<p>Syftet med denna C-uppsats är att studera hur olika utformningar av föräldraförsäkringen påverkar enskilda föräldrapars familjesituation. Upprinnelsen till att vi kom att intressera oss för detta var det förslag om reformerad föräldraförsäkring som kom från en utredning om föräldraförsäkringen i september 2005. Förslaget har till största delen inte trätt ikraft ännu beroende på att dess utformning kräver en utökning av föräldradagarna, och det är inte aktuellt i dagsläget. Det vi fann intressant att studera var hur familjer påverkas av att utformningen av föräldraförsäkringen förändras och vad det skulle kunna innebära om utredningens förslag träder ikraft. För att kunna studera detta valde vi att göra en enkätundersökning bland småbarnsföräldrar för att ta reda på hur olika utformningar påverkar den enskilda familjen.</p><p>Det teoretiska underlag vi har haft som utgångspunkt inför denna studie är SOU 2005:73 – Reformerad föräldraförsäkring ”Kärlek omvårdnad trygghet” och Lisbeth Bekkengens (sociolog och fil dr i arbetsvetenskap) avhandling Man får välja – om föräldraskap och föräldraledighet i arbetsliv och familjeliv. Utifrån detta har vi sammanfattningsvis inriktat oss på hur föräldraförsäkringen används för att reglera uttag och fördelning av föräldradagar i syfte att öka jämställdheten, samt hur den ska verka för barnens bästa. Ett centralt begrepp som vi återkommer till genom hela uppsatsen är den barnorienterade maskuliniteten, som förklarar vad som kan ligga bakom många mäns resonemang när det gäller uttag av föräldradagar.</p><p>Med syftet och teorin som underlag har enkätundersökningen utformats och genomförts. Den kom att besvaras av 57 föräldrapar. Utifrån detta har sedan resultatet av undersökningen, samt påföljande analys presenterats. Ett centralt resultat var att föräldrarna inte ansåg att jämställdheten skall ökas genom föräldraförsäkringen och dess utformning, utan det är barnens väl som bör komma i första hand. Uppsatsen avslutas med diskussion och slutsatser, där den mest framträdande slutsatsen var svårigheten att kunna förena föräldraskap för barnets bästa och för jämställdheten mellan könen.</p>

Syftet med denna C-uppsats är att studera hur olika utformningar av föräldraförsäkringen påverkar enskilda föräldrapars familjesituation. Upprinnelsen till att vi kom att intressera oss för detta var det förslag om reformerad föräldraförsäkring som kom från en utredning om föräldraförsäkringen i september 2005. Förslaget har till största delen inte trätt ikraft ännu beroende på att dess utformning kräver en utökning av föräldradagarna, och det är inte aktuellt i dagsläget. Det vi fann intressant att studera var hur familjer påverkas av att utformningen av föräldraförsäkringen förändras och vad det skulle kunna innebära om utredningens förslag träder ikraft. För att kunna studera detta valde vi att göra en enkätundersökning bland småbarnsföräldrar för att ta reda på hur olika utformningar påverkar den enskilda familjen. Det teoretiska underlag vi har haft som utgångspunkt inför denna studie är SOU 2005:73 – Reformerad föräldraförsäkring ”Kärlek omvårdnad trygghet” och Lisbeth Bekkengens (sociolog och fil dr i arbetsvetenskap) avhandling Man får välja – om föräldraskap och föräldraledighet i arbetsliv och familjeliv. Utifrån detta har vi sammanfattningsvis inriktat oss på hur föräldraförsäkringen används för att reglera uttag och fördelning av föräldradagar i syfte att öka jämställdheten, samt hur den ska verka för barnens bästa. Ett centralt begrepp som vi återkommer till genom hela uppsatsen är den barnorienterade maskuliniteten, som förklarar vad som kan ligga bakom många mäns resonemang när det gäller uttag av föräldradagar. Med syftet och teorin som underlag har enkätundersökningen utformats och genomförts. Den kom att besvaras av 57 föräldrapar. Utifrån detta har sedan resultatet av undersökningen, samt påföljande analys presenterats. Ett centralt resultat var att föräldrarna inte ansåg att jämställdheten skall ökas genom föräldraförsäkringen och dess utformning, utan det är barnens väl som bör komma i första hand. Uppsatsen avslutas med diskussion och slutsatser, där den mest framträdande slutsatsen var svårigheten att kunna förena föräldraskap för barnets bästa och för jämställdheten mellan könen.

This thesis explores the hitherto under-developed relationship between population policy, nationalism and nation-building. It considers how and why the concepts of demography, population and population policy come into play in a sub-state national jurisdiction where the administration of social policy interacts with nation-building objectives as well as other social and political agendas such as support for the family, reduction of poverty, equal opportunities and employment protection. The thesis is designed to provide readers with general observations and preliminary analyses regarding the social and political role of population policy and public discussions thereof in the context of sub-state nationalism in Québec, federal-provincial relations in Canada, and the judicial process that led to the eventual legislation and implementation of Bill 140 An Act Respecting Parental Insurance in Québec. Bill 140, which has come to be known as the Québec Parental Insurance Plan, is a parental leave policy that was legislated in the National Assembly of Québec by two different substate national political parties between the years of 2000 and 2006. It had its origins in the Parti Québécois’ 1996 white paper policies. These family policies, which included affordable day care and the reduction of poverty, especially among women and children, were social democratic in their objectives and were informed by various interest groups. As Bill 140 evolved it developed the explicit objectives of encouraging potential and existing Québécois parents to have children and of providing Quebecers with a provincial parental leave scheme separate from that already administered by the Canadian federal government under the Employment Insurance Act. These objectives, it is argued, differed from those initially set in the province’s 1996 white paper. Bill 140’s attempted implementation in 2001 by the sovereigntist Parti Québécois failed because of unresolved jurisdictional battles with the Canadian federal government but was successfully legislated in 2005 by the federalist Parti Libérale du Québec, after an administrative agreement was struck between the provincial and federal governments. It is the contention of this thesis that the relationship between population policies, nationalism and nation-building objectives is made much more explicit in a sub-state nation where the legislative and administrative boundaries of a political jurisdiction are often contested and jurisdictional battles can serve to highlight issues around national identity and cultural distinctiveness. In Québec, national identity and cultural distinctiveness are most often claimed in the form of linguistic ‘difference.’ This ‘difference,’ furthermore, is often granted public credence in the form of provincially administered social policies that are designed for the purpose of ensuring Québec’s ‘national survival.’ In the context of these broad nation-building objectives, many of which have been the subject of the literature on nations and nationalisms, this thesis explores the extent to which the concepts of population and demography have tended to be overlooked in scholars’ discussions of the reproduction of nationhood. The thesis suggests, therefore, that not only should the reproduction of nations and nationalisms concern us but so too should the policies that concern the reproduction of the nation’s members within a particular national boundary. The thesis concludes by justifying the need for further case studies in this exploratory area of sociology, politics and demography, an area that is currently ripe for further academic investigation.

In light of new social risks, such as the decline in fertility rates in large parts of the industrialised world, family policies – for example parental insurance and public childcare – appear to put increasing focus on the individual’s ability to combine labour market employment with family life. This means that individuals become less dependent on their families, conceptualised as an individualisation of policy. Some argue, however, that family policy trends are more ambiguous than usually framed. The aim of this essay is to contribute to research on family policy by examining whether traits of familising policy – policies which increases one’s dependence on one’s family – are found even within countries usually described as fully individualised. This is to be achieved by an in-depth study of the current Swedish policy trajectory, which is often portrayed as a leading example of the individualising trend.  By performing a qualitative content analysis on a Swedish government inquiry from 2017 about the parental insurance model, familising and individualising policy aspects are searched for. The main finding of the essay is that while the individualising aspects of Swedish family policy exceed the familising aspects, there remains some policy traits with familising functions. This is mainly in relation to the degree to which policy is prepared to intervene in gender-unequal behaviour, affecting women’s real possibility of combining work and family. The clearest example is that the parental insurance model still targets couples as a unit: the larger part of the parental leave days are proposed to be available for parents who live together to divide between them as they like.

Sweden is one of the world's most equal countries when it comes to possibilities and justice between men and women. We also have one of the most generous parental leave where both parents have equal chances to form a strong bond with the child and to grow confident into the parent role. Even though these are the conditions men only take out 30 percent of the parental leave while women take out 70 percent. How come? It is because of this question and statistics that we choose to write this bachelor’s thesis. We wanted to examine how power, institution, norms, gender and class affected this division and what different actors from these areas had to say about it. The consequences for women, both economical and sociological are negative and more disturbing than one can first imagine. Women being home with their children is one of the biggest reasons for women's physical and psychic illness and the traditional roles in a home gets settled during the parental leave, resulting in the women taking the bigger responsibility during the whole childhood. Our conclusion is that reforms need to be done. The changing phase towards an equal responsibility for children is too slow at the moment and history shows us that the actions that have been done when it comes to the parental insurance has shown results. Reserving more months for each parent is the proposal that most actors think is the most effective way of changing the norms and distribution.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka normer och diskurser som konstrueras kring föräldrar i Försäkringskassans broschyrer om föräldraförsäkring. Uppsatsens fokus är att undersöka hur föräldrar framställs i utvalda delar av broschyrerna och hur detta har förändrats mellan år 2000, 2010 och 2018. Uppsatsen utgår från ett kritiskt diskursanalytiskt perspektiv med fokus på tilltal, personreferenter samt presuppositioner och hur dessa medverkar i konstruerandet av normer och diskurser.Resultatet av uppsatsens analyser visar på språkliga förändringar inom broschyrerna över tid där en kärnfamilj och parnorm framstår som den vanligaste formen av föräldraskap år 2000. Detta förändras sedan i de senare broschyrerna som visar på en större mångfald där flera former av föräldraskap synliggörs och där det individuella tilltalet är i fokus. Resultaten ligger även i linje med den tidigare forskningen kring föräldranormer och hur dessa framställs i myndighetstexter.