Klimatförändringarna och låginkomstländers betydelse för de globala utsläppen är en fråga som debatterats flitigt under de senaste åren. Kapitalflöden från rika till fattiga länder har visat sig betydelsefulla både för att skapa ekonomisk tillväxt och som förutsättningar för att minska utsläppen. Paradoxalt nog är den ekonomiska tillväxten starkt korrelerad med ökningar av utsläpp. Denna uppsats undersöker de direkta och indirekta effekterna av inflöde av FDI på utsläppen av CO2 i låginkomstländer genom att ta hänsyn till ländernas miljöreglering. Metoden är en paneldatastudie som omfattar 71 låginkomstländer under åren 2005-2021. Unikt för studien är behandlingen av måttet på miljöreglering. Resultaten bekräftar de resultat som pekar på att ekonomisk tillväxt ökar CO2-utsläppen men till följd av brist på statistisk signifikans kan inga starka slutsatser dras om de direkta och indirekta effekterna. Däremot presenteras viktiga lärdomar för fortsatta studier inom ämnet.

The purpose of this study is to analyze the effectiveness of environmental regulations for water-borne emissions in the Swedish pulp and paper industry. Furthermore, the study intends to analyze if there are differences in the effectiveness before and after the restructuring of the Swedish regulatory procedures in 1999. It also addresses the impact of compliance periods in the regulatory process. The method is econometric and based on the use of a fixed-effect panel data regression model. The data comprise 1 698 unique observation from 21 Swedish pulp and paper mills during the time period 1980-2013 regarding emissions, emission standards and production levels. The results display that the environmental regulation in the industry has been effective in the sense that emissions have decreased with the implementation of performance standards. Furthermore, the period before 1999 shows a greater reduction of emissions than the period after 1999. Finally, the results indicate that the use of compliance periods appears to have contributedto a greater reduction in emissions compared to cases where no such periods are granted. / Syftet med denna studie är att analysera effektiviteten av miljöregleringen av vattenbaserade utsläpp inom den svenska massa- och pappersindustrin. Dessutom avser denna studie att analysera om det finns några effektivitetsskillnader före och efter omstruktureringen av den svenska regleringsprocessen år 1999. Studien behandlar även effekten av anpassningsperioder i regleringsprocessen. Metoden är ekonometrisk och baseras på en "fixed-effect" panel datamodell. Datamaterialet består av 1 689 unika observationer från 21 svenska massa- och pappersbruk under åren 1980 - 2013 avseende utsläpp, gränsvärden och produktionsnivåer. Resultatet visar att miljöregleringen har varit effektiv i den meningen att utsläppen har minskat med införandet av gränsvärden. Dessutom, perioden innan 1999 visar en större utsläppsreduktion än perioden efter 1999. Till sist, resultaten indikerar att användandet av anpassningsperioder verkar ha bidragit till större utsläppsreduceringar i jämförelse till de fall där dessa perioder inte beviljades.

Den höga textilkonsumtionen i Sverige har resulterat i stora mängder textilavfall, vilket har en negativ påverkan på miljön. Denna kandidatuppsats, författad på° svenska, behandlar hur svenska textilföretag anpassar sig vid ett införande av utökat producentansvar (EPR) för textilier som miljöreglering. Genom att ge producenter ansvar för att hantera sina egna produkter genom hela livscykeln, syftar lagförslaget att främja hållbarhet och cirkulär ekonomi i den textila värdekedjan. Detta är avsett att minska miljöpåverkan och öka återanvändningen av material. Denna studie identifierar de möjligheter och utmaningar som svenska textilföretag möter vid ett införande av EPR för textilier samt undersöker på vilket sätt textilföretagen anpassar sig efter dessa. Studien ämnar att skapa fördjupad förståelse för hur textilsektorn kan navigera genom dessa förändringar för en effektiv implementering av lagen. Studien har samlat empiri genom semistrukturerade intervjuer samt data genom en litteraturstudie. Den kvalitativa metodologin återspeglar ett bekvämlighetsurval på fem respondenter som besitter arbetsroller inom hållbarhet. Insikter från intervjuer, kombinerat med en tematisk analys, identifierar återkommande mönster som presenteras i resultat. Dessa mönster kopplas sedan till litteraturen i analysen och presenteras i diskussionen. Bland möjligheterna som identifierades framhålls ökade incitament för cirkularitet och främjande av samarbetsstrukturer. Vidare möjligheter tyder på åtgärder som främjar cirkulära processer, såsom design för återvinning och användning av återvunnet material. Utmaningarna identifieras ekonomiskt olönsamma strategier, upplevd osäkerhet där otydliga krav presenteras samt bristfällig innovation, där mycket teknologisk utveckling saknas. Utöver dessa möjligheter och utmaningar pekar studien på att företag upplever en viss osäkerhet kring EPR för textilier och därför anpassar sig olika. Bristen på detaljerade tillvägagångssätt hindrar företagen från att förbereda sig fullt ut. Därav väljer vissa att jobba proaktivt och förbereda sig inför vad som komma skall medan andra väntar genom att jobba mer reaktivt för att se hur andra företag agerar. / The high consumption of textiles in Sweden has resulted in large amounts of textile waste, which has a negative impact on the environment. This bachelor's thesis, written in Swedish, addresses how Swedish textile companies adapt to the introduction of extended producer responsibility (EPR) for textiles as an environmental regulation. By assigning producers responsibility for managing their own products throughout their entire lifecycle, the proposed legislation aims to promote sustainability and a circular economy in the textile value chain. This is intended to reduce environmental impact and increase the reuse of materials. This study identifies the opportunities and challenges faced by Swedish textile companies with the introduction of EPR for textiles and examines how these companies adapt to these changes. The study aims to create an in-depth understanding of how the textile sector can navigate these changes for effective implementation of the law. The study collected empirical data through semi-structured interviews and additional data through a literature review. The qualitative methodology reflects a convenience sample of five respondents who hold roles in sustainability. Insights from the interviews, combined with a thematic analysis, identify recurring patterns that are presented in the results. These patterns are then connected to the literature in the analysis and discussed in the discussion section. Among the identified opportunities are increased incentives for circularity and the promotion of collaborative structures. Further opportunities include measures that promote circular processes, such as design for recycling and the use of recycled materials. The challenges identified include economically unfeasible strategies, perceived uncertainty due to unclear requirements, and inadequate innovation, where much technological development is lacking. In addition to these opportunities and challenges, the study indicates that companies experience some uncertainty regarding EPR for textiles and therefore adapt differently. The lack of detailed procedures prevents companies from fully preparing. As a result, some choose to work proactively and prepare for what is to come, while others adopt a more reactive approach, waiting to see how other companies act.