Klimatförändringarna och låginkomstländers betydelse för de globala utsläppen är en fråga som debatterats flitigt under de senaste åren. Kapitalflöden från rika till fattiga länder har visat sig betydelsefulla både för att skapa ekonomisk tillväxt och som förutsättningar för att minska utsläppen. Paradoxalt nog är den ekonomiska tillväxten starkt korrelerad med ökningar av utsläpp. Denna uppsats undersöker de direkta och indirekta effekterna av inflöde av FDI på utsläppen av CO2 i låginkomstländer genom att ta hänsyn till ländernas miljöreglering. Metoden är en paneldatastudie som omfattar 71 låginkomstländer under åren 2005-2021. Unikt för studien är behandlingen av måttet på miljöreglering. Resultaten bekräftar de resultat som pekar på att ekonomisk tillväxt ökar CO2-utsläppen men till följd av brist på statistisk signifikans kan inga starka slutsatser dras om de direkta och indirekta effekterna. Däremot presenteras viktiga lärdomar för fortsatta studier inom ämnet.

The purpose of this study is to analyze the effectiveness of environmental regulations for water-borne emissions in the Swedish pulp and paper industry. Furthermore, the study intends to analyze if there are differences in the effectiveness before and after the restructuring of the Swedish regulatory procedures in 1999. It also addresses the impact of compliance periods in the regulatory process. The method is econometric and based on the use of a fixed-effect panel data regression model. The data comprise 1 698 unique observation from 21 Swedish pulp and paper mills during the time period 1980-2013 regarding emissions, emission standards and production levels. The results display that the environmental regulation in the industry has been effective in the sense that emissions have decreased with the implementation of performance standards. Furthermore, the period before 1999 shows a greater reduction of emissions than the period after 1999. Finally, the results indicate that the use of compliance periods appears to have contributedto a greater reduction in emissions compared to cases where no such periods are granted. / Syftet med denna studie är att analysera effektiviteten av miljöregleringen av vattenbaserade utsläpp inom den svenska massa- och pappersindustrin. Dessutom avser denna studie att analysera om det finns några effektivitetsskillnader före och efter omstruktureringen av den svenska regleringsprocessen år 1999. Studien behandlar även effekten av anpassningsperioder i regleringsprocessen. Metoden är ekonometrisk och baseras på en "fixed-effect" panel datamodell. Datamaterialet består av 1 689 unika observationer från 21 svenska massa- och pappersbruk under åren 1980 - 2013 avseende utsläpp, gränsvärden och produktionsnivåer. Resultatet visar att miljöregleringen har varit effektiv i den meningen att utsläppen har minskat med införandet av gränsvärden. Dessutom, perioden innan 1999 visar en större utsläppsreduktion än perioden efter 1999. Till sist, resultaten indikerar att användandet av anpassningsperioder verkar ha bidragit till större utsläppsreduceringar i jämförelse till de fall där dessa perioder inte beviljades.