Syfte: Syftet med studien är att genom en flerfallstudie kartlägga digitaliseringsgraden hos tillverkande små och medelstora företag (SMF) och undersöka huruvida det finns någon positiv korrelation mellan digitaliseringsgrad och lönsamhetsnyckeltal.  Metod: I studien användes en flerfallstudie på 17 tillverkande SMF i regionGävleborg. Data har samlats in genom en intervju och via databasen bisnisanalys. För att undersöka sambandet mellan digital förmåga och finansiell prestation används nyckeltalen EBIT, ROA, kassaflöde och omsättning per anställda som mått på finansiell prestation.  Resultat & slutsats: Enligt vår konceptuella modell ska storleksmässiga fördelningen och finansiella prestationen öka för varje nivå av digital förmåga. Den finansiella prestationen förbättras också om man befinner sig på en högre nivå inom modellen. Urvalsstorleken och antalet företag per nivå är begränsad och därav kan inga samband med säkerhet påvisas. Resultatet tillsammans med tidigare litteratur kan ge tillverkande SMF en indikation på att en högre grad av digital förmåga kan påverka ökad lönsamheten positivt. Examensarbetets bidrag: Praktiska bidraget är en modell för företag att enkelt göra en skattning av sin digitala mognad. Forskning som på ett trovärdigt sätt kan knyta digitalisering till finansiella resultat är sparsam därmed fyller studien lite av det identifierade forskningsgapet. Studien bekräftar tidigare litteratur och erbjuder ytterligare belägg för forskning som har undersökt samma fenomen i Sverige, Italien, Tyskland och Mexico. Förslag till fortsatt forskning: Förslag för framtida studier är att kartlägga den digitala förmågan kopplad mot processmognadsmodeller för tillverkande SMF. Forskning vi har kommit i kontakt belyser vikten av att den organisatoriska förändringen sker i symbios med implementationen av digitala system och verktyg. Genom att undersöka både digital mognad och processmognad bidrar man till det befintliga forskningsgapet samtidigt som man underlättar för företag vid implementering av ytterligare digitala processer i sin verksamhet. / Aim: The purpose of the study is to map the degree of digitalization for manufacturing SMEs through multiple case-studies and investigate whether there is any positive correlation between degree of digitalization and financial key performance indicators. Method: The study uses multiple case-studies on 17 small and medium-sized manufacturing companies in the region Gävleborg. Data have been collected through an interview and through the bisnisanalys database. To investigate the relationship between a company's digital ability and financial performance the key figures EBIT, ROA, cashflow and turnover per employee are used as measures of financial performance. Result & Conclusions: According to our conceptual model, the size distribution and financial performance must increase for each level of digital ability. Financial performance is also improved if you are at a higher level within the model. The sample size and the number of companies per level are limited and we can therefore not prove these connections with certainty. The results together with previous literature can give manufacturing SMEs an indication that a higher degree of digital readiness can have a positive effect on increasing profitability. Contribution of the thesis: Practical contribution is a model to easily make an estimate of a company's own digital maturity. Research that in a credible way can link digitization to financial results is sparse, thus the study fills a bit of the identified research gap. The study also confirms previous literature and offers additional evidence for research that has investigated the same phenomenon in Sweden, Italy, Germany and Mexico. Suggestions for future research: A proposal for future studies is to map the digital capability linked to process maturation for manufacturing SMEs. Research we have come in contact with during the study highlights the importance of organizational change taking place in symbiosis with implementation of digital systems. By examining both digital maturity and process maturity one contributes to the existing research gap while at the same time making it easier for companies to implement additional digital processes in their operations.

Denna studie behandlar hur den digitala kompetensen ser ut i högstadie- och gymnasieutbildning, både hos lärare och elever, samt hur den kan förstärkas med hjälp av MIK. Undersökningen ämnar ge en inblick i hur lärares situation ser ut för att belysa deras behov av kontinuerlig fortbildning i ett alltmer digitaliserat samhälle. Studien är sammanställd med grund i kvalitativa intervjuer med Skolverket, universitetslektor vid Malmö högskola för lärarutbildningen och lärare på högstadie- och gymnasienivå. Som komplement deltog författarna vid en workshop där aktiva aktörer deltog i gruppdiskussioner i syfte att komma med förslag om hur digitaliseringen av skolan ska ske i stort. Samtliga parter har inkluderats för att undvika en vinklad bild av hur den faktiska situationen ser ut. Resultatet visar att, trots undervisning i källkritik på internet som en del i utvecklandet av elevers digitala kompetens, upplever lärare att deras elevers kunskaper varierar. Studiens slutsatser visar på att flera aktörer måste involveras i arbetet att förstärka undervisningen om den digitala världen i ungas utbildning. För en jämlik utbildning krävs det att samtliga involverade parter arbetar utifrån samma riktlinjer. Då MIK ingriper digital kompetens samt att MIK utgår från ett medborgarperspektiv kan det anses som ett lämpligt begrepp att utgå ifrån i arbetet att förstärka undervisningen för utveckling av elevers kunnighet i ämnet. Utifrån presenterade modeller kan en gemensam strategi skapas för genomförandet av verksamhetsförändring samt införandet av MIK i undervisningen, vilken skolor kan anpassa utefter den egna verksamheten. / This study examines teachers and students’ digital literacy in Swedish education, on a secondary and high-school level, and illustrates how it can be amplified through media and information literacy (MIL). The survey portrays teachers’ educational situation in today's digital society, to distinguish the need for continuous in-service training. Material has been collected through qualitative interviews amongst Skolverket, lecturer at Malmö högskola for the teachers’ education, and teachers at a secondary and high-school level. The authors also participated in a workshop where active operators discussed the digitalization within education to contribute with suggestions that could aid the transition. Different parties have been included to avoid a biased view of teachers’ situation.The results show that, although students are given education regarding source criticism online, their knowledge vary. This study indicate that several operators has to engage to strengthen adolescents’ digital literacy. By including media and information literacy on an obligatory level the possibility to provide an equal education will hopefully increase. Since MIL originate from a citizen perspective, as well as include terms like digital literacy, it can be a better point of reference in the pursuit of enhancing students’ literacy. A joint strategy, based on presented models, could aid the forthcoming operational change and the implementation of MIL in the education, which schools could adjust according to their own needs.

Dagens samhälle har ett stort informationsflöde genom den digitalisering som är gjord och som ständigt är under utveckling. I denna digitalisering finns det många olika användningsområden och i skolan finns det många ämnen med olika arbetssätt. Genom utbildning får eleverna möjlighet att använda digitala verktyg som främjar till deras kunskapsutveckling (Skolverket 2019, s. 13). Denna studie har i syfte att analysera lärares erfarenheter med digitala verktyg i elevers läs- och skrivinlärning i årskurs F-3. Det är en undersökning som kommer att titta på vilken metodik lärare använder i elevers kunskapsutveckling. Studien visar på att det finns lika många metoder som det finns lärare att arbeta med i elevers läs- och skrivinlärning. Det är de engagerade lärarna som lyckas med att anpassa digitala verktyg till både lektion och elev. Denna studie är både en kvantitativ och kvalitativ undersökning som kommer att redovisa lärarnas uppfattningar kring arbetet med digitala verktyg. / <p>Godkänt datum 2021-05-05</p>

Digitaliseringen erbjuder utmaningar och möjligheter för såväl små som stora företag och driver inom partihandeln effektivisering, stordriftsfördelar och automatisering vilket bedöms leda till fortsatt konsolidering med färre och större företag. Forskning visar att förutsättningarna att hantera utmaningar och möjligheter ser olika ut beroende på olika faktorer som företagsstorlek, ålder, bransch och resurser. Det kan leda till digitala klyftor mellan dem som tar vara på möjligheterna och de som inte gör det. Utvecklingen behöver nödvändigtvis inte betyda att det är de moderna sektorer som förändras mest. Forskning visar på en utmanande situation när småföretag med begränsade resurser skall driva digitalisering till en högre nivå av digital mognad. Med bättre kunskap om hur förutsättningar ser ut kan ny viktig förståelse bidra till att förbättra möjligheten att hantera utmaningarna och ta vara på möjligheterna. För att undersöka detta har en kvalitativ studie genomförts på sex småteknikhandelsbolag i den mogna industrin. Vald teori bygger på Westerman, et al., (2014) digitala mognadsmodell med utgångspunkt i digital förmåga och ledarskapsförmåga.Forskningsresultatet som vald teori grundar sig på är baserad på den mogna industrin, vilket gör den relevant för uppsatsens problemformulering och forskarfråga. Studien i uppsatsen visarpå kundorienterade små teknikhandelsbolag med olika verksamheter som befinner sig i en liknande situation utifrån digitaliseringen. Företagen visar en medvetenhet om sina digitala brister och en ambition att utvecklas, men med en försiktighet och osäkerhet i genomförandet. Det kan kopplas samman med brist på främst relevant digital förståelse. Ambitionen leder till olika digitala insatser inom olika område, men en övergripande digital helhetssyn saknas. Samtidigt uttrycker företagen ingen noterbar oro för situationen, vilket ger en något motsägelsefull bild. Studien visar på ett samstämmigt resultat vilket stämmer överens med tidigare forskning, och kan indikera att tusentals andra småföretag befinner sig i samma båt. Teorin är relevant, men för att de studerade företagen skall kunna omsätta teorin praktiskt på ett sätt som leder dem framåt behöver de nå en högre digital mognad. Därför matchar det valda teoretiska perspektivet inte företagens behov i nuläget. Den enskilt största utmaningen är relaterad till brist på digital kompetens för att strategiskt driva digital omställning. Med en traditionell och relativt digitalt omogen kundsektor blir omvandlingstrycket lågt med för- och nackdelar. Företag inom teknikhandel skapar ett mervärde genom specialistkunnande, lokal marknadskännedom, kvalificerad teknisk rådgivning, lagertillgänglighet och hög service. Det är livsviktigt att fortsätta utveckla detta mervärde för ökad konkurrenskraft mot ökad digital transparens av prisjämförelser och mot resursstarka globala och digitala e-handelsplattformar. Genom att lyfta blicken över den vardagliga situationen bör företagen mer proaktivt fokusera på extern kundnytta och intern effektivitet. Med ökad förståelse om kunders digitala behov, kan företagen kraftsamla inom område med störst behov, vilket kan attrahera nya kunder med högredigital mognad som skapar incitament till att driva den digitala omställningen framåt. För Sveriges tusentals industriföretag är potentialen i dessa frågor stor och avgörande på sikt. / Digitalization offers challenges and opportunities for both small and large companies and drives efficiency, economies of scale and automation within the technical trade sector, which isexpected to lead to continued consolidation with fewer and larger companies. Research shows that the conditions for managing these challenges and opportunities are different depending on different factors such as company size, age, industry, and resources. This can lead to a situation where digitalization divides between those who seize the opportunities and those who don´t. The development does not necessarily mean that it is the modern sectors that are changing the most.Research shows a challenging situation, when small businesses with limited resources want to drive digital transformation to a higher level of digital maturity. With better knowledge of what the conditions look like, important understanding can improve the ability to manage the challenges and seize the opportunities. Therefore, a qualitative study has been carried out on six small technical trading companies in the mature industry. The chosen theoretical framework is based on Westerman, et al., (2014) digital maturity model with two dimensions, digital capabilities, and leadership capabilities. The research results on which the chosen theory is based is the mature industry, which makes the chosen theory relevant to the thesis's problem formulation and research question. The study shows customer oriented small technical trading companies with different businesses that are in a similar situation due to digitalization. Companies show an awareness of their digital shortcomings and an ambition to develop, but with caution and uncertainty in their implementation. This can be linked to a lack of mainly relevant digital understanding. The ambition leads to different digital efforts in different areas, but an overall digital holistic approach is lacking. At the same time, companies do not express any notable concern about the situation, which paints a somewhat contradictory picture. The study shows a consistent result, also with previous research, and may indicate that many thousands of similar small businesses are in the same boat. The theory is relevant, but for the companies studied to be able to put the theory into practice in a way that leads them forward, they need to reach a higher digital maturity. Therefore, the chosen theoretical perspective does not match the needs of the companies at present. The single largest challenge is related to a lack of digital skills to strategically drive digital transformation. With a traditional and relatively digitally immature customer sector, the conversion pressuresare low resulting in both advantages and disadvantages. Technical trading companies create added value through a specialist know-how, local market knowledge, qualified technical consultations, product availability and high service. It is vital to continue to develop this added value for increased competitiveness towards increased digital transparency of price comparisons and towards resource-rich global and digital e-commerce platforms. By looking above, the daily business, the companies should focus more proactively on external customer benefit and internal efficiency. With an increased understanding of customers' digital needs, companies can gather strength in areas with the greatest need, which can attract new customers with higher digital maturity who creates incentives to drive the digital transition forward.