No description available.

This thesis has been conducted inassociation with ÅF Infrastructure AB in Borlänge, Sweden. Within ÅF Infrastructure and other ÅF divisions it is common to make use of the geographically dispersed employees in virtual project teams. Some of the advantages from working in virtual teams are financial, due to the fact that a company can save money in recruiting costs, office rents and travel costs.Thanks to the technological progress since the start of the 1990’s the use of virtual teams is being considered a common way to cooperate nowadays. With the advantages though comes disadvantages, pitfalls and challenges to face for the virtual team toovercome.The purpose of this thesis was to conducta case study to find out how ÅF make use of virtual teams. With this in regard, the statement of issues for this bachelor thesis were the following: is the casestudy for this project affected by being geographically dispersed and how can the eventually negative consequences be fixed and improved, and how are the common virtual team pit falls and challenges handled and how can this make use in future projects? To answer these questions the decision was made to conduct a literature study, observation study and an interview study with the project members in the casestudy. During the literature study facts concerning the area of virtual teams and project management were gathered and made use of during the interview and observation study. The conclusion of this thesis was that the case study project isaffected by being geographically dispersed, but handles pit falls and challenges well in most cases. Some of the areas they can improve is first and farmost the meeting arrangements, where they are recommended to focus on effectiveness, preparations and include more videoconferencing. One of the approaches they can make use of in future projects are thekick off meeting, where they should focus on really make sure that every team member is aware of the projects goals, their own involvement and the scope of their assignment.

Målet med mitt arbeta är att belysa vilken syn användare av videokonferensen har till tekniken. Med utgångspunkt från detta har jag undersökt vilka skillnader användarna ser på videokonferensen och det fysiska mötet. Vidare har jag undersökt vilken syn användarna har på det virtuella mötet och dess miljöfördelar. Slutligen har jag undersökt vad arbetsgivarna gör för att uppmuntra till användandet av videokonferensen. För att uppnå bästa möjliga resultat har jag genomfört tre stycken kvalitativa intervjuer med personer med nära koppling till videkonferensen. Av resultatet framkom att användarna av videokonferensen ser stora skillnader i hur mötesdeltagarna upplevs med videokonferensen i kontrast till det fysiska mötet. Användarna såg även miljöfördelar med videokonferensen, dock var det svårt för användarna att uppleva den miljöbesparing som videokonferensen ger. Slutligen gjorde arbetsgivarna inget eller väldigt lite för att uppmuntra till mer användande av videokonferensen. / The main purpose with this essay is to highlight the users of virtual meeting and their thoughts about this technical equipment. With this in mind, I began by investigating which differences the users could see between a virtual meeting and a regular physical meeting. Secondly, I investigated the users’ thoughts about virtual meeting and its environmental benefits. Thirdly, I investigated what the employers do to encourage the use of virtual meetings. I based my essay on three quality interviews. The subjects of these interviews all had strong connection to virtual meetings. My results show that the users of virtual meetings saw big differences in their meeting experience between a virtual meeting and a physical meeting. The users also saw environmental benefits with virtual meetings. Furthermore, it was hard for the users to feel or see the results that the environmental benefits created. Finally, the results indicate that employers did very little or nothing to encourage the use of virtual meetings.

Den här uppsatsen behandlar de s.k. inställelsereglerna i RB:s femte kapitel. Frågan om hur rättegångens aktörer bör inställa sig ställdes på sin spets under coronapandemin och gav upphov till denna uppsats. I uppsatsen redogörs således för hur inställelsereglerna ser ut och hur de tillämpas. Uppsatsen är främst skriven med utgångspunkt i Ekelöfs teleologiska metod. Med andra ord har huvudsakligt fokus varit att utreda vilka de bakomliggande ändamålen med inställelsereglerna är. Inställelsereglerna har, för att söka svar på frågan om vilka ändamålen är, satts i sitt sammanhang, där jag utrett hur gällande rätt ser ut, hur de systematiskt förhåller sig till andra regler i RB samt hur reglerna förhåller sig till övriga grundläggande principer för den svenska rättegången. Då skillnader mellan fysiska och digitala möten belyses har även ett avsnitt tillägnats den psykologiska innebörden av digitalt deltagande. I arbetets slutskede har jag fört en diskussion kring hur jag anser att tillämpningen av reglerna i 5 kap. 10 § RB motsvarar det tilltänkta ändamålet bakom densamma och om det funnits utrymme för justering i detta avseende. Här har jag kommit fram till att, mot bakgrund av det jag kommit fram till under arbetet med uppsatsen, det finns skäl att se över dels hur tillämpningen av bestämmelsen i 5 kap. 10 § RB bör ske, dels hur utformningen av lagtexten bör vara. Den justering jag förespråkat är en mer extensiv tillämpning av reglerna samt en mer generös utformning av bestämmelsen vad gäller dels vilka aktörer som omfattas, dels hur lämplighetsbedömningen i 5 kap. 10 § fjärde stycket RB ska gå till. / The main subject for this essay has been the regulations concerning court appearance in accordance with the 5th chapter of the Swedish code of judicial procedure. The subject has been of interest concerning the trials the society had to endure during the corona pandemic. In this essay I analyze the rules and how they are practiced today. The essay has been written using the method of Ekelöf called “the teleological method” where the main focus is to find the purpose behind the rules. For the understanding of the purpose of the rules they have been put into context, systematically for instance, and how they relate to other rules and principles for the Swedish judicial procedure. One chapter has been dedicated to the study of psychology since it is an aspect of interest when examining the rules of court appearance, especially regarding the difference between physical and digital meetings. The last chapters are dedicated to the discussion of whether the rules as of now are compliant with its purpose and, if not, there is a need to review the law and how it is being interpreted. One of my conclusions is that there is a need and that the interpretation of the law needs to expand in a more generous way, both concerning what kind of participants who should be included and also when it is considered to be appropriate to participate using the alternative way with videoconference technic.

No description available.

No description available.

This report deals with the possibilities of creating a system for a point-to-point audio- and video communication link, using cheap and simple hardware. The system will be using a local area network based on Ethernet and IP. This work was focused around the Raspberry Pi and its possibilities and limitations, regarding this type of application. The usage of a Raspberry Pi was also compared to using a conventional mini-PC for the same purpose. The overall goal was to achieve a system for point to point audio- and video communication of a very high quality, preferrably HD quality. The users of the system are supposed to get a feeling of live communication. To achieve this a very large monitor was used at each node. The monitor, microphone, camera and speaker are to be integrated into a frame that is hung on a wall in order to resemble a window. When you want to talk to somebody at the other node, you just walk up to this window and call upon the person you want to speak to, since the communications link is always active. This system could be used for distance meetings, distance lectures and in other similar situations. The results indicated that the Raspberry Pi was very capable of handling either transmission or reception of HD quality signals, but for full duplex communication a setup using two separate Raspberry Pis per node is recommended – one for transmission and one for reception. Another solution would be to choose a more powerful hardware platform,for instance a mini-PC, instead of the Raspberry Pi.

Abstract This degree project is about having meetings in The Swedish Social Insurance Agency, which is awide organisation. This work will concentrate on one of the projects going on within theorganisation which is travel-free meetings, where they are building a video meeting system thatallows the employees in the organisation to be able to meet with each other through the use ofvideoconferencing instead of physical meetings. In this work we will show how Kaikaku (radical system changes) along with Kaizen (continuouschange) can support an organisation to become more efficient and reduce wastage. We have donethis work in an organisation that is present in over one hundred locations in Sweden.The Social Insurance Agency has over 13 000 employees at over one hundred locations inSweden. The organisation has to be close to their customers and provide the best service aspossible. To be able to work in a uniform way, the employees get together and have meetings.Some meetings are just progress meetings and takes perhaps no more than two hours to complete.However, if seven employees from seven different locations need to have meetings, in the worstcase, they all have to meet in a common place. This is expensive for the organisation in travel costs, time and absence from work, but thetravelling also contributes to environmental pollution if the employees are travelling by a fuelpoweredvehicle. A whole day could go lost for having a meeting in about two hours if all sevenemployees went from their own cities to e.g. Stockholm for the meeting.Muda (wastage) of travel created several different types of Muda, namely:  Wastage with anticipation when the employees had to wait for e.g. a bus, train or airplaneetc.  Wastage with transportation, because they had to travel.  Wastage of unnecessary movements, as employees had to travel to another city to do theirchores.  Waste of time, then their traveling stole a lot of their working time.  Wastage of energy and water, then carbon emissions from travel had a negative impact onther environment. These wastage also led to the employees becoming overloaded (Muri) when they could not dosome of their jobs when travelling took a lot of their time. This meant that they had have to havefewer meetings, which in turn led to increased variability (Muri), since they did not have astandard for shared work and worked in different ways at the various offices.This project’s purpose was to reduce travels with 10% and bring efficiency in the meetings. Thisby introducing new technologies with videoconferencing in the organisation, where employeeseffectively can schedule appointments and see, share documents and have meetings right wherethey are instead of traveling and having physical meetings. The project succeeded to reducetravels with 15%.The project was limited to the Business support division within the authority, which is locatedthroughout the country and has about 615 employees. / Sammanfattning Detta examensarbete är genomfört på Försäkringskassan som finns på över hundra platser iSverige. I detta arbete benämns Försäkringskassan som ”organisationen” på många ställen.Försäkringskassan har över 13 000 anställda och finns på över hundra platser i Sverige. Dettaför att organisationen ska finnas nära sina kunder och ge den bästa möjliga servicen. För attkunna jobba på ett enhetligt sätt måste de anställda träffas och ha möten. Vissa möten är baraavstämningsmöten och tar kanske inte mer än två timmar i anspråk. Men om t.ex. sjuanställda från sju olika orter ska träffas och ha möten, åker i värsta fall de alla till engemensam plats där de möts.Förutom att detta kostar organisationen pengar i resekostnader samt tid och arbetsbortfall, såbidrar resanden även till miljöföroreningar i vart fall när de anställda använder sig avbränsledrivna fortskaffningsmedel. En hel arbetsdag kunde gå åt för att ha ett möte på cirkatvå timmar om alla åkte från olika städer i landet till t.ex. Stockholm.Så Muda (slöserier) med resandet skapade flera olika typer av Muda, nämligen:  Slöserier med väntan, då de anställda var tvungna att vänta på t.ex. buss, tåg och flygmed mera.  Slöserier med transporter, då de var tvungna att resa.  Slöserier med onödiga rörelser, då medarbetarna var tvungna att resa till en annan ortför att utföra sina sysslor.  Slöseri med tid, då deras resande stal en hel del av deras arbetstid.  Slöseri med energi och vatten, då koldioxid utsläppen från resandet hade negativpåverkan på miljön. Dessa slöserier ledde också till att medarbetarna blev överbelastade (Muri) då de inte hannmed sina arbetsuppgifter då resandet tog en hel del av deras tid. Detta ledde till att de hadefärre möten som i sin tur ledde till att variationerna ökade (Mura), eftersom de inte hade enstandard för gemensamma arbetssätt och jobbade på olika sätt på de olika kontoren. Målet med projektet var att främst minska resandet med 10% och få effektivitet i mötena.Detta genom att införa ny teknik med videmöten i organisationen, där de anställda på etteffektivt sätt kan boka möten och se, dela dokument och ha möten precis där de är istället föratt resa och ha möten. Projektet lyckades minska resandet med 15%.Projektet begränsades till avdelningen verksamhetsstöd inom myndigheten, som finns överhela landet och har cirka 615 medarbetare.

Syftet med den här rapporten är att undersöka hur mötena på distans inom Trafikverket Region Mitt fungerar ur ett användarperspektiv och vilka förbättringar som kan göras för att få en effektivare verksamhet och ge användare en bättre arbetsmiljö. Det visar sig att de anställda generellt är positivt inställda till resfria möten som mötesform men att det finns vissa problem. De vanligaste problemen är att ljudet inte fungerar korrekt och att användarna blir understimulerade av att ha tittat länge på en skärm. Tre förslag på lösningar presenteras. Det första är att satsa mer på utbildning för användarna samt att ställa krav på dem att lära sig visa funktioner i och med att Live Meeting används i deras dagliga arbete. Det andra är att använda kameran vid alla möten. Det finns stöd för kameraanvändning men det är något som idag inte används i särskilt stor utsträckning men som jag anser ger mer gemenskap och fler uppmärksamma deltagare. Det sista förslaget är att Trafikverket ska se över vilka mål de har med resfria möten och vilka möten som bör vara fysiska möten även i framtiden. Detta efter att ha noterat en tendens till att allt fler möten genomförs via Live Meeting. / The purpose of this master thesis was to identify some of the problem areas concerning the use of computer based web conference systems at Trafikverket Region Mitt in Sweden. The aim was to propose some solutions to the problems found. The material was gathered by meeting observations and a survey among the users of Live Meeting at the department Samhälle at Trafikverket Region Mitt. The results show that most problems are related to sound and attention issues during the meetings. Most users are pleased with the benefits given by this way of meeting at a distance, but they are bothered by details that do not work properly such as confusion in how to use certain functions. The results were analysed seen in a usability perspective. There are three solutions presented. The first is to give the users more education for them to be able to use the system properly and with greater skill. The second solution is to use the camera at all meetings.The third proposal for better meetings is for Trafikverket to discuss the goal with having distance meetings and what types of meetings that always should be physical to guarantee high quality in the company.

This thesis focuses on the practice of local learning centres in Sweden. The aim is to describe and to establish an understanding of relations and the actor-networks that surround the practice. The thesis is based on four different studies. The first two studies focus on the organisation of the local learning centres and scrutinises the relation between the local learning centres, municipal administration and business in the region. What types of relations exist and what strategies are used by the local learning centres to enrol actors into the actor-network? The two latter studies investigate videoconference in the context of local learning centres. Videoconference is described as a socio-technical environment. The studies focus on interaction and communications asking what kind of relations are created between environment, material design and people? The theoretical framework consists of actor-network theory and the notions of space and spatial relations. The methods used in the four studies are interviews and observations. Informants that have contributed to the study are headmasters, teachers and students as well as project managers, politicians and businessmen. The results of the studies show how the local learning centres fails as brokers on an educational market. The reasons are many. The main results of the studies stress a number of obstacles of involvement and shed light on different strategies of enrolment. The results connected to videoconference show how material design and technology impacts the practice. Different strategies are developed by participants to manoeuvre in the videoconferencing classrooms. In conclusion the four studies show how actor-networks influence the practice of local learning centres by representations. / Denna avhandling är en studie om lärcentra i Sverige. Syftet är att beskriva och öka kunskapen om de relationer och de aktörsnätverk som omger praktiken. Avhandlingen bygger på resultat från fyra olika delstudier. Fokus i två av dessa ligger på lärcentra som organisation. Hur ser relationen mellan lärcentra och omgivande aktörer ut i regionen och vilka strategier används för att skapa aktörsnätverk? De övriga två studierna handlar om videokonferens där fokus ligger på hur relationer skapas mellan miljö, teknik och människor. Särskilt studeras interaktion och kommunikation mellan dessa aktörer i en utpräglat socioteknisk lärandemiljö. Den teoretiska ramen för de olika delstudierna är aktörsnätverksteori som används tillsammans med begrepp som spatiala relationer. De fyra studierna använder sig i huvudsak av kvalitativa metoder som intervjuer och observationsstudier. Datainsamlingen berör en bred samling informanter som rektorer, lärare och studenter tillsammans med projektledare, politiker och företagare. Studiernas resultat visar att det finns skilda synsätt på utbildning och kompetens mellan olika grupper av aktörer. Trots involveringsstrategier av aktörer från omgivande aktörsnätverk lyckas man inte agera som en mäklare på en utbildningsmarknad. Resultaten visar vidare att miljö tillsammans med teknik har stort inflytande på hur studenter och lärare agerar i videokonferensklassrummen. Det är den materiella designen och den tekniska logiken som styr praktiken. Resultaten visar också på hur olika studerandestrategier utvecklas för att stå utanför interaktion i klassrummet tillsammans med hur lärares kommunikation utvecklas för att överbrygga avståndet till de studerande. Sammantaget visar de fyra studierna på hur olika aktörsnätverk inverkar på praktiken genom representationer.