<p>Det talas om att utbrändhet är något som idag drabbar många i vårt land och att psykisk ohälsa är en vanlig orsak till långtidssjukskrivningar. Av denna anledning har vi funnit det intressant att undersöka vilka stressfaktorer som kan finnas i en modern organisation och, i egenskap av systemvetare, vilken roll informationssystem kan spela för uppkomsten av stress och utbrändhet.</p><p>Den så kallade FP-gruppen är en avdelning vid Försäkringskassan i Linköping som i huvudsak arbetar med utredning och handläggning av försäkringsärenden som rör föräldrapenning, tillfällig föräldrapenning och aktivitetsstöd. Sedan några år tillbaka handläggs de flesta av dessa ärenden med hjälp av ett informationssystem, Ärendehanteringssystemet (ÄHS).</p><p>Syftet med denna uppsats är att utreda hur medarbetarna vid FP-gruppen upplever sin arbetssituation, och med utgångspunkt från detta göra en utvärdering av denna arbetsplats med hjälp av tre olika teorier om uthållighet och arbetsrelaterad stress. Med stöd av dessa stressteorier och andra teorier om informationsteknikens påverkan på arbete och arbetskvalitet har vi också undersökt på vilket sätt ÄHS påverkar FP-gruppens arbetssituation.</p><p>De stressteorier vi valt att utgå från – krav/kontroll-modellen, mismatch-modellen och arbetsstress-/balansmodellen – har det gemensamt att de har som utgångspunkt att stress uppstår då det råder obalans mellan en individ och dennes arbete eller arbetsmiljö. Var och en av dessa modeller står dock för ett unikt angreppssätt på problematiken.</p><p>Med hjälp av dessa modeller har vi kunnat konstatera att det finns brister ur arbetsstresshänseende inom flera av de områden som dessa modeller fokuserar på. De tydligaste är kanske handläggarnas brist på inflytande och kontroll över den egna arbetssituationen, men vi har också kunnat konstatera andra stressfaktorer såsom relativt hög arbetsbelastning och bristande variation i arbetsuppgifterna.</p><p>Det informationssystem som används vid FP-gruppen verkar dock ha haft begränsad inverkan på arbetet och den grad av stress de anställda upplever. Arbetsinnehållet har inte förändrats nämnvärt av dess införande, förutom att arbetet blivit mer bundet till arbetsplatsen och arbetsstationen. De orsaker till stress vi identifierat inom FP-gruppen verkar snarare bero på organisatoriska aspekter och arbetsuppgifternas utformning.</p>

<p>I Sverige har varje svensk medborgare rätt att ta del av allmänna handlingar hos myndigheter om handlingarna inte är sekretessbelagda. Att en allmän handling kan skyddas genom sekretess uttrycks i tryckfrihetsordningen där det anges undantag till handlingsoffentligheten som innebär att sekretesslagens regler blir tillämpliga.</p><p>I detta arbete har studerats vilka personuppgifter hos Försäkringskassan som är skyddade av sekretess och vilka som får lämnas ut. Av uppsatsen framgår att det är Försäkringskassans handläggare som oftast skall avgöra om en uppgift kan lämnas ut eller inte. I vissa fall kan handläggare dock överlämna sekretessprövningen till myndigheten. Vidare framgår hur bedömningen bör gå till för att kunna avgöra om sekretess skall föreligga. Dessutom finns det några undantag för att information som är sekretessbelagd ändå kan lämnas ut.</p><p>När sekretessprövning utförs av Försäkringskassan utifrån de få riktlinjer som finns blir bedömningarna många gånger skönsmässiga. Anledningen är att riktlinjerna är oklara. Med andra ord innebär det att sekretessbedömningar kanske inte alltid blir korrekt utförda när det saknas klara riktlinjer.</p>

<p>I samråd med Försäkringskassan har vi valt att undersöka individens upplevelse och bemötande från Försäkringskassan och dess handläggare. Vi gick ut i empirin och intervjuade fyra respondenter vars gemensamma nämnare är att alla har fått avslag på sin begäran om rätt till sjukpenning från Försäkringskassan samt att de är arbetslösa. Kombinationen gör att respondenterna hamnar i kläm mellan olika myndigheter och blir utan ersättning. Detta skapar starka reaktioner hos de drabbade särskilt när de upplever att de inte har något stöd eller känner att det inte finns empati hos handläggaren vilket medför känslor av frustration. Det tydligaste mönstret vi fick se var att en av våra respondenter hade mycket bra kontakt med sin handläggare varpå hon kände sig väldigt tillfreds med Försäkringskassans handlande trots sitt avslag, medan de andra tre har haft i de närmaste obefintlig kontakt med sina handläggare varefter de har känt en enorm frustration och ibland även ilska på Försäkringskassans handlande. Det är ett övergripande missnöje hos respondenterna att de inte har fått möjligheten att diskutera fram en individuell lösning tillsammans med Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och kanske även med förtroendeläkaren.</p>

<p>En av de mest debatterade politiska frågorna de senaste åren har varit den påstått kraftiga ökningen av antalet sjukskrivningar. Parallellt med sjukskrivningarna har även antalet förtidspensionärer ökat. En grupp som inte uppmärksammas lika ofta av varken politikerna eller medierna är de människor som både är sjukskrivna och arbetslösa, och det är den gruppen som vår uppsats kommer att kretsa kring. Syftet med denna uppsats är att utvärdera försäkringskassans och arbetsförmedlingens samverkan kring den gemensamma kundgruppen sjukskrivna arbetslösa. Denna samverkan har bedrivits i Uppsala län sedan september 2003. Närmare bestämt avser vi att besvara frågan om det går att påvisa en behandlingseffekt av den arbetslivsinriktade rehabilitering som ges inom ramen för samverkan? Den metod som vi använder oss av i uppsatsen för att testa samverkansprojektet är Kaplan-Meiers product-limit estimator. Material till undersökning kommer från den uppföljningsfil, i vilken försäkringskassans samverkanshandläggare regelbundet för in uppgifter om alla samverkansärenden. Vi kan med våran undersökning inte finna något stöd för att behandlingen har någon effekt för dem som deltar i samverkansprojektet. Begränsningar i materialet gör dock att vi inte vill dra några mer långtgående slutsatser angående effekten. Istället förespråkar vi att det görs ytterligare undersökningar av samverkan kring arbetslösa sjukskrivna.</p>

Bakgrund: Graden av centralisering måste ständigt avvägas. Under 1980- talet följde den offentliga sektorn efter den privata avseende decentralisering, ett begrepp som översköljdes med idel positiva argument och erfarenheter. Under slutet av 1990-talet har pendeln svängt och de flesta försäkringskassor har tagit ett steg tillbaka. Vi har valt att undersöka vad som ligger bakom denna utveckling. Syfte: Vårt syfte med uppsatsen är att skapa ett diskussionsunderlag för främst Försäkringskassan i Kalmar län, men även för andra försäkringskassor och politiskt styrda organisationer, gällande decentraliseringsgrad och problem associerade med valet av densamma. Avgränsning: Vi har i denna uppsats koncentrerat undersökningen till att omfatta endast länscontrollers eller liknande inom Försäkringskassan. De sitter i samtliga fall i eller nära ledningen, varför vi har ett ledningsperspektiv på vår undersökning. Genomförande: Vår studie bygger på telefonintervjuer samt öppna och slutna frågeformulär till totalt 18 av de sammanlagt 21 försäkringskassorna i Sverige. Resultat: Vi har i uppsatsen kommit fram till att det en kombination av alla de faktorer som vi har lokaliserat som har gjort att centraliseringar av olika slag har kommit till stånd inom Försäkringskassan. Tendenserna påverkar varandra och centraliseringsåtgärder är ofta följder av andra d:o, varför det ibland kan vara svårt att särskilja dem. Resultatet visar också att det kan vara svårt att inifrån organisationen se allt som ligger bakom och driver förändringar.

I samråd med Försäkringskassan har vi valt att undersöka individens upplevelse och bemötande från Försäkringskassan och dess handläggare. Vi gick ut i empirin och intervjuade fyra respondenter vars gemensamma nämnare är att alla har fått avslag på sin begäran om rätt till sjukpenning från Försäkringskassan samt att de är arbetslösa. Kombinationen gör att respondenterna hamnar i kläm mellan olika myndigheter och blir utan ersättning. Detta skapar starka reaktioner hos de drabbade särskilt när de upplever att de inte har något stöd eller känner att det inte finns empati hos handläggaren vilket medför känslor av frustration. Det tydligaste mönstret vi fick se var att en av våra respondenter hade mycket bra kontakt med sin handläggare varpå hon kände sig väldigt tillfreds med Försäkringskassans handlande trots sitt avslag, medan de andra tre har haft i de närmaste obefintlig kontakt med sina handläggare varefter de har känt en enorm frustration och ibland även ilska på Försäkringskassans handlande. Det är ett övergripande missnöje hos respondenterna att de inte har fått möjligheten att diskutera fram en individuell lösning tillsammans med Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och kanske även med förtroendeläkaren.

Sjukfrånvaro är ett komplext fenomen som påverkas av olika faktorer på olika nivåer, från individer till samhällen. Fortfarande saknas det dock studier av hur de olika aktörerna som deltar i en sjukskrivningsprocess upplever processen. Syftet med denna intervjustudie var att undersöka hur fyra olika aktörer, Försäkringskassan, företagshälsovården, arbetsgivaren och den sjukskrivne upplever varandra och sjukskrivningsprocessen. Totalt deltog sex personer i halvstrukturerade intervjuer som sedan bearbetades enligt tematisk analys. Resultatet visar att de olika aktörerna har olika perspektiv och i vissa fall har svårt att förstå varandras roller i sjukskrivingsprocessen. Vidare framkommer det att många problem tycks bero på att det saknas en effektiv samordnande funktion av sjukskrivningsprocessen, vilket har negativa konsekvenser för hela processen och även påverkar samarbetet mellan de olika aktörerna. Slutsatsen blir att många problem skulle kunna lösas genom effektivare samordning i sjukskrivningsprocessen.

I Sverige har varje svensk medborgare rätt att ta del av allmänna handlingar hos myndigheter om handlingarna inte är sekretessbelagda. Att en allmän handling kan skyddas genom sekretess uttrycks i tryckfrihetsordningen där det anges undantag till handlingsoffentligheten som innebär att sekretesslagens regler blir tillämpliga. I detta arbete har studerats vilka personuppgifter hos Försäkringskassan som är skyddade av sekretess och vilka som får lämnas ut. Av uppsatsen framgår att det är Försäkringskassans handläggare som oftast skall avgöra om en uppgift kan lämnas ut eller inte. I vissa fall kan handläggare dock överlämna sekretessprövningen till myndigheten. Vidare framgår hur bedömningen bör gå till för att kunna avgöra om sekretess skall föreligga. Dessutom finns det några undantag för att information som är sekretessbelagd ändå kan lämnas ut. När sekretessprövning utförs av Försäkringskassan utifrån de få riktlinjer som finns blir bedömningarna många gånger skönsmässiga. Anledningen är att riktlinjerna är oklara. Med andra ord innebär det att sekretessbedömningar kanske inte alltid blir korrekt utförda när det saknas klara riktlinjer.

This essay shows how administrators in two different organizations are experiencing freedom of action in their work situation. The essay is made based on a qualitative method and interviews were used to implement the study. People chosen for this study are four administrators at a governmentagency - the Social Insurance agency, and four municipal officers from different Social service offices in southern Sweden. The theoretical framework consists of Weber's theory of bureaucracy, and his discussion of the legal authority. The analysis is designed as adiscussion of the parts that were especially prominent during the interviews. These parts were, for example, professional role, controland cooperation. The results show the complicated relationship that emerges when discussing the concept ofdiscretion. The experience of a wide discretion generally indicatesthe opposite, namely that it is regulated in different ways. The main reason for this appears to be extensive control functions andorganizational impact. / Författaren till den här uppsatsen har valt att belysa hur handläggare inom två olika verksamheter tolkar sitt handlingsutrymme. Uppsatsen är av kvalitativ ansats och metoden som har använts är intervjuer, fyra stycken på en statlig myndighet - Försäkringskassan, samt fyra stycken på kommunala myndigheter vid fyra olika socialkontor i södra Sverige. Urvalet har baserats på handläggare som arbetar med ekonomiskt bistånd i någon form. På Försäkringskassan arbetarhandläggarna inom sjukförsäkringssystemet.  På socialkontoren är det handläggare inom försörjningsstöd som deltagit. Den teoretiska referensramen har utgjorts av i huvudsak Webers byråkratibegrepp samt hans tankar kring den legala auktoriteten. Analysen är utformad som en diskussion kring de delar som visat sig vara särskilt centrala under intervjuerna. Dessa delar har varit bland annat tjänstemannarollen, myndighetsutövande och samverkan. Resultatet visar på det komplexa förhållande som framkommer hoshandläggarna då man diskuterar begreppet handlingsutrymme. Upplevelsen av ett stort handlingsutrymme pekar i flera fall ofta påmotsatsen, nämligen att det handlingsutrymme man har är väldigt reglerat på olika vis. Bland annat på grund av flertalet kontrollfunktioner och den organisatoriska påverkan som kan sägas inskränka på handläggarnas möjligheter att fatta beslut. Dock finns det tendenser som visar på att man kan konstruera sitt handlingsutrymme genom att lägga olika stort fokus på arbetets olika delar.

Det talas om att utbrändhet är något som idag drabbar många i vårt land och att psykisk ohälsa är en vanlig orsak till långtidssjukskrivningar. Av denna anledning har vi funnit det intressant att undersöka vilka stressfaktorer som kan finnas i en modern organisation och, i egenskap av systemvetare, vilken roll informationssystem kan spela för uppkomsten av stress och utbrändhet. Den så kallade FP-gruppen är en avdelning vid Försäkringskassan i Linköping som i huvudsak arbetar med utredning och handläggning av försäkringsärenden som rör föräldrapenning, tillfällig föräldrapenning och aktivitetsstöd. Sedan några år tillbaka handläggs de flesta av dessa ärenden med hjälp av ett informationssystem, Ärendehanteringssystemet (ÄHS). Syftet med denna uppsats är att utreda hur medarbetarna vid FP-gruppen upplever sin arbetssituation, och med utgångspunkt från detta göra en utvärdering av denna arbetsplats med hjälp av tre olika teorier om uthållighet och arbetsrelaterad stress. Med stöd av dessa stressteorier och andra teorier om informationsteknikens påverkan på arbete och arbetskvalitet har vi också undersökt på vilket sätt ÄHS påverkar FP-gruppens arbetssituation. De stressteorier vi valt att utgå från – krav/kontroll-modellen, mismatch-modellen och arbetsstress-/balansmodellen – har det gemensamt att de har som utgångspunkt att stress uppstår då det råder obalans mellan en individ och dennes arbete eller arbetsmiljö. Var och en av dessa modeller står dock för ett unikt angreppssätt på problematiken. Med hjälp av dessa modeller har vi kunnat konstatera att det finns brister ur arbetsstresshänseende inom flera av de områden som dessa modeller fokuserar på. De tydligaste är kanske handläggarnas brist på inflytande och kontroll över den egna arbetssituationen, men vi har också kunnat konstatera andra stressfaktorer såsom relativt hög arbetsbelastning och bristande variation i arbetsuppgifterna. Det informationssystem som används vid FP-gruppen verkar dock ha haft begränsad inverkan på arbetet och den grad av stress de anställda upplever. Arbetsinnehållet har inte förändrats nämnvärt av dess införande, förutom att arbetet blivit mer bundet till arbetsplatsen och arbetsstationen. De orsaker till stress vi identifierat inom FP-gruppen verkar snarare bero på organisatoriska aspekter och arbetsuppgifternas utformning.