Digitalisering är ett nytt fenomen och introducerades in till offentliga myndigheter vid 1970-talet. Med digitaliserade system kan de offentliga myndigheterna reformera sig till en mer effektiv, och komplett myndighet. De kan då utföra sina uppgifter med högre kvalité och kortare tidsintervaller. Syftet med detta arbete är att studera effekterna som digitaliseringen medfört på tre olika delar av organisationen, verksamheten, handläggarna och kontakten med medborgare. Detta för att vi kan utvärdera hur Försäkringskassan har påverkats på grund av digitala system. Genom att utgå från tidigare forskning har vi utfört en kvalitativ studie som studerar effekterna av digitalisering inom Försäkringskassan och dess enheter i Borås stad. Fyra semistrukturerade intervjuer utfördes på fyra olika enhetschefer inom försäkringskassan i Borås stad, samt att handläggare besvarade även en enkät angående ämnet digitalisering. Utifrån insamlad empiri och det teoretiska ramverket har vi utformat en analys angående de effekter som medförts av digitala system. Denna analys används senare för att besvara studiens frågeställningar och uppnå studiens syfte. Resultatet visar att digitaliseringen har påverkat verksamheten genom att förenkla det vardagliga arbetet i både positiv och negativ form, genom mindre fysisk dokumenthantering och strukturering vilket görs genom digitala system. Handläggare kan därmed utföra fler beslut inom ärenden under en kortare period. Beslutet blir mer korrekt genom att de digitala systemen hjälper till med regel ramverk som sätts för specifika ärenden. Eftersom tidsramen för varje ärende minskar får medborgare tillgång till sjukersättning fortare. Dock finns det idag mindre kontakt mellan medborgarna och handläggarna, vilket kan exkludera medborgare från tjänsterna då dessa inte är erfarna inom de digitala systemen. / The digitalization of the public sector is a new phenomenon that has been introduced during the early 70's. The public organizations can with digitalized systems reforms themselves to a more effective, and complete government that can perform its tasks to a higher standard and shorter time periods. The purpose of the work is to study the effects that digitalization has brought on three different dimensions: From a business perspective, a management perspective and a citizens' perspective where we can evaluate how these have changed due to digital systems. Based on previous research, there has been a qualitative study that studies the effects of digitalization within Försäkringskassan and its units in Borås. Four semi-structured interviews were conducted on four different unit managers within Försäkringskassan, and 51 out of 70 administrators answered a survey on the subject of digitalization. Based on collected empirical data and the theoretical framework, we have designed an analysis of the effects brought about by the digital systems. This analysis is later used to answer the study's questions and achieve the purpose of the study. The result shows that digitalization has affected the organization by simplifying everyday work in both positive and negative form, through less physical document management and structuring, which is done through digital systems. Administrators can thus make more decisions in cases for a shorter period and that the decision becomes more correct by the digital systems helping with the regulatory framework set for specific cases. As the time frame for each case decreases, citizens gain access to compensation faster. However, less human contact takes place between citizens and administrators, and thus some citizens can be excluded from the services because of not being knowledgeable in technology.

Genom alla år har Försäkringskassan funnits till för människans sociala trygghet. Tanken är att det ska finnas hjälp när det behövs, såsom vid sjukdom och funktionsnedsättning, bidrag till barn etc. Det vill säga att människor fortfarande ska få chansen till trygghet trots att livet väljer att ta en ny vändning. Dock har Försäkringskassan fått mycket kritik mot sig och blivit ifrågasatt många gånger kring ledningens arbete. Vårt syfte med denna kvalitativa studie var att få en större inblick om ledarskapet på Försäkringskassan samt hur den påverkas genom förändring och motstånd. Därmed valde vi att intervjua sex enhetschefer som arbetar på Försäkringskassan, där de fick chansen att yttra sig frivilligt genom en semistrukturerad intervju. Vi ansåg att denna metod var den mest effektiva för att kunna förstå innebörden av ledarskapet under förändringar och motstånd. Med hjälp av vår teori kunde vi genom vår analys komma fram till att enhetscheferna uppfattar sitt ledarskap som transformativt. Vår analys har gett oss svar på att alla enhetschefer på Försäkringskassan uppfattar sig själva som transformativa ledare. Vi har även kommit fram till att deras ledarskapsstil spelar en stor roll i hur de bekämpar motstånd som uppkommer genom förändringar inom organisationer. Det vill säga hur de har valt att hantera förändringarna och motstånden i organisationen. Resultatet försäkrade oss om att enhetschefer hade mycket gemensamt gällande sitt ledarskap. Respondenterna använde sig utav samma begrepp såsom kommunikation, lyhördhet och tillgänglighet för att leda genom motstånd vid förändring. / The Swedish Social Insurance Agency (Försäkringskassan) has through the years aimed to support the social security system. The idea is that there should be assistance when needed, such as providing financial security in the event of illness, disability and for families with children. The vision behind this is a society where people can get a chance to feel secure even when life takes an unexpected turn. However, the Social Insurance Agency has received a lot of criticism about their management and their work has been questioned many times. Our aim with this qualitative study is to obtain a greater insight into the leadership of the Swedish Social Insurance Agency and how it is affected by change and resistance. Thus, we chose to interview six head of unit managers who work at the Swedish Social Insurance Agency where they were given the opportunity to speak freely through a semi-structured interview. We felt that this method was the most effective one in order to understand the meaning of leadership during changes and resistance. With the help of our theory, through our analysis, we could find that the managers perceive their leadership as transformative and that they perceive themselves as transformative leaders. We also came to the conclusion that their leadership style plays a major role in how they combat resistance that arises through changes within organizations. That is, how they have chosen to handle the changes and the oppositions in the organization. The result assured us that that unit managers have a lot in common regarding their leadership. The respondents used the same concepts such as communication, responsiveness and accessibility/availability to lead through resistance during change.

Denna uppsats behandlar hur artificiell intelligens kan användas som ett effektiviseringsredskap inom offentlig förvaltning samt hur man går tillväga att implementera ny teknik i organisationen, vilka hinder man kan stöta på och hur man arbetar med implementeringsprocessen. För att kunna hänga med i resultatet av forskningen börjar vi därför med att förklara hur AI fick sin början, vad den var menad för och hur den har utvecklats. Att sedan implementera denna teknik i olika förvaltningar som i sig kontinuerligt utvecklas organisatorisk hela tiden för att återspegla samhället är det intressanta att undersöka, för nu handlar det inte bara om ny teknologi längre utan man måste anpassa sig till organisations- och implementeringsteori. Så vi fortsätter med att förklara vad en offentlig sektor är med huvudfokuset på; offentlig förvaltning, policy, projekt, implementeringsteori och lagarbete. Tanken med dessa olika kapitel är att de skall ge en förståelse som skall leda till syftet som var att undersöka hur Försäkringskassan, en statlig svensk myndighet har jobbat med att implementera AI i sin organisation och hur den nya tekniken nu kan användas som ett effektiviseringsredskap. / This paper addresses how artificial intelligence can be used as an efficiency tool in the public administrations and how to implement new technology in the organization, which obstacles can be encountered and how to work with the implementation process. In order to be able to understand the results of our research we begin by explaining how AI got its beginning, what it was meant for and how it has evolved. To then implement this technology in various public administrations that continuously develop organizationally all the time to reflect society is interesting to examine, because now it is not just about new technology anymore but one has to adapt to organizational and implementation theory. So we continue to explain what a public sector is and how it works with the main focus on; Public administration, policy, projects, implementation theory and teamwork. The purpose of these various chapters is to give an understanding that will lead to the purpose of our research on how the Swedish Insurance Agency Försäkringskassan, a governmental Swedish authority has worked to implement AI in its organization and how the new technology can now be used as an efficiency tool.

Bilagorna finns endast i det tryckta arbetet.

Bilagorna finns endast i det tryckta arbetet.

The social insurance agency (SIA) investigates and takes decisions regarding sickness benefit in Sweden. The SIA are also commissioned to coordinate and support the sick listed return to work. The SIA struggles with low trust from the Swedish inhabitants. In former studies the sicklisted claims that the treatment of the SIA have affected their return to work. The objective of this study was to investigate individual’s experiences of treatment in an encounter with their social insurance officer. Four individuals, with experience of sickness absence for three months or longer, were asked to write a retrospective story about an encounter with a social insurance officer which was followed up with in-depth interviews using open–ended questions. The interviews were audio-recorded, transcribed and analyzed using Interpretative Phenomenological Analysis (IPA). Five superordinate themes were found and the result showed the importance of a social insurance officer to act personal with engagement and communicate in ways that evoke positive emotions in the sick listed individual. The discussion focus on how the emotion the social insurance agency can evoke in the sick-listed individual by their treatment could affect the sick-listed ability to return to work. The affect may be caused by the treatments evoke of stress release or empowerment .The result indicated that the treatment was the major cause of why the individual felt trust or mistrust for the SIA. / Försäkringskassan (FK) utreder och beslutar om rätt till sjukpenning samt har ett samordningsansvar för den sjukskrivnas återgång till arbete. Undersökningar har visat att allmänheten har relativt lågt förtroende för Försäkringskassan. Tidigare undersökningar visar också att de sjukskrivna anser att Försäkringskassans bemötande har påverkat deras återgång till arbete. Syftet med denna studie är att undersöka kunders upplevelser av bemötande i ett möte med Försäkringskassans handläggare. Fyra individer med en sjukperiod överstigande tre månader, blev ombedda att skriva en retrospektiv berättelse om ett möte med en handläggare. Berättelserna följdes upp med djupintervjuer som spelades in, transkriberades för att sedan analyseras genom Interpretative Phenomenological Analysis (IPA). Fem övergripande teman identifierades och resultatet visade på vikten av att handläggaren bemötte kunden på ett personligt och engagerat sätt samt kommunicerade på ett sätt som väckte positiva känslor hos den sjukskrivna. Diskussionen fokuserar på hur de känslor som kan uppstå av bemötandet från Försäkringskassan kan påverka den sjukskrivnas återgång till arbete. Detta skulle kunna orsakas av bemötandets funktion som stresslösande eller som skapare av empowerment. Resultatet visar också att bemötandet utgjorde den viktigaste faktorn för huruvida de sjukskrivna individerna upplevde förtroende eller misstro för Försäkringskassan.

Syftet med studien är att undersöka hur läkare uppfattar arbetet med författande av sjukintyg, hur de ser på sin profession och hur de ser på den visavi Försäkringskassan. Med artiklar från läkartidningen har läkares åsikter i en mindre omfattning behandlats och analyserats. Slutsatsen är att läkarnas hållning kan delvis sägas vara att deras kliniska verksamhet i allt väsentligt är icke-kommensurabelt medan Försäkringskassans verksamhet är inriktad på ett antagande om kommensurabilitet. Det är dock ett fält som där varken den ena eller andra parten har hegemonisk, allenarådande särställning att påverka, åtminstone i kunskapshänseende.

Ett allt vanligare fenomen i dagens arbetsliv är att tjänsteproduktion organiseras efter modeller som i grunden är anpassade för varuproduktion. En av dessa organisationsmodeller är Lean, som har implementerats inom Försäkringskassan. Försäkringskassans byråkratiska organisation har därmed struktureras upp i ännu fler regler, rutiner och processer. Finns det något utrymme för lärande i en sådan organisation? Denna studie har som ambition att bidra till en ökad förståelse för hur lärande i det dagliga arbetet uppstår i en byråkratisk organisation där regler och rutiner är en del av jobbet. Syftet är att belysa personliga handläggares upplevelse av lärande i det dagliga arbetet. Utifrån syftet har följande frågeställningar formulerats; Hur upplever handläggare att styrande rutiner för arbetets utförande inverkar på deras lärande? Hur upplever handläggare att de lär sig av sina kollegor? I vilken utsträckning upplever handläggare att lärande sker över det egna teamets gränser? Studien bygger på en kvalitativ metodansats och åtta semistrukturerade intervjuer har genomförts med handläggare på försäkringskassan. Det empiriska materialet har analyserats utifrån Wengers teori om Communities of Practice. Resultatet visar att regler och rutiner används för att fylla kunskapsluckor och därmed bidrar till lärande. Handläggare lär också i det dagliga arbetet genom social interaktion som bland annat uppstår vid informella diskussioner och formella möten. Interaktionen leder till ett erfarenhetsutbyte mellan kollegor. Genom att ta del av andra myndigheters eller individers erfarenheter och kompetens har handläggarna möjlighet att utveckla ett lärande över gränser. Dock skiljer sig handläggarnas uppfattningar när det kommer till kunskaps- och erfarenhetsutbyte med aktörer utanför Försäkringskassan. / An increasingly common phenomenon in today's working life is that the production of services is organized through production models that originally was created to organize the production of things. One of these organizational models is Lean, which has been implemented within the Swedish Social Insurance Agency. This bureaucratic organization has thus been structured into even more rules, procedures and processes. Is there any room for learning in such an organization? This study is an attempt to contribute to an understanding of how learning in daily work occurs in a regulated organization where rules and procedures are part of the job. The aim of the study is to investigate the social insurance officers personal experience of learning in the daily work. To answer the purpose of the study the following questions has been formulated; How do social insurance officers experience that common routine descriptions of work design influence their learning? How do social insurance officers experience that they learn from their colleagues? To what extent do social insurance officers experience learning over the boundaries of their own team? The study is based on a qualitative method using eight semi-structured interviews with social insurance officers at the Swedish Social Insurance Agency. The empirical data has been analyzed from Wengers theory Communities of practice. The result shows that rules and procedures are used to fill knowledge gaps and thus contribute to learning. The social insurance officers also learn in daily work through social interaction by informal discussions and formal meetings. By studying other authorities or individuals' experiences, the social insurance officers can develop cross-border learning. However, the perceptions of the social insurance officers differ when it comes to knowledge and experience exchange with actors outside the Swedish Social Insurance Agency.

Syftet med uppsatsen har varit att se hur Försäkringskassan skapar eller återskapar en bild av individer som blir sjukskrivna för psykisk ohälsa samt dennes arbetsförmåga. För att bli sjukskriven, via sjukförsäkringen, bedöms individen utefter sin arbetsförmåga. Uppsatsen har i analysen hittat flertalet diskurser. Diskursen om spänningen som finns mellan att individen ska ta ansvar för sin återhämtning samtidigt som hen inte har något mandat i beslutet om sjukpenning. En diskurs om att psykisk ohälsa inte är en sjukdom men att individen med psykisk ohälsa ändå ses som avvikande. Förutom detta återfinns i texterna från Försäkringskassan diskursen om misstro och fusk från den som ansöker om sjukpenning. Den sista diskursen belyser att arbetsförmåga bedöms olika av olika aktörer men att Försäkringskassan inte lyfter fram detta i sina texter. Diskursen om bedömningen av arbetsförmåga är tvetydlig, det finns inget bestämt sätt att se och bedöma arbetsförmåga. Dock att det är Försäkringskassan som har makten att bestämma ifall bedömningen av arbetsförmågan från andra aktörer är riktig eller ej och genom detta ge individen rätt att vara sjukskriven eller inte. / The purpose of this paper has been to observe how the Swedish Social Insurance Office create and/or reproduce the conceived image of individuals on sick leave for mental illness and their work ability. To be eligible for sick leave via the Swedish health insurance, the individual will be judged based on their work ability. The paper has found multiple discourses in the analysis. One discourse is about the tension that exists in that the individual is simultaneously responsible for their own rehabilitation and how they lack authority in the decision-making process of getting sick pay. Another discourse that mental ill health is not a disease, but that the individual with mental health is nevertheless considered to be abnormal. In addition to this, the text of the Swedish Social Insurance Office contains the discourse of suspicion and cheating from the applicant for sickness benefit. The last discourse illustrates that work ability is judged different by different actors, but that the Swedish Social Insurance Office does not highlight this in their texts. The discourse around work ability is ambiguous in that there is no determined praxis on how it will be judged or measured. Furthermore, the analysis states that the Swedish Social Insurance Office has the ultimate power to decide whether judgements made from other actors about a person's inability to work is valid and justified, and by this determining if they should be granted sick pay or not.

The aim of the study was to understand the processing of sickness benefit cases concerning mental illness from the perspective of the social insurance officer in order to contribute with knowledge about legal certainty and expressions of power in relation to the processing of sickness benefit cases concerning mental illness. To achieve this aim, six social insurance officers from one social insurance agency were interviewed using a semi-structured interview format. The interviews were then transcribed and analysed thematically. The authors found, among other things, that cases concerning mental illness were more difficult to process mainly because physicians struggle to formulate sufficient medical certificates. The authors also found that the legal certainty can be questioned because the vast majority of cases that are granted do not go through quality assurance. Furthermore, the rejection rate of cases differed between social insurance officers. Thus, implying that cases are not processed in a similar manner, which is required in order to achieve legal certainty. Expressions of power were found between the social insurance officer and the insured. Instances of officers withholding crucial information from the insured were found, which is an expression of power/knowledge. The authors also found that social insurance officers tend to use a language of power that is difficult for the insured to comprehend in the letters that notify the decision.