Lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, är den svenska lag som skall tillförsäkra samhällsmedborgare med vissa specificerade funktionsnedsättningar stöd och service i syfte att uppnå goda levnadsvillkor och ges möjligheten att få leva som alla andra samhällsmedborgare genom delaktighet i utformandet av sitt egna liv. Det sker varje år en ökning i antal beviljade insatser utifrån lagen och år 2015 var det 117 200 st beviljade och verkställda LSS-insatser genomförda det året. Tidigare forskning belyser problematiska omständigheter gällande såväl geografiska som bedömningsskillnader i såväl utformande som bedömning av rätt till insatserna. Syftet med den här studien är att analysera hur offentliga dokument på tre nivåer i samhället konstruerar och reproducerar bärande begrepp och benämningar inom LSS (1993:387). Metoden för genomförandet är en kritisk diskursanalys av sex normerande texter i bedömning och utformandet av insatserna för att synliggöra vilka diskurser som används i skapandet av innehållet. Resultatet har analyserats utifrån en egenkonstruerad analysmodell utifrån Faircloughs tredimensionella analysmodell och domänteoretiska tankar. Resultatet tyder på att det finns flera nivåer i skapandet och reproduceringen av begreppsinnehållet och analysen innehåller tre huvuddiskurser som kan utläsas i materialet: diskursen av goda levnadsvillkor, få leva som alla andra och delaktighet. Detta exemplifieras och diskuteras i analys- och resultatkapitlet och studien avslutas med en slutdiskussion kring studiens upptäckter. / LSS (1993:387) the Act Concerning Support and Service for Persons with Certain Functional Impairments is the Swedish law to assure citizens with certain specified disabilities support and service in order to achieve good living conditions and be given the opportunity to live like any other citizen. Every year there is an increase in the number of approved actions of support under the Act. In year 2015 117 200 actions of support were granted and executed under the Act. Previous research highlights the problematic circumstances concerning geographical as well as differences in assessing the right to support from the Act. The purpose of this study is to analyze how public documents on three levels in society constructs and reproduces the guiding concepts and terms in the LSS (1993: 387). The method of implementation is a critical discourse analysis of six normative texts in the evaluation and design of efforts to visible the discourses used in the creation of the content. The results are analyzed on the basis of a self-constructed analysis model based of Faircloughs three dimensional analytic model and domain theoretical thoughts. The results suggest that there are three levels in the creation and reproduction of concepts and content analysis contains three main discourses that can be seen in the material: the discourse of good living, to live like everyone else and participation. This is exemplified in the discussion of the analysis and the results chapter and the study concludes with a final discussion on the study's findings.

I FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättningar är bärande principer om tillgänglighet i den fysiska, kommunikativa och informativa miljön i samhället grundläggande. Som en person med funktionsnedsättningar ska du ha samma möjlighet att vara delaktig i samhällets alla olika arenor. En av dessa arenor är arbetsmarknaden, där den politiska intentionen är en arbetsmarknad öppen för alla, oavsett funktionsförmåga. Ett led i att främja inträdande på arbetsmarknaden för unga vuxna med funktionsnedsättningar införde socialförsäkringsförmånen Aktivitetsersättning för nedsatt arbetsförmåga.   Kunskapsläget visar att unga vuxna med aktivitetsersättning är en utsatt samhällsgrupp med en lägre disponibel inkomst än övriga befolkningen, risk för ohälsa och utestängande från arbetsmarknaden och därmed riskerar en livslång fattigdom.  Studien syftar till att synliggöra och frambringa de unga vuxnas egna röster kring sina upplevelser av att leva med aktivitetsersättning som huvudsaklig försörjning. Studien bygger på en narrativ ansats med socialkonstruktionistiska idétraditioner, där materiel har samlats in via åtta intervjuer med unga vuxna som uppbär aktivitetsersättning.  Centrala begrepp som behandlas utifrån studiens syfte är delaktighet, agency och socialt erkännande.   Resultatet visar att de unga vuxna upplever olika grad av delaktighet i samhället beroende på tillgängligheten till olika samhällsarenor såsom ekonomiska förutsättningar, sysselsättning och kommunikativ och informativ tillgänglighet. Den begränsade disponibla ekonomin leder till svårigheter i att leva på lika villkor och delaktighet i samhället. / The UN Convention on the Rights of Persons with Disabilities, CRPD, is the principle of accessibility in the physical, communicative and informative environment of society for people with disabilities. As a person with disabilities you should have the same opportunity to participate in all the different arenas of society. One of these arenas marks the labor market, where the Swedish political intention is a labor market open to all, regardless of their ability to function. One step in promoting entry into the labor market for young adults with disabilities is the Swedish Social Insurance Benefit Disability benefits due to reduced work capability. Evidence shows that young adults with disability benefits are an exposed social group with lower disposable income than the rest of the population, the risk of ill health and exclusion from the labor market, thus endangering life-long poverty.        The aim of the study is to illustrate and bring about the young adults' own voices about their experiences of living with disability benefits as main source of income. The method used is a narrative method with social constructionist ideals. Central concepts according to the purpose of the study are participation, agency and social recognition.  The results show that young adults experience different levels of participation in society, depending on the availability of social arenas such as economic conditions, employment and communicative and informative accessibility. The limited disposable economy leads to difficulties in living on equal terms and participate as equals in society.

En ökande ojämlikhet i hälsa har setts bland barn och deras möjlighet att vara fysisk aktiva är kopplade till beslut tagna av föräldrarna och deras socioekonomiska status. Syfte: Syftet var att undersöka vilken attityd och uppfattning föräldrar har kring aktiv skoltransport (AST) i socioekonomiskt utsatta områden. Metod: Tolv föräldrar deltog i en semistrukturerad intervju och en kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera intervjuerna. Resultat: Analysen resulterade i ett huvudtema ”Föräldraskap och aktiv skoltransport – Om att välja det rätta för att barnen ska få en bra framtid”. Ytterligare tre subteman identifierades; ”AST som grund för goda levnadsvanor”, ”Reflektioner kring valmöjligheter och prioriteringar” och ”Föräldraskap och att ha kontroll i ett förändrat samhälle”. Föräldrarna uppfattade AST som positivt för barnens hälsa och något som ökade möjligheten för fysisk aktivitet. Samtidigt beskrevs en bild av en ökad kriminalitet i området som ledde till ett föräldraskap med tyngre ansvar. Vilket innebar en högre nivå av kontroll och att prioritera val utefter vad som skapade bäst förutsättningar för barnens framtid. Slutsats: För att barn ska ha en större möjlighet att använda sig av AST bör insatser för att öka AST i socioekonomiskt utsatta områden även fokusera på att öka barns fria mobilitet. Detta kan ha en påverkan på både barnens fysiska och psykiska hälsa, kognitiva utveckling och i längden även bidra till en ökad känsla av gemenskap. Kunskap från den här studien kan komma att ha betydelse för insatser som syftar till att främja barns användning av AST. / <p>Betyg i Ladok 210602.</p>

Background: Pain related to cancer is the biggest problem for patients with this diagnosis. Every year, many suffering cancer patients die without adequate pain relief. Although, there are international guidelines from the World Health Organization (WHO) for pain relief in cancer-related pain, they are not followed in all countries, leading to global inequality. Aim: The aim of the study was to shed light on patients' experiences of cancer-related pain and its pain-relief from a global perspective. Method: A general literature study was conducted using content analysis of 12 scientific articles including both qualitative and quantitative research methodology. Results: During the content analysis, four main categories emerged: “Quality of life”, “Caregiver - Patient”, “Knowledge” and “Socio-economic factors”. Among the factors that affect pain-relief, access to medicines, information, knowledge, fear of side effects and addiction, patients' cultural and religious background have the greatest impact. Conclusion: A large difference in access to medicines and care is demonstrated around the world, which makes a difference in patients' experiences. There is a need for guidelines on pain-relief in cancer-related pain and continuous information about them at a local level. In addition, all countries are required to adhere to and follow international guidelines to improve cancer-related pain-relief, which can reduce inequality in care and suffering around the world. / Bakgrund: Smärta relaterad till cancer är det största problemet för patienter med denna diagnos. Varje år dör många lidande cancerpatienter utan en adekvat smärtlindring. Trots att det finnsmediinternationella riktlinjer från World Health Organisation (WHO) för smärtlindring vid cancerrelaterad smärta följs inte de i alla länder vilket leder till den globalaojämlikheten. Syfte: Syftet med studien var att belysa patientersupplevelser av cancerrelaterad smärta och dess smärtlindring ur det globala perspektivet. Metod: En allmän litteraturstudie genomfördes med hjälp av innehållsanalys av 12 vetenskapliga artiklarinnefattande bådekvalitativ ochkvantitativ forskningsmetodik. Resultat: Under innehållsanalys framkom det fyra huvudkategorier: “Livskvalitet”, “Vårdgivare -Patient”, “Kunskap” och “Socioekonomiska faktorer”. Bland faktorer som påverkar smärtlindring hartillgång till läkemedel, information, kunskap, rädsla för biverkningar och beroende, patienters kulturella samt religiösa bakgrundden största inverkan. Slutsats: Stor skillnad på tillgång till läkemedel och vård påvisas runt om i världenvilket ger skillnad på patienters upplevelser. Det föreligger behov av riktlinjer om smärtlindring vid cancerrelaterad smärta och kontinuerlig information om dem på lokal nivå. Dessutom krävs det att alla länder ska förhålla sig och följa de internationella riktlinjerna för att förbättra cancerrelaterad smärtlindring vilket kan minska ojämlikhet i vården och lidandet runt om i världen.

Bakgrund: Stigmatisering av patienter med psykisk ohälsa kan leda till en barriär för adekvat bemötande, vård och behandling. I takt med att primärvården övertar mer ansvar för den psykiatriska vården, blir det allt vanligare för den grundutbildade sjuksköterskan att möta patienter med psykisk ohälsa inom primärvården. Det är därför viktigt för alla sjuksköterskor att förstå stigmatisering och dess möjliga inverkan på patienter med psykisk ohälsa, för att kunna ge vård som är respektfull, rättvis och icke-dömande. Syfte: Att belysa patienters, med psykisk ohälsa, upplevelser och erfarenheter av stigmatisering inom hälso- och sjukvården. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats. Litteratursökningar gjordes i databaserna Cinahl och Psycinfo. Utvalda studier kvalitetsgranskades utifrån SBU:s granskningsmall för kvalitativa studier. Efter granskning kvarstod tolv artiklar vilka analyserades utifrån Popenoe’s analysmodell. Resultat: Resultatet presenteras genom en huvudkategori - Stigmatisering av psykisk ohälsa och tre underkategorier; Jag är inte bara min psykiska ohälsa, Känsla av att vara mindre värd och Avsaknad av terapeutisk allians. Konklusion: En personcentrerad vårdmodell är avgörande för att minska stigmatisering av patienter med psykisk ohälsa. Att främja patienters självbestämmanderätt och delaktighet stärker patienternas förmåga och möjlighet att ta ansvar för sin hälsa. / Background: Stigmatization of patients with mental-illness creates a barrier that might affect their care and treatment. Since primary care has an increasing responsibility for psychiatric care, it’s common for primary care nurses to encounter patients with mental ill-health in outpatient settings. It’s therefore important for all nurses to understand stigma and its impact on mental health patients in order to provide respectful, equal and non-judgmental care. Aim: The aim of the study is to describe patients with mental ill-health, experiences of stigmatization in healthcare. Method: A literature review with qualitative method. Searches for literature were conducted in Cinahl and Psycinfo databases. The selected studies were quality reviewed by SBU's template for review of qualitative studies. After the quality review, twelve articles remained, which were analyzed based on Popenoe's analysis model. Result: The result were presented by the main category - Stigmatization of mental ill-health and the three subcategories; I’m not only my mental ill-health, A feeling of being less of value and Lack of therapeutic alliance. Conclusion: A person-centered care model is crucial to reduce the stigmatization of patients with mental ill-health. Promoting patients' right to self-determination and participation strengthens the patient's ability and opportunity to take responsibility for their own health.

Syftet med uppsatsen var att undersöka Pantrarna genom att se på vad för typ av social rörelse Pantrarna är. Sociala faktorer som låg bakom bildandet, deras förebilder, metoderna de använde, hur de organiserade sig och vad de ville uppnå undersöktes. Bakgrunden till bildandet av en social rörelse som Pantrarna var komplex och flera teorier och begrepp fick därför användas för att försöka förklara kontext såväl som Pantrarna som social rörelse. Uppsatsen är gjord genom en kvalitativ metod bestående av intervjuer, innehållsanalys på filmen om dem, observation vid deras festival, netnografisk studie av rörelsen där Facebook,Youtube och deras hemsida studerats. De viktigaste resultatet som hittades var att Pantrarna är en social rörelse som bygger på ett konfliktperspektiv där de använder metoder som att storma politikers möten och genom demonstrationer. De anordnar även föreläsningar och en årlig musikfestival som är gratis. Medlemmarna upplever ett utanförskap och upplever att de inte har möjligheter att uppnå sina mål och drömmar som boende i andra områden utanför förorten. Men möjligen är det så att deär fast i sin egen upplevelse av alienation mot det omgivande samhället och snarare bidrar till den än att, som de vill, motverka den.Nyckelord: Social rörelse, Förorten, Alienation / The purpose of this paper was to investigate Pantrarna by looking at what kind of social movement Pantrarna are. Social factors behind the founding, the rolemodels, methods used, how they were organized and what they wanted to achieve was studied. The background ofthe founding of the social movement like Pantrarna was complex and therefore several theories and concepts were used to try to understand the context as well as Pantrarna as a social movement. Qualitative method consisting of interviews, content analysis of the movie about them, observation at their festival, a netnographic study of the movement through Facebook, Youtube and on their website.The most important findings was that Pantrarna is a social movement that rests on a conflictperspective where they use methods like storming politicians meetings and through demonstrations. They also arrange lectures and a yearly music festival that’s free. The members experience an exclusion and they feel that they don’t have the same possibilities to achieve their goals and dreams like the residents in other areas outside the suburbs. But maybe they are stuck in their own experience of alienation towards the surrounding society and rather contribute to it, as oppose to doing what they want, counteract it.Keywords: Social movement, Suburb, Alienation.