Klimatförändringarna och låginkomstländers betydelse för de globala utsläppen är en fråga som debatterats flitigt under de senaste åren. Kapitalflöden från rika till fattiga länder har visat sig betydelsefulla både för att skapa ekonomisk tillväxt och som förutsättningar för att minska utsläppen. Paradoxalt nog är den ekonomiska tillväxten starkt korrelerad med ökningar av utsläpp. Denna uppsats undersöker de direkta och indirekta effekterna av inflöde av FDI på utsläppen av CO2 i låginkomstländer genom att ta hänsyn till ländernas miljöreglering. Metoden är en paneldatastudie som omfattar 71 låginkomstländer under åren 2005-2021. Unikt för studien är behandlingen av måttet på miljöreglering. Resultaten bekräftar de resultat som pekar på att ekonomisk tillväxt ökar CO2-utsläppen men till följd av brist på statistisk signifikans kan inga starka slutsatser dras om de direkta och indirekta effekterna. Däremot presenteras viktiga lärdomar för fortsatta studier inom ämnet.

SUMMARY Background: The practice of hand hygiene by nurses is important in preventing and decreasing hospital-associated infections. There are guidelines from WHO available about correct hand hygiene and it is not clear if nurses in low-income countries follow these guidelines. Aim: The aim of this review was to describe the challenges related to hand hygiene these nurses experience. Method: A qualitative literature review was conducted using twelve articles that were analysed using Friberg’s five-step analysis. The search was done in databases CINAHL, MEDLINE and PubMed. Results: The results were categorised into three categories; Challenges in education, Challenges in the working environment and Challenges in compliance. Most nurses in low-income countries were well-informed about hand hygiene, but many had undermined the practice due to lack of regular training, lack of necessary resources, feedback and role models. Conclusion: The study revealed that these nurses had knowledge about hand hygiene, although some of them showed confusion in hand hygiene products and routine. The review identified hindrances to effective hand hygiene practices in low-income countries. Regular courses about effective hand hygiene for nurses are recommended. Further research on qualitative data on hand hygiene while focusing on nurses’ experience in low-income countries is needed. / SAMMANFATTNING Bakgrund: Sjuksköterskan handhygien är viktigt för förbyggande och minskning av vårdrelaterade infektioner. Det finns riktlinjer från WHO om korrekt handhygien men det är inte tydligt om sjuksköterskor i låginkomstländer följer dessa riktlinjer. Syfte: Syftet var att beskriva de utmaningar som sjuksköterskor i låginkomstländer upplever relaterat till handhygien. Metod: En kvalitativ litteraturöversikt genomfördes där tolv artiklar analyserades med Fribergs femstegsanalys. Sökningen av artiklar utfördes i databaserna; CINAHL, MEDLINE och PubMed.  Resultat: Resultatet delades in i tre kategorier; Utmaningar i utbildning, Utmaningar i arbetsmiljö och Utmaningar i följsamhet. De flesta sjuksköterskor i låginkomstländer var välinformerade om handhygien, men många undervärderade god handhygien på grund av oregelbunden utbildning, brist på nödvändiga resurser, feedback och förebilder. Slutsats: Studien visade att sjuksköterskorna ofta hade kunskap om handhygien, men att en del sjuksköterskor var konfunderade angående produkter för handhygien och rutiner. Regelbundna kurser om effektiv handhygien för sjuksköterskor rekommenderas och vidare forskning av kvalitativ data om handhygien med fokus på sjuksköterskors erfarenheter i låginkomstländer efterfrågas.

The purpose of research aid is to contribute to development in different ways through the use of research. Sarec (the Swedish Agency for Research Cooperation with Developing Countries) was one of the pioneers within state research aid, and existed between 1975 and 2008. This dissertation studies Sarec’s policy from a historical perspective with the help of official documents and interviews with former directors. Discourse theory together with concepts from Science and Technology Studies comprise the theoretical framework of the study. One of the central questions asked is how the view of the relationship between research and development has changed over time. One of the conclusions is that there are two main policy discourses that are established early on and that can be traced throughout the entire period studied. The two discourses share the starting point that modern science can contribute to development and that national research capacity is an important component in this. The localist discourse represents a more multifaceted view of how research can contribute to development, and what that development consist of. It is more explicitly anti-colonialist and to a greater degree prioritizes the local context as basis for decisions regarding support. The universalist discourse places less emphasis on where knowledge is produced since it can be used anywhere, as long as the right structures and priorities are in place. The discourses reflect different views of knowledge and development. Some decades one discourse dominates over the other, and other decades they are more equal. / Forskningsbistånd har som syfte att bidra till att forskning på olika sätt leder till utveckling. Sarec (the Swedish Agency for Research Cooperation with Developing Countries) var en av pionjärerna inom statligt forskningsbistånd och existerade mellan 1975 och 2008. I denna avhandling studeras Sarecs policy ur ett historiskt perspektiv med hjälp av offentliga dokument och intervjuer med före detta chefer. Diskursteori tillsammans med begrepp från teknik- och vetenskapsstudier utgör det teoretiska ramverket för studien. Frågor som ställs är till exempel hur synen på relationen mellan forskning och utveckling har förändrats över tid. En av slutsatserna är att det finns två stora policydiskurser som etableras tidigt och som går att följa under hela perioden. Båda innefattar en stark tro på modern vetenskap och dess möjlighet att bidra till utveckling, samt på att forskningskapacitet är en viktig komponent i detta. Den lokalistiska diskursen representerar en mer mångfacetterad syn på hur forskning kan bidra till utveckling samt vad denna utveckling är. Den är mer explicit antikolonialistisk i sin ansats och prioriterar i högre grad den lokala kontexten som grund för beslut kring stöd. Den universalistiska diskursen betonar att det spelar mindre roll var kunskapen produceras eftersom den kan nyttjas varsomhelst, bara rätt strukturer och prioriteringar finns på plats. Diskurserna speglar olika syn på kunskap och utveckling. Vissa årtionden dominerar en diskurs över den andra, och andra årtionden är de mer jämbördiga.

Covid-19-pandemin utgör ett globalt hot mot hälsa, ekonomiskt välbefinnande och politisk stabilitet. Enligt forskare är vacciner mot covid-19 en nyckel till att få ett slut på pandemin och återgå till en viss typ av normalitet. Problemet är att vaccinerna mot covid-19 har fördelats ojämnt mellan hög- och låginkomstländer. Denna studie är baserad på kvalitativa semistrukturerade intervjuer som undersöker hur experter ser på distributionen av vacciner mot covid-19 mellan hög- och låginkomstländer. Mer specifikt, vilka faktorer som de anser påverka fördelningen samt vilka åtgärder som behövs för att göra fördelningen mer rättvis. Studien är kopplad till ett teoretiskt ramverk om global rättvisa som används för att förklara varför vi människor har skyldigheter att hjälpa varandra. Denna studies resultat indikerar att majoriteten av experterna anser att fördelningen av vaccinerna har i hög grad varit ojämn eftersom höginkomstländer har anskaffat mer vacciner än låginkomstländerna. Enligt experterna kan en global ojämn fördelning av vacciner leda till konsekvenser som att det utvecklas mutationer av viruset som inte vaccinerna fungerar emot, och att pandemin således fortsätter. Den viktigaste faktorn som experterna belyste är att länder har agerat nationalistiskt och att det har varit ett högt tryck på politiska ledare att skaffa vacciner för deras befolkningar. Experterna var överens om att Covax initiativet var en bra åtgärd för att vaccinerna skulle fördelas mer rättvist även om de också påpekade utmaningar med Covax. Denna studie bidrar därför till förståelsen att det finns många faktorer som påverkar den globala fördelningen av vacciner mot covid-19, men också att det finns flera åtgärder för att göra fördelningen mer rättvis. / The COVID-19 pandemic poses a global threat to health, economic well-being and political sta- bility. According to researchers, COVID-19 vaccines are a key to ending the pandemic and return- ing to a certain type of normality. The issue is that the COVID-19 vaccines have been unevenly distributed between high- and low-income countries. This study is based on qualitative semi-struc- tured interviews exploring how experts view the distribution of the COVID-19 vaccines between high- and low-income countries. More specifically, what factors that they consider to affect the distribution and what measures are needed to make the distribution more equitable. The study connects to the theoretical framework of global justice which is used to clarify why humans have obligations to help each other. The result of the study indicates that the majority of experts con- clude that the distribution of the COVID-19 vaccines has been very uneven because high-income countries have obtained more vaccines than low-income countries. According to experts, an une- ven distribution of the vaccines can lead to several consequences such as the development of mu- tants which the vaccine does not work against, and thus to the pandemic continuing. The main factor pointed out by the experts is that countries have acted nationalistic and that there has been a lot of pressure on political leaders to procure vaccines for their populations. The experts agree that the Covax initiative was a good measure for the vaccines to be distributed more fairly, alt- hough they also highlighted challenges with Covax. This study therefore contributes to the under- standing that there are many factors that affect the global distribution of vaccines against COVID- 19, but also that there are several measures to make the distribution more equitable.