This essay shows how administrators in two different organizations are experiencing freedom of action in their work situation. The essay is made based on a qualitative method and interviews were used to implement the study. People chosen for this study are four administrators at a governmentagency - the Social Insurance agency, and four municipal officers from different Social service offices in southern Sweden. The theoretical framework consists of Weber's theory of bureaucracy, and his discussion of the legal authority. The analysis is designed as adiscussion of the parts that were especially prominent during the interviews. These parts were, for example, professional role, controland cooperation. The results show the complicated relationship that emerges when discussing the concept ofdiscretion. The experience of a wide discretion generally indicatesthe opposite, namely that it is regulated in different ways. The main reason for this appears to be extensive control functions andorganizational impact. / Författaren till den här uppsatsen har valt att belysa hur handläggare inom två olika verksamheter tolkar sitt handlingsutrymme. Uppsatsen är av kvalitativ ansats och metoden som har använts är intervjuer, fyra stycken på en statlig myndighet - Försäkringskassan, samt fyra stycken på kommunala myndigheter vid fyra olika socialkontor i södra Sverige. Urvalet har baserats på handläggare som arbetar med ekonomiskt bistånd i någon form. På Försäkringskassan arbetarhandläggarna inom sjukförsäkringssystemet.  På socialkontoren är det handläggare inom försörjningsstöd som deltagit. Den teoretiska referensramen har utgjorts av i huvudsak Webers byråkratibegrepp samt hans tankar kring den legala auktoriteten. Analysen är utformad som en diskussion kring de delar som visat sig vara särskilt centrala under intervjuerna. Dessa delar har varit bland annat tjänstemannarollen, myndighetsutövande och samverkan. Resultatet visar på det komplexa förhållande som framkommer hoshandläggarna då man diskuterar begreppet handlingsutrymme. Upplevelsen av ett stort handlingsutrymme pekar i flera fall ofta påmotsatsen, nämligen att det handlingsutrymme man har är väldigt reglerat på olika vis. Bland annat på grund av flertalet kontrollfunktioner och den organisatoriska påverkan som kan sägas inskränka på handläggarnas möjligheter att fatta beslut. Dock finns det tendenser som visar på att man kan konstruera sitt handlingsutrymme genom att lägga olika stort fokus på arbetets olika delar.

Made available in DSpace on 2014-12-17T15:25:20Z (GMT). No. of bitstreams: 1 AntoniaMNP_DISSERT.pdf: 2203019 bytes, checksum: 9ef16f337e449539e1b29cf7605aa054 (MD5) Previous issue date: 2013-08-30 / Coordena??o de Aperfei?oamento de Pessoal de N?vel Superior / This paper analyses the history of Hypolita Maria das Dores, mulatto woman, free born, was enslaved and, by an act of freedom, appealed to court to prove the illegitimacy of her captivity and regain their freedom and their children. The main scenarios of this social and legal struggle are Crato (Cear?) and Exu (Pernambuco), places where she lived in the 19th century. The main objective of this work is to understand how to set the tensions and alliances involving the struggle for freedom inside and outside justice, in differentiated provincial spaces. An approach that belongs to the field of the social history of slavery, we ll prioritize the narrative of life. In it, Hypolita is taken as the subject of her story, as she faces stately and patriarchal values in a slave society. The documentary corpus that allows such vertical investigative consists of parish registers, we examined the baptisms, marriages and death records; analyzed registry documents of postmortem inventories, petitions and crafts; reports of provincial presidents and, finally, the O Araripe s and O Cearense s journalistic information. The investigation of the case allowed the understanding of how, in space and time specific, freedom was understood, usurped and claimed by various social subjects in the frame of morals and justice institutionalized / Este trabalho analisa a hist?ria de Hypolita Maria das Dores, mulata que nasceu livre, foi escravizada e, por meio de uma a??o de liberdade, recorreu ? justi?a para provar a ilegitimidade de seu cativeiro e recuperar a sua liberdade e de seus filhos. Os cen?rios principais dessa luta social e jur?dica s?o Crato (Cear?) e Exu (Pernambuco), lugares em que ela viveu, no s?culo XIX. O principal objetivo deste trabalho consiste em compreender como se estabeleceram as tens?es e alian?as que envolveram a luta pela liberdade dentro e fora da inst?ncia jur?dica, em espa?os provinciais diferenciados. Numa abordagem que se insere no campo da hist?ria social da escravid?o, priorizaremos a narrativa de vida. Nela, Hypolita ? tomada como sujeito de sua hist?ria, pois enfrenta valores senhoriais e patriarcalistas de uma sociedade escravocrata. O corpus documental que permite tal verticaliza??o investigativa ? formado por documentos paroquiais em que examinamos os registros de batismos, casamentos e ?bitos; documentos cartoriais em que analisamos invent?rios post mortem, peti??es e of?cios; relat?rios dos presidentes de prov?ncia e, finalmente, as informa??es jornal?sticas d O Araripe e d O Cearense. A investiga??o do caso permitiu a compreens?o de como, em espa?o e tempo espec?ficos, a liberdade foi entendida, usurpada e reivindicada por v?rios sujeitos sociais nas tramas dos costumes e da justi?a institucionalizada

I FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättningar är bärande principer om tillgänglighet i den fysiska, kommunikativa och informativa miljön i samhället grundläggande. Som en person med funktionsnedsättningar ska du ha samma möjlighet att vara delaktig i samhällets alla olika arenor. En av dessa arenor är arbetsmarknaden, där den politiska intentionen är en arbetsmarknad öppen för alla, oavsett funktionsförmåga. Ett led i att främja inträdande på arbetsmarknaden för unga vuxna med funktionsnedsättningar införde socialförsäkringsförmånen Aktivitetsersättning för nedsatt arbetsförmåga.   Kunskapsläget visar att unga vuxna med aktivitetsersättning är en utsatt samhällsgrupp med en lägre disponibel inkomst än övriga befolkningen, risk för ohälsa och utestängande från arbetsmarknaden och därmed riskerar en livslång fattigdom.  Studien syftar till att synliggöra och frambringa de unga vuxnas egna röster kring sina upplevelser av att leva med aktivitetsersättning som huvudsaklig försörjning. Studien bygger på en narrativ ansats med socialkonstruktionistiska idétraditioner, där materiel har samlats in via åtta intervjuer med unga vuxna som uppbär aktivitetsersättning.  Centrala begrepp som behandlas utifrån studiens syfte är delaktighet, agency och socialt erkännande.   Resultatet visar att de unga vuxna upplever olika grad av delaktighet i samhället beroende på tillgängligheten till olika samhällsarenor såsom ekonomiska förutsättningar, sysselsättning och kommunikativ och informativ tillgänglighet. Den begränsade disponibla ekonomin leder till svårigheter i att leva på lika villkor och delaktighet i samhället. / The UN Convention on the Rights of Persons with Disabilities, CRPD, is the principle of accessibility in the physical, communicative and informative environment of society for people with disabilities. As a person with disabilities you should have the same opportunity to participate in all the different arenas of society. One of these arenas marks the labor market, where the Swedish political intention is a labor market open to all, regardless of their ability to function. One step in promoting entry into the labor market for young adults with disabilities is the Swedish Social Insurance Benefit Disability benefits due to reduced work capability. Evidence shows that young adults with disability benefits are an exposed social group with lower disposable income than the rest of the population, the risk of ill health and exclusion from the labor market, thus endangering life-long poverty.        The aim of the study is to illustrate and bring about the young adults' own voices about their experiences of living with disability benefits as main source of income. The method used is a narrative method with social constructionist ideals. Central concepts according to the purpose of the study are participation, agency and social recognition.  The results show that young adults experience different levels of participation in society, depending on the availability of social arenas such as economic conditions, employment and communicative and informative accessibility. The limited disposable economy leads to difficulties in living on equal terms and participate as equals in society.

Attraverso la prospettiva della duplicità delle dimensioni dell’agire (archein e prattein, iniziativa individuale e collaborazione plurale), il presente lavoro intende rileggere sotto una veste nuova i concetti di azione libera e di politica elaborati da Hannah Arendt (Hannover 1906 – New York 1975), per giungere infine a un’esposizione critica del suo paradigma di fondazione della comunità politica. Ciò avverrà, inoltre, attraverso la considerazione di alcune delle esperienze politiche privilegiate dall’autrice: la polis greca, considerata soprattutto nel proprio rapporto con il mondo omerico, e la Repubblica americana, considerata invece nella propria relazione di continuità e innovazione rispetto alla res publica romana, e come collegata alla storia coloniale precedente. Per valutare il paradigma di fondazione politica, un rilievo particolare sarà accordato alla nozione arendtiana di “principio” dell’azione. Tra le fonti utilizzate e citate, compariranno anche molti paper ancora inediti, consultati presso la New School for Social Research (NY); si faranno inoltre riferimenti puntuali ad alcuni dei testi della Arendt Collection del Bard College (Annandale-on-Hudson, NY). / The aim of this work is to investigate Hannah Arendt’s (Hannover 1906 – New York 1975) conceptions of free action and political founding through the twofold perspective of archein and prattein (individual initiative and plural collaboration), that consents to see them under a new light, to come to a critical evaluation of Arendt’s theory of founding a political body. We’ll do it considering some of the most important political experiences indicated from our thinker: the Greek polis, considered in its relation with homeric world, and the American Republic, considered in its twofold relation – continuity and innovation – with Roman res publica, and in its relation with colonial history before revolution. To reach an evaluation of Arendt’s concept of political founding, we’ll concentrate on the notion of “principle” of action. We used and cited many unpublished papers, that we could see at New School for Social Research (NY), and we indicate some books of Arendt Collection at Bard College (Annandale-on-Hudson, NY) also.