I detta examensarbete så studerades bolaget Koppartaxis verksamhet utifrån ett förändrings analytiskt perspektiv. Man studerar noga hur verksamheten påverkas efter att ett IT-stöd i form av en kommunikations applikation implementeras. Under studiens gång så observerades de rådande bristerna som fanns inom verksamheten i form av underlag från intervjuer som genomfördes. Analysmodellen FA-SIMM samt intervjuer med de anställda tillämpades, detta exponerade ett utslag som tyder på att det finns en rad olika brister inom verksamheten som behöver åtgärdas, såsom otydlig kommunikation mellan de anställda, bristfälliga arbetsförhållanden, som komplicerar rutinerna kring passbyte, frånvaroanmälan, etc. Resultatet som erhållits visar att de anställda uttrycker en oro över den rådande situationen. Implementering av det nya IT-system föll väl ut med att fånga upp de verksamhetsproblem som noterades i förändringsanalysen. Med det nya system löste man den onödiga tidsåtgången och irritationsmoment som det innebär att ha det gamla systemet samt att alla kan ta del en uppdatera information gällande passbyte, lediga pass och sjukfrånvaro. Implementeringen har givit ett gott resultat och haft en avsevärd påverkan inom bolaget. / In this thesis, the company studied Koppartaxis operations from a change's analytical perspec-tive where it carefully studied how the business is affected after an IT support in the form of a communication application is implemented. During study, the current shortcomings that existed within the business were observed in the form of evidence from interviews conducted. The FA-SIMM analysis model was applied as well as interviews with employees and this exposed a ruling that suggests that there are a number of different shortcomings in the business that need to be addressed, such as; unclear communication between employees, poor working conditions that complicate the routines around passport change, absence notification, etc. The results ob-tained show that the employees express concern about the current situation and that the appli-cation implemented has produced a good result and had a significant impact within the com-pany.

The Swedish Public Employment Service is responsible for maintaining a well organized public labor market through match-making of jobseekers and employers. The Swedish Public Employment Service is a government run authority whose mission is assigned by the Swedish parliament. The authority’s functionality within the Swedish public labor market has been questioned by parliament and news-media alike and they are now facing a wide organizational change within the authority. An organizational change they choose to call the renewal journey, whose purpose is to adapt to the Swedish public labor market. The aim with the thesis is to increase the understanding of The Swedish Public Employment Service´s handling process and to examine how a new processing process will be received within the business of The Swedish Public Employment Service. Our collected empirical data comes from eight semi structured interviews. Analysis of the empirical data shows how the renewal journey will make The Swedish Public Employment Service a more effective authority through the implementation of digitalization and standardization within their match-making process. The thesis applies a theoretical framework based on New Public Management, Institutionalization and Taylorism to analyze the organizational change that The Swedish Public Employment Service is undergoing. Furthermore the thesis use earlier research closely linked to digitalization, how to create more effective organizations and standardization. Our conclusion is primarily that the Swedish Public Employment Service needs to undergo the Renewal journey as a mean to adapt to the evergoing changes within our society and to meet public demand.

Organisationsförändring behövs för att bevara hög effektivitet i organisationer när omvärldenförändras. För större organisationer behövs en tydlig avgränsning arbetas fram innanorganisationsförändringsarbetet startar. Landstinget i Värmland behöver utföraorganisationsförändringar på grund av ett föråldrat IT-system som används i verksamheten. Enmålgruppsanalys har genomförts av IT-systemet vilket resulterade i tre målgrupper. Intervjuer medpersoner ur de tre målgrupperna har genomförts vilket resulterade i data som användes till attanalysera och svara på rapportens två forskningsfrågor. Rapportens slutsats visar på vikten avpositiv inställning hos medarbetare vid organisationsförändringsarbete, vikten av attorganisationsförändringsmetoder är verksamhetsövergripande samt hur IT somkommunikationshjälpmedel kan förbättras.

Denna studie behandlar hur den digitala kompetensen ser ut i högstadie- och gymnasieutbildning, både hos lärare och elever, samt hur den kan förstärkas med hjälp av MIK. Undersökningen ämnar ge en inblick i hur lärares situation ser ut för att belysa deras behov av kontinuerlig fortbildning i ett alltmer digitaliserat samhälle. Studien är sammanställd med grund i kvalitativa intervjuer med Skolverket, universitetslektor vid Malmö högskola för lärarutbildningen och lärare på högstadie- och gymnasienivå. Som komplement deltog författarna vid en workshop där aktiva aktörer deltog i gruppdiskussioner i syfte att komma med förslag om hur digitaliseringen av skolan ska ske i stort. Samtliga parter har inkluderats för att undvika en vinklad bild av hur den faktiska situationen ser ut. Resultatet visar att, trots undervisning i källkritik på internet som en del i utvecklandet av elevers digitala kompetens, upplever lärare att deras elevers kunskaper varierar. Studiens slutsatser visar på att flera aktörer måste involveras i arbetet att förstärka undervisningen om den digitala världen i ungas utbildning. För en jämlik utbildning krävs det att samtliga involverade parter arbetar utifrån samma riktlinjer. Då MIK ingriper digital kompetens samt att MIK utgår från ett medborgarperspektiv kan det anses som ett lämpligt begrepp att utgå ifrån i arbetet att förstärka undervisningen för utveckling av elevers kunnighet i ämnet. Utifrån presenterade modeller kan en gemensam strategi skapas för genomförandet av verksamhetsförändring samt införandet av MIK i undervisningen, vilken skolor kan anpassa utefter den egna verksamheten. / This study examines teachers and students’ digital literacy in Swedish education, on a secondary and high-school level, and illustrates how it can be amplified through media and information literacy (MIL). The survey portrays teachers’ educational situation in today's digital society, to distinguish the need for continuous in-service training. Material has been collected through qualitative interviews amongst Skolverket, lecturer at Malmö högskola for the teachers’ education, and teachers at a secondary and high-school level. The authors also participated in a workshop where active operators discussed the digitalization within education to contribute with suggestions that could aid the transition. Different parties have been included to avoid a biased view of teachers’ situation.The results show that, although students are given education regarding source criticism online, their knowledge vary. This study indicate that several operators has to engage to strengthen adolescents’ digital literacy. By including media and information literacy on an obligatory level the possibility to provide an equal education will hopefully increase. Since MIL originate from a citizen perspective, as well as include terms like digital literacy, it can be a better point of reference in the pursuit of enhancing students’ literacy. A joint strategy, based on presented models, could aid the forthcoming operational change and the implementation of MIL in the education, which schools could adjust according to their own needs.

Digitalisering är ett nytt fenomen och introducerades in till offentliga myndigheter vid 1970-talet. Med digitaliserade system kan de offentliga myndigheterna reformera sig till en mer effektiv, och komplett myndighet. De kan då utföra sina uppgifter med högre kvalité och kortare tidsintervaller. Syftet med detta arbete är att studera effekterna som digitaliseringen medfört på tre olika delar av organisationen, verksamheten, handläggarna och kontakten med medborgare. Detta för att vi kan utvärdera hur Försäkringskassan har påverkats på grund av digitala system. Genom att utgå från tidigare forskning har vi utfört en kvalitativ studie som studerar effekterna av digitalisering inom Försäkringskassan och dess enheter i Borås stad. Fyra semistrukturerade intervjuer utfördes på fyra olika enhetschefer inom försäkringskassan i Borås stad, samt att handläggare besvarade även en enkät angående ämnet digitalisering. Utifrån insamlad empiri och det teoretiska ramverket har vi utformat en analys angående de effekter som medförts av digitala system. Denna analys används senare för att besvara studiens frågeställningar och uppnå studiens syfte. Resultatet visar att digitaliseringen har påverkat verksamheten genom att förenkla det vardagliga arbetet i både positiv och negativ form, genom mindre fysisk dokumenthantering och strukturering vilket görs genom digitala system. Handläggare kan därmed utföra fler beslut inom ärenden under en kortare period. Beslutet blir mer korrekt genom att de digitala systemen hjälper till med regel ramverk som sätts för specifika ärenden. Eftersom tidsramen för varje ärende minskar får medborgare tillgång till sjukersättning fortare. Dock finns det idag mindre kontakt mellan medborgarna och handläggarna, vilket kan exkludera medborgare från tjänsterna då dessa inte är erfarna inom de digitala systemen. / The digitalization of the public sector is a new phenomenon that has been introduced during the early 70's. The public organizations can with digitalized systems reforms themselves to a more effective, and complete government that can perform its tasks to a higher standard and shorter time periods. The purpose of the work is to study the effects that digitalization has brought on three different dimensions: From a business perspective, a management perspective and a citizens' perspective where we can evaluate how these have changed due to digital systems. Based on previous research, there has been a qualitative study that studies the effects of digitalization within Försäkringskassan and its units in Borås. Four semi-structured interviews were conducted on four different unit managers within Försäkringskassan, and 51 out of 70 administrators answered a survey on the subject of digitalization. Based on collected empirical data and the theoretical framework, we have designed an analysis of the effects brought about by the digital systems. This analysis is later used to answer the study's questions and achieve the purpose of the study. The result shows that digitalization has affected the organization by simplifying everyday work in both positive and negative form, through less physical document management and structuring, which is done through digital systems. Administrators can thus make more decisions in cases for a shorter period and that the decision becomes more correct by the digital systems helping with the regulatory framework set for specific cases. As the time frame for each case decreases, citizens gain access to compensation faster. However, less human contact takes place between citizens and administrators, and thus some citizens can be excluded from the services because of not being knowledgeable in technology.

För att anpassa verksamheten till skiftande förutsätt­ningar och krav arbetar många företag kontinuerligt med olika utvecklingsinsatser. Dessa inbegriper ofta IT på ett eller annat sätt. När resultaten av dessa utveck­lingsinsatser ska användas i den operativa verksam­heten uppstår dock lätt nya utmaningar som man från början inte tänkt på. Hur dessa hanteras får stor be­tydelse för vilka effekter som insatserna i förlängningen leder till. I avhandlingen beskrivs och analyseras genomföran­det av tre utvecklingsinsatser på en resebyrå i termer av ett växelspel mellan utveckling och användning. Baserat på analysen av de studerade händelseförloppen utvecklas ett ramverk som beskriver hur IT-relaterad verksamhetsförändring kommer till stånd i ett samspel mellan tre generella förändringsprocesser: planerad utveckling, ramutveckling och improvisation. Vilka ef­fekter som utvecklingsinsatserna leder till påverkas av hur de utmaningar som uppstår över tiden hanteras inom och mellan dessa tre processer.