Genom historien har myndigheter och samhället haft intresse av att människor lever ett hälsosamt liv. Hälsoprojekt har kommit att få en allt större betydelse i samhället och målet är ofta att öka deltagarnas medvetenhet så att de har möjlighet att leva ett mer hälsosamt liv och minska risken för sjukdom. Syftet med denna uppsats är att undersöka deltagarnas uppfattningar om vad gruppen haft för betydelse för deras motivation till träning. Vi är även intresserade av att studera deltagarnas uppfattning kring vad gruppen haft för betydelse för deras lärande om träning i hälsoprojektet. De teoretiska utgångspunkterna är motivation och lärande. Uppsatsen är baserad på en kvantitativ metod i form av enkäter. Resultaten visade att gruppens betydelse inte var så stor för deltagarnas motivation till att träna. Hälsoprojektet ökade till viss del den inre motivationen till träning och den yttre motivationen skedde i form av peppande från lagmedlemmar. Vidare kan vi utifrån våra enkätsvar dra slutsatsen att det inte har skett ett kollektivt lärande och hur stor betydelse gruppen haft på deltagarnas lärande är diffus på grund av de motsägelsefulla svaren samt låg svarsfrekvens på enkäterna.

Det är betydelsefullt att individen har hälsosamma levnadsvanor för att behålla en god funktionsförmåga i åldrandet och för att minska risken för att drabbas av folksjukdomar. Föreningsliv är en form av en hälsofrämjande insats som lockar många äldre då det ger möjlighet att träffa andra äldre med liknande bakgrund, upplevelser och som talar samma språk. Syriska föreningen bildades år 1977 och arbetar för att på bästa sätt integrera de arabspråkiga invandrarna i det svenska samhället, men också för att stärka bandet mellan det gamla hemlandet och Sverige. Syftet med denna studie var att studera den deltagande gruppens upplevelser av hälsoprojektets verksamhet som bedrivs för äldre arabspråkiga i den Syriska föreningen i Vällingby samt hur hälsoprojektet påverkat deltagarnas självupplevda hälsa. En kvalitativ metod i form av enskilda intervjuer har tillämpats. Studiens resultat visade att informanterna upplevde att hälsoprojektet hade gett någon form av resultat, antingen fysiska förändringar eller en förbättrad självupplevd hälsa. Det varierade utbudet av aktiviteter har berört faktorer som har betydelse för hälsan vilket informanterna har upplevt som positivt och givande. Efter att ha deltagit i hälsoprojektet upplevde informanterna att de blivit mer medvetna om sin hälsa samt att deras kunskaper om kroppen har ökat. / Healthy lifestyle maintain functional capacity in aging and reduces the risk of illness. Associations, attracting older persons by giving them the opportunity to meet other older people with similar backgrounds, experiences, and who speak the same language, provides health promotive efforts. Syrian Association was formed in 1977 and is working on how best to integrate the Arab-speaking immigrants in Swedish society, but also to strengthen the link between the old country and Sweden. The purpose of this study was to examine the participation of the group's experiences of health project activities for the elderly in the Arab-language Syrian Association in Vällingby and how Health project affected participants' self-perceived health. The qualitative methodology in the form of individual interviews was applied. The informants felt that the health project had some form of influence on, either physical changes or an improved self-perceived health. The study’s results showed that informants felt that health project had some form of impact, either physical changes or an improved self-perceived health. The varied ranges of activities have focused on factors that are important to health, which has the informants perceived as positive and successful. Having participated in the health project informants experienced that they become more aware of their health and their knowledge of the body has increased.

<p>Studies show that children’s and adolescents health decreases, especially the mental health. There are today many health methods that flourish in the school area. Methods that is external and used as individual interventions and methods that have the intention to integrate health in all aspects of the school curriculum.</p><p>Research on health projects often show what the intervention or method has produced. Few studies have been found who discuss the pupil’s own experience regarding health projects. How much consideration does the health projects take regarding the adolescents needs? The aim of this study was to examine pupil’s experiences of their participation in health projects, in consideration of 1; which view pupil’s have on health projects in school, 2; how pupils experience the methods that are included in health projects and 3; in what way health project can contribute to changes of pupil’s lifestyle. To achieve the aim of this study a qualitative interview-study was chosen. A stratified sample was used in this study and a total number of nine interviews were made. The interviews were carried out with help from an interview guide that contained four themes with open questions. The analysis procedure resulted in three themes based on the aim of the studies three questions. In every theme different shades could discern.</p><p>The result of the study shows that the experiences are mainly positive. The pupil’s vision of the health project showed that the information was good in some aspects and in other aspects insufficient. The methods that were included in the health project, physical tests and health conversation, were considered as relevant. Physical tests contributed in both positive feelings as for example curiosity and negative feelings as nervousness and anxiety. The health conversation was considered as a good sum up of the physical tests and the children’s lifestyle. Changes took place partly in the pupil’s action and partly in their ponderings where an awareness of their life situation grew.</p> / <p>Studier visar på att barns och ungdomars ohälsa ökar, framförallt den psykiska ohälsan. Många hälsometoder florerar idag i skolan. Det finns externa metoder som används som hjälpmedel och enskilda insatser samt metoder som har för avsikt att implementera hälsa i alla aspekter av skolarbetet och läroplanen.</p><p>Forskning gjord på hälsoprojekt visar ofta vad interventionen eller metoden har genererat i. Få studier har hittats vilka behandlar elevens egna upplevelser av hälsoprojekt. Hur mycket utgår hälsoprojekt från barns behov? Syftet med denna studie var att undersöka gymnasieelevers upplevelser av sitt deltagande i hälsoprojekt med avseende på 1; vilken syn elever har på hälsoprojekt i skolan, 2; hur elever upplever metoder som ingår i hälsoprojekt och 3; på vad sätt hälsoprojekt kan bidra till förändringar av elevers livsstil. För att uppnå studiens syfte valdes en kvalitativ intervjustudie. Ett strategiskt urval gjordes och totalt genomfördes nio stycken intervjuer. Intervjuerna genomfördes med hjälp av en intervjuguide vilken innehöll fyra stycken teman med öppna frågor. Analysförfarandet resulterade i tre stycken teman utifrån syftets tre forskningsfrågor. I varje tema kunde olika nyanser urskiljas.</p><p>Resultatet av intervjustudien visar att elevernas upplevelser av hälsoprojekt i huvudsak är positiva. Elevernas syn på hälsoprojekt var att informationen var bra i vissa avseenden och ibland otillräcklig. Metoderna som hälsoprojektet bestod av (fysiska tester och motiverande samtal) upplevdes som väsentliga. De fysiska testerna genererade både i positiva känslor som nyfikenhet och negativa känslor som nervositet och oro. Det motiverande samtalet ansågs av eleverna vara en bra sammanfattning av de fysiska testerna och elevernas livssituation. Det motiverande samtalet tog även upp många faktorer ur vardagslivet. Förändring skedde dels med utgångspunkt i elevernas handlande som till exempel fysisk aktivitet, kost och stress och dels utifrån elevernas tankeverksamhet där en medvetenhet om livssituationen växte fram.</p>

Syftet med denna studie var att undersöka högstadieelevers upplevelser av ett hälsoprojekt. En högstadieklass i Uppsala län har under våren deltagit i ett pilotprojekt i syfte att utveckla metoder för fortsatta hälsofrämjande projekt samt på sikt förbättra ungdomarnas hälsa gällande ökad fysisk aktivitet, bättre kost- och sömnvanor samt en bättre sammanhållning i klassen. 19 av klassens 22 elever tackade ja till att delta i studien. Den kvalitativa metoden som använts för datainsamling är fokusgruppintervjuer. Eleverna fick tillsammans diskutera sina upplevelser, tankar och känslor kring hälsoprojektet och insatserna samt huruvida de har upplevt sin egen påverkan av projektets innehåll. Genom innehållsanalys plockades nio teman ut som senare bildade fyra kategorier. Kunskapsöverföring, samarbete och sammanhållning, klassens upplevelse av identitet, påverkan och delaktighet. Resultatet visade att majoriteten av eleverna inte upplevde att de fått märkbart ökad kunskap om hälsa, då många menade att informationens innehåll var sådant de visste sedan tidigare. Däremot menar de flesta att de upplevt en förändring inom klassen gällande samarbete och sammanhållning samt att samarbetsövningar är något de vill använda sig mer utav. En viktig sak som kom fram under intervjuerna var huruvida klassen uppfattade sin identitet och ställning på skolan. En slutsats som går att dra utifrån studiens resultat är att lyckad kunskapsöverföring och beteendeförändring är ytterst beroende av mottagarens tro på sin egen förmåga (self-efficacy) att utföra en förändring samt kopplat till individens intresse av förändring. En annan slutsats är att hälsofrämjande arbete för barn och ungdomar behöver vidareutveckla metoder för att nå goda hälsoresultat för målgruppen. Hälsorelaterade förändringar i tonåren antas vara starkt kopplat till intressen, grupptryck och attityder. / The aim of this study was to investigate high school students' experiences of a health project. A high school class in Uppsala participated in a health project during the spring of 2015. 19 of 22 students agreed to participate in this study and the qualitative method used for data collection was focus group interviews. Students were asked to discuss their experiences, thoughts and feelings about the health project and whether they have experienced their own influence on the content of the project. Using content analysis nine themes were found that formed four categories. Knowledge, cooperation and cohesion, conception of identity, influence and participation. The results showed that the majority of students do not feel they have markedly increased health knowledge. In contrast, the main results of the project seemed to consist of improved cooperation and shared stance in the class. The students expressed their need for further work of cooperation, in the form of collaborative exercises. One important thing that came up during the interviews was whether the class understood their identity and status of the school. Students' perception as to why their class was selected for the project was based on the class's bad reputation in the school and among teachers.

Bilagorna finns endast i det tryckta arbetet.

Bilagorna finns endast i det tryckta arbetet.

Vårt syfte med denna studie har varit att beskriva de individuella och organisatoriskaomständigheter som skapade förutsättningar för genomförandet av hälsoprojektet. Vi hardärmed sökt svar på vilka möjligheter informanterna upplevde fanns för att tillämpa sig av denya kunskaper som förvärvats under projektet. Studien genomfördes inom Norrköpingskommun och populationen utgjordes av sex enhetschefer. För att nå den förståelse och detdjup vi eftersökt valde vi att använda oss av kvalitativ metod. Datainsamling genomfördes iform av semi- strukturerade intervjuer, dessa analyserades sedan och ställdes mot de teoriersom vi utifrån litteratur och tidigare forskning valt ut som mest lämpade för denna studie.Resultatet visar på att informanterna var motiverade till att genomföra hälsoprojektet men attden rådande situationen ledde till att utfallet av projektet inte blev som förväntat. Deupplever att de fick med sig nya kunskaper som de kan tillämpa i sitt arbete men upplevelseni stort var den att hälsoprojektet låg fel i tiden.

Studies show that children’s and adolescents health decreases, especially the mental health. There are today many health methods that flourish in the school area. Methods that is external and used as individual interventions and methods that have the intention to integrate health in all aspects of the school curriculum. Research on health projects often show what the intervention or method has produced. Few studies have been found who discuss the pupil’s own experience regarding health projects. How much consideration does the health projects take regarding the adolescents needs? The aim of this study was to examine pupil’s experiences of their participation in health projects, in consideration of 1; which view pupil’s have on health projects in school, 2; how pupils experience the methods that are included in health projects and 3; in what way health project can contribute to changes of pupil’s lifestyle. To achieve the aim of this study a qualitative interview-study was chosen. A stratified sample was used in this study and a total number of nine interviews were made. The interviews were carried out with help from an interview guide that contained four themes with open questions. The analysis procedure resulted in three themes based on the aim of the studies three questions. In every theme different shades could discern. The result of the study shows that the experiences are mainly positive. The pupil’s vision of the health project showed that the information was good in some aspects and in other aspects insufficient. The methods that were included in the health project, physical tests and health conversation, were considered as relevant. Physical tests contributed in both positive feelings as for example curiosity and negative feelings as nervousness and anxiety. The health conversation was considered as a good sum up of the physical tests and the children’s lifestyle. Changes took place partly in the pupil’s action and partly in their ponderings where an awareness of their life situation grew. / Studier visar på att barns och ungdomars ohälsa ökar, framförallt den psykiska ohälsan. Många hälsometoder florerar idag i skolan. Det finns externa metoder som används som hjälpmedel och enskilda insatser samt metoder som har för avsikt att implementera hälsa i alla aspekter av skolarbetet och läroplanen. Forskning gjord på hälsoprojekt visar ofta vad interventionen eller metoden har genererat i. Få studier har hittats vilka behandlar elevens egna upplevelser av hälsoprojekt. Hur mycket utgår hälsoprojekt från barns behov? Syftet med denna studie var att undersöka gymnasieelevers upplevelser av sitt deltagande i hälsoprojekt med avseende på 1; vilken syn elever har på hälsoprojekt i skolan, 2; hur elever upplever metoder som ingår i hälsoprojekt och 3; på vad sätt hälsoprojekt kan bidra till förändringar av elevers livsstil. För att uppnå studiens syfte valdes en kvalitativ intervjustudie. Ett strategiskt urval gjordes och totalt genomfördes nio stycken intervjuer. Intervjuerna genomfördes med hjälp av en intervjuguide vilken innehöll fyra stycken teman med öppna frågor. Analysförfarandet resulterade i tre stycken teman utifrån syftets tre forskningsfrågor. I varje tema kunde olika nyanser urskiljas. Resultatet av intervjustudien visar att elevernas upplevelser av hälsoprojekt i huvudsak är positiva. Elevernas syn på hälsoprojekt var att informationen var bra i vissa avseenden och ibland otillräcklig. Metoderna som hälsoprojektet bestod av (fysiska tester och motiverande samtal) upplevdes som väsentliga. De fysiska testerna genererade både i positiva känslor som nyfikenhet och negativa känslor som nervositet och oro. Det motiverande samtalet ansågs av eleverna vara en bra sammanfattning av de fysiska testerna och elevernas livssituation. Det motiverande samtalet tog även upp många faktorer ur vardagslivet. Förändring skedde dels med utgångspunkt i elevernas handlande som till exempel fysisk aktivitet, kost och stress och dels utifrån elevernas tankeverksamhet där en medvetenhet om livssituationen växte fram.