authorities in the public sector, as well as the public administrations differing approach to the entry of private actors into the welfare sector.

Att vara chef är ett komplext uppdrag som innebär att den personliga uppfattningen ibland får stå åt sidan till förmån för ett professionellt agerande. Under de senaste årtiondena har offentliga organisationer genomgått stora förändringar i syfte att eliminera skillnaden mellan offentlig sektor och näringsliv. Detta har lett till en ökad styrning vilket ofta framställs som negativt och som utsätter chefer för ökad arbetsbörda och stor press. Vi har gjort en kvalitativ studie där vi förklarar hur chefer inom en kommun använder sig av styrdokument, hur de påverkas av dessa samt om de har möjlighet att påverka styrdokumentens innehåll. Vi genomförde sju semistrukturerade intervjuer med personer i chefsposition, verksamma i Ulricehamn, som är en mellanstor kommun i Västsverige. Vi har använt oss av teorierna KASAM och Krav-, kontroll- och stödmodellen, som vi anser kompletterar varandra, för att förstå och förklara vårt resultat. Vårt resultat förvånade oss då vi trodde att chefer skulle ogilla den styrning de utsätts för, och att de skulle se dokumenten som ett hinder. Istället fann vi att de upplevde styrdokumenten som ett stöd i sitt arbete. De ansåg att styrdokumenten gav dem trygghet i sitt uppdrag och att de garanterar ett rättssäkert agerande gentemot brukare, medarbetare och medborgare.

Rapporten är en empirisk studie med syfte att belysa möjligheter och hinder för kunskapsöverföring vid en generationsväxling inom offentlig förvaltning utifrån ett ledarskapsperspektiv. Frågeställningen som utgjorde basen för att uppnå syftet var: Hur bevaras kompetensen inom myndigheten? Studien tog ansats i kvalitativ metod genom sex halvstrukturerade djupintervjuer som genomfördes med chefer. Det mest framträdande resultatet är att den offentliga förvaltningen arbetar medvetet och proaktivt med kompetensöverföring vid en generationsväxling. Hindren för att lyckas är att anslagen för rekrytering samt fastställandet av arbetsuppgifternas art styrs från central nivå. Slutsatser - med utgångspunkt i studiens huvudsakliga teoribildning Keen (2003) samt den information som studiens respondentgrupp delgivit - är att en generationsväxling medför tillfälle till implementering av nya arbetssätt samt avlärning. Den offentliga förvaltningen anses som en modern och kompetent myndighet med stort förtroende hos medborgarna. Den har hittills - utan svårigheter - lyckats attrahera kvalificerad personal vilket bidragit till bibehållen konkurrenskraft.

Uppsatsen undersöker hur horisontella governancestrukturer påverkar olika mekanismer för metagovernance. Fokus för undersökningen är Eskilstuna kommun som valt att förändra synen på styrning från vertikal till horisontell, från government till governance. Då metagovernance innebär indirekt och informell styrning i pågående processer studerades just en pågående process där tjänstemän under nätverksliknande former skulle utforma en handlingsplan. Uppdraget var initierat från den politiska nivån. Undersökningen är uppdelad i två delar. Den första delen är en allmänt inriktad respondentundersökning som handlar om de förändrade strukturerna i organisationen. Den andra delen är en fallstudie som baseras på deltagande observationer samt intervjuer och handlar om förekomsten av metagovernance i en specifik policyprocess. Efter undersökningen visade det sig att respondentundersökningen och fallstudien genererade lite olika resultat. Sett till fallstudien hade inte den horisontellt baserade styrningen påverkat förutsättningen för metagovernance och att tjänstemännen i hög grad anteciperar sina politikers viljor samt att rollfördelningen under processen har varit tydlig. Den mer allmänt inriktade respondentundersökningen visade däremot att den horisontella strukturen har komplicerat förhållandet mellan politik och förvaltning, gjort rollerna otydligare och att de politiska nämnderna fått en försvagad ställning till förmån för höga tjänstemän och även för kommunstyrelsen. Skillnaderna i resultaten förklaras till stor del av egenskaper som rör det specifika fallet som studerats. I och med att metagovernance via antecipering förekom krävdes ingen ytterligare styrning och i och med detta aktualiserades inte heller de problematiska strukturer och rollfördelningar som respondentundersökningen visar på.

Sveriges offentliga förvaltning genomgick under 1980-talet ett stort antal förändringar som till del kan sammanfattas under begreppet New Public Management (NPM). NPM har många influenser från hur privata företag och näringslivet styr sina organisationer. Inom Försvarsmakten påbörjades i slutet av 00-talet två större förändringar i organisation och arbetssätt som lett till en förändrad arbetssituation för chefer. Eliot Freidson (2001) beskriver i sin bok Professionalism the Third Logic hur en profession påverkas av moderna styrtrender likt NPM. Han menar att styrningen av professionen riskerar att förskjutas från professionalism mot byråkrati och marknad. Syftet med studien är att undersöka hur vardagen för officerare influerats av NPM, detta för att kunna pröva Freidsons teori. Frågeställningarna som besvaras i studien är: Vilken idealtyp som är dominerande norm för Försvarsmaktens publikation Vår militära profession, samt vilken ideltyp som är dominerande i vardagen för chefer vid Skaraborgs Regemente.Teorier om NPM och professioner används som teoretisk referensram i studien. För att svara på forskningsfrågorna används en kvalitativ metod och sex stycken semistrukturerade informantintervjuer har genomförts i kombination med en textanalys av publikationen Vår militära profession. Resultatet av studien indikerar en skillnad mellan norm och vardag. Denna skillnad kan delvis förklaras av mekanismer från NPM. De mekanismer ur NPM som fått störst genomslag vid Skaraborgs Regemente är kostnadsmedvetenhet, decentraliseringar, effektivitets- och resultatmätning. Vardagen för en chef tycks präglas av en stor mängd administration som inte har direkt koppling till det som Försvarsmakten definierar som kärnverksamhet. Ett resultat av detta är att chefer upplever att de inte längre har samma möjlighet att stödja och leda underställd personal inom kärnverksamheten. / Sweden's public administration underwent a large number of changes during the 1980s, which can be summarized in part under the concept of New Public Management (NPM). NPM has many influences from how private companies and businesses govern their organizations. Within the Swedish Armed Forces, in the beging of the twentiefirst century, two major changes in organization and working methods lead to a changed work situation for officers. Eliot Freidson (2001) describes in his book Professionalism the Third Logic how a profession is influenced by modern governance like NPM. He believes that the management of the profession risks being shifted from professionalism to bureaucracy and market. The purpose of this study is to investigate how the daily work of officers is influenced by NPM, in order to test Freidson's theory. The questions answered in the study are: Which ideal type is the dominant norm for the Swedish Armed Force's publication Vår militära profession, and what type of logic is dominant in everyday life for officers at Skaraborgs Regemente.Theories about NPM and professions are used as the theoretical frame of reference in the study. To answer the research questions, a qualitative approach is used and six semistructured informant interviews have been conducted in combination with a text analysis of the publication Vår militära profession. The result of the study indicates a difference between norm and everyday life. This difference can be partly explained by mechanisms from NPM. The mechanisms of NPM, which have the most influence at Skaraborg's Regemente are cost awareness, decentralization, efficiency and performance measurement. The everyday life for a officer seems to be characterized by a large amount of administration that is not directly linked to what the Swedish Armed Forces defines as core business. As a result, officers find that they no longer have the same opportunity to support and lead subordinates in the core business.

No description available.

No description available.

No description available.

Riktade statsbidrag är öronmärkta för en specifik insats eller ändamål och för att få ta del av denna typ av bidrag måste kommuner och regioner själva ansöka om dem. Trots omfattande kritik mot riktade statsbidrag som allokeringsmedel har de riktade statsbidraget under senare årtionden ökat i både omfattning och antal. Flest riktade statsbidrag delas i dagsläget ut till insatser inom utbildningsväsendet. Denna uppsats är en teorikonsumerande dokumentstudie där tidigare forskning om tillits- och misstrobaserad styrning används som teoretiskt ramverk. Uppsatsen utreder frågan om hur styrning genom riktade statsbidrag kan ses utifrån dessa två styrningsformer och de konsekvenser som detta får. Uppsatsens resultat visar att styrningen genom riktade statsbidrag till skolverksamhet är präglad av misstro samtidigt som inga indikationer på tillitsbaserad styrning identifierades. Den misstropräglade styrningen genom riktade statsbidrag bidrar till att skapa ojämlikhet eftersom mindre kommuner har svårare att uppnå de administrativa krav som ställs för att få ta del av dessa bidrag och i längden blir därmed styrningen också ineffektiv.