För drygt ett decennium sedan började marknaden för tryckpapper att vika. Den svenska pappers- och massaindustrin fick en ny annorlunda konkurrent genom introduktionen av till exempel smarta telefoner och surfplattor. Utvecklingen har medfört att svenska pappers- och massaföretag i högre utsträckning har börjat titta på mer radikala innovationer i sin produktutveckling där nya användningsområden för träråvaran utforskas, en inriktning som kräver kompetenser utöver de som bolagen besitter internt. Studiens syfte är att undersöka olika samarbetsformer inom svensk pappers- och massaindustri för att kartlägga vilka faktorer som varit, och är, framgångsrika för produktinnovationer. Ambitionen är också att undersöka om det skett en förändring i samarbetenas karaktär under de senaste 25 åren. De företag som deltagit i studien är SCA, Södra Cell, Holmen/MoDo, Stora Enso, BillerudKorsnäs och Rottneros samt ett antal samarbetspartner till dem. Resultaten visar att såväl samarbetsformer som vilka aktörer svensk skogsindustri samarbetar med har förändrats i stor utsträckning. Branschen har börjat söka alltmer samarbete med andra branscher samtidigt som samarbeten med konkurrenter har minskat kraftigt. Under samma period har det blivit viktigare att reglera samarbeten i avtal och bland annat hur de immateriella värdena, som patent, fördelas mellan deltagarna i ett samarbete. En annan slutsats är att det finns en koppling mellan samarbeten och genereringen av en organisations produktinnovationer. Företag är beroende av extern kompetens för att lyckas med radikala innovationer och en bred kunskapsbas är att föredra för att bäst producera produktinnovationer. Extern kompetens kan till exempel hjälpa företagen att öka förståelsen för andra/nya marknader och kan således vara ett sätta att hitta helt nya användningsområden för den värdefulla råvara skogen erbjuder. Nyckelord: radikal innovation, samarbete, svensk pappers- och massaindustri / During the last decade has the market for printing paper begun to decline. The introduction of the smart phones and tablets quickly became a disturbing factor for the printing paper companies. This has forced the product development in the Swedish pulp and paper companies, to a greater extent, to look at more radical innovations. This requires the exploration of new applications and possibilities for the forest resource, an approach that requires expertise beyond what the companies possess internally. This study aims to investigate various forms of collaboration within the Swedish pulp and paper industry to identify factors that have been and are successful for product innovations. The aim has also been to investigate whether there is a change in the character of collaborations in the last 25 years. The participating companies in the study were SCA, Södra Cell, Holmen/MoDo, Stora Enso, BillerudKorsnäs, and Rottneros, plus some of their collaboration companies. The results show that the forms of collaboration in which the Swedish forest industry cooperate have changed considerably. The industry has begun to seek more cooperation with other industries, while collaboration with competitors has decreased. It seems to have become more important to regulate collaborative agreements, primarily how the intangible resources, like patents, are distributed among the participants in collaborations. Another conclusion is that there is a link between collaboration and the success of a firm’s product innovation. Companies are dependent on external knowledge for the success of radical innovations and a broad knowledge base is preferable to best be able to generate product innovations. External knowledge could, for example, help companies increase their understanding of other or new markets and may thus be a way to find new uses for the valuable raw material forest offers. Key words: radical innovation, collaboration, Swedish pulp and paper industry

The purpose of this study is to analyze the effectiveness of environmental regulations for water-borne emissions in the Swedish pulp and paper industry. Furthermore, the study intends to analyze if there are differences in the effectiveness before and after the restructuring of the Swedish regulatory procedures in 1999. It also addresses the impact of compliance periods in the regulatory process. The method is econometric and based on the use of a fixed-effect panel data regression model. The data comprise 1 698 unique observation from 21 Swedish pulp and paper mills during the time period 1980-2013 regarding emissions, emission standards and production levels. The results display that the environmental regulation in the industry has been effective in the sense that emissions have decreased with the implementation of performance standards. Furthermore, the period before 1999 shows a greater reduction of emissions than the period after 1999. Finally, the results indicate that the use of compliance periods appears to have contributedto a greater reduction in emissions compared to cases where no such periods are granted. / Syftet med denna studie är att analysera effektiviteten av miljöregleringen av vattenbaserade utsläpp inom den svenska massa- och pappersindustrin. Dessutom avser denna studie att analysera om det finns några effektivitetsskillnader före och efter omstruktureringen av den svenska regleringsprocessen år 1999. Studien behandlar även effekten av anpassningsperioder i regleringsprocessen. Metoden är ekonometrisk och baseras på en "fixed-effect" panel datamodell. Datamaterialet består av 1 689 unika observationer från 21 svenska massa- och pappersbruk under åren 1980 - 2013 avseende utsläpp, gränsvärden och produktionsnivåer. Resultatet visar att miljöregleringen har varit effektiv i den meningen att utsläppen har minskat med införandet av gränsvärden. Dessutom, perioden innan 1999 visar en större utsläppsreduktion än perioden efter 1999. Till sist, resultaten indikerar att användandet av anpassningsperioder verkar ha bidragit till större utsläppsreduceringar i jämförelse till de fall där dessa perioder inte beviljades.

The advancements in Artificial Intelligence (AI) have received large attention in recent years and increased awareness has led to massive societal benefits and new opportunities for industries able to capitalize on these emerging technologies. The pulp and paper industry is going through one of the most considerable transformations into Industry 4.0. Integrating AI technology in the manufacturing process of the pulp and paper industry has shown great potential, but there are uncertainties which direction companies are heading. This study is an investigation of the pulp and paper industry in collaboration with IBM that aims to fill a gap between academia and the progress companies are making. More specifically, this thesis is a multiple case study of the current state and barriers of AI technology in the Swedish pulp and paper industry, the future trends and expectations of AI and the way organizations are managing AI initiatives Semi-structured interviews were conducted with 11 participants from three perspectives and the data was thematically coded. Our analysis shows that the use of AI varies, and companies are primarily experimenting with a still immature technology. Several trends and areas with future potential were identified and it was shown that digital innovation management is highly regarded. We conclude that there are several barriers hindering further use of AI. However, continued progress with AI will provide large benefit long term in areas such as predictive maintenance and process optimization. Several measures taken to support initiatives with AI were identified and discussed. We encourage managers to take appropriate actions in the continued work toward AI integration and encourage further research in the area of potential reworks in R&D. / Framgångarna inom Artificiell Intelligens (AI) har fått stor uppmärksamhet de senaste åren och ökad medvetenhet har lett till stora fördelar för samhället liksom nya möjligheter för industrier som tar vara på dessa nya teknologier. Pappers- och massa industrin genomgår en av de mest omfattande transformationerna mot Industri 4.0. Integreringen av AI-teknologi i industrins tillverkningsprocesser has visat stor potential, men också osäkerhet kring vilken riktning företag är på väg mot. Denna studie är en undersökning av den svenska pappers- och massaindustrin, i samarbete med IBM, som syftar till att minska gapet mellan akademin och framstegen företag inom industrin tar. Mer specifikt är denna uppsats en kombinerad fallstudie av det nuvarande läget, barriärerna till AI-teknik i den svenska pappers- och massa industrin, de framtida trenderna och förväntningarna på AI och metoderna företag använder för att stötta AI-initiativ. Semi-strukturerade intervjuer genomfördes med 11 deltagare från tre olika perspektiv och datan var tematiskt kodad. Vår analys visar att användning av AI varierar och företag experimenterar huvudsakligen med omogen teknik. Flera trender och områden med potential för framtiden identifierades och det visades att digital innovationshantering är högt ansedd. Vi sammanfattar med att det finns flera barriärer som hindrar fortsatt användning av AI. Fortsatt arbete med AI-tekniken kommer leda till stora fördelar på lång sikt inom områden som prediktivt underhåll och fortsatt processoptimering. Flera åtgärder för att stötta AI-initiativ var identifierade och diskuterades. Vi uppmuntrar industrin att genomföra lämpliga åtgärder i det fortsatta arbetet mot AI-integration och uppmuntrar fortsatt forskning inom potentiella omstruktureringar inom FoU.