Fiber-based packaging has emerged as an alternative to plastic packaging, driven by concerns regarding environmental impact and excessive usage of plastic. In response to market trends favouring circular packaging solutions, Stora Enso is preparing to introduce Papira, an innovative fiber-based cushioning packaging material, in Europe. However, assessing the practical acceptability of new materials within existing recycling systems is crucial alongside laboratory tests that analyse recyclability. Therefore, the purpose of this study is to examine waste paper recycling practices implemented in Europe and identify factors that should be considered when introducing a new product into the European market to provide insights that will help evaluate the positioning of Papira and provide recommendations accordingly. To accomplish this aim, after creating a conceptual framework, a combination of interviews and desk research, including analysis of academic and grey literature sources, was employed to gather valuable insights and develop a comprehensive understanding. The scope of the study focuses on paper and board waste generated by households including eight countries: Belgium, Finland, France, Germany, Luxembourg, Poland, Sweden, and the Netherlands. One of the key findings of this study is the variation observed in the practices employed within the waste paper recycling system. The implementation of the Extended Producer Responsibility system highlights the prominence of both single and multiple Producer Responsibility Organizations, while the household separate collection system involves the collection of waste through different fractions. Consequently, the fractions collected and the designated mills for separated materials play a crucial role in the mechanical sorting stage, alongside the divergence in manufacturing methods employed by mills during the material recycling phase. This underscores critical considerations that arise during the introduction of new fiber-based products. Notably, the composition and fiber content of a product significantly influence its registration within the system, thereby impacting pricing. Additionally, effective labelling is imperative to provide clear guidance to consumers regarding proper disposal methods. Moreover, the suitability of products for mechanical sorting is contingent upon ensuring that sorting technologies align with the waste composition. Lastly, the study identifies four key aspects that hold significance for recycling processes: printing inks, additives, pulping time, and fiber length. In conclusion, Papira, with its high fiber content and biobased additives, has shown promising environmental qualities. However, at the same time, it requires further recognition by the recycling system and consumers, appropriate classification in accordance with the standards, and testing by sorting facilities and recycling mills to meet industry standards and optimise its integration into the recycling system. This study highlights the importance of encompassing the monitoring of actions under the PPWR proposal, the role of consumer communication, and the imperative of maintaining consistent communication among all stakeholders. / Fiberbaserad förpackning har framträtt som ett alternativ till plastförpackning, drivet av oro överplastens miljöpåverkan och överdriven användning. Som svar på marknadstrender som främjarcirkulära förpackningslösningar förbereder Stora Enso att införa Papira, ett innovativt fiberbaseratdämpningsmaterial för förpackningar, i Europa. Att bedöma den praktiska acceptansen av nya materialinom befintliga återvinningssystem är dock avgörande, tillsammans med laboratorietester somanalyserar återvinningsbarhet. Syftet med denna studie är därför att undersöka återvinningspraxis förpappersåtervinning som tillämpas i Europa och identifiera faktorer som bör beaktas vid introduktionenav en ny produkt på den europeiska marknaden för att ge insikter som hjälper till att utvärderapositioneringen av Papira och ge rekommendationer därefter. För att uppnå detta syfte användes enkombination av intervjuer och skrivbordsforskning, inklusive analys av akademiska och grålitteraturkällor, för att samla värdefull information och utveckla en omfattande förståelse. Studiensomfattning fokuserar på pappers- och kartongavfall som genereras av hushåll i åtta länder: Belgien,Finland, Frankrike, Tyskland, Luxemburg, Polen, Sverige och Nederländerna. En av huvudresultaten av denna studie är den variation som observeras i de metoder som används inomåtervinningssystemet för pappersavfall. Införandet av det utökade producentansvarssystemet belyserbåde enskilda och flera organisationer med producentansvar, medan det separata insamlingssystemetför hushåll innebär insamling av avfall genom olika fraktioner. Följaktligen spelar de insamladefraktionerna och de avsedda fabrikerna för separerade material en avgörande roll i det mekaniskasorteringsskedet, tillsammans med skillnader i tillverkningsmetoder som används av fabrikerna undermaterialets återvinningsfas. Detta betonar viktiga överväganden som uppstår vid introduktionen av nyafiberbaserade produkter. Särskilt sammansättningen och fiberinnehållet i en produkt påverkar avsevärtdess registrering inom systemet, vilket i sin tur påverkar prissättningen. Dessutom är effektiv märkningav avgörande betydelse för att ge tydliga anvisningar till konsumenter om rätt hantering av produkten.Dessutom är lämpligheten hos produkter för mekanisk sortering beroende av att sorteringsteknikernaöverensstämmer med avfallsammansättningen. Slutligen identifierar studien fyra nyckelaspekter somär betydelsefulla för återvinningsprocesser: tryckbläck, tillsatser, pulpingstid och fiberlängd. Avslutningsvis har Papira, med sitt höga fiberinnehåll och biobaserade tillsatser, visat lovandemiljöegenskaper. Samtidigt kräver det ytterligare erkännande av återvinningssystemet ochkonsumenter, lämplig klassificering i enlighet med standarder och tester genom sorteringsanläggningaroch återvinningsverk för att uppfylla branschstandarder och optimera dess integration iåtervinningssystemet. Denna studie belyser vikten av att omfatta övervakningen av åtgärder enligtPPWR-förslaget, rollen för konsumentkommunikation och nödvändigheten av att upprätthålla enkonsekvent kommunikation bland alla intressenter.

Den höga textilkonsumtionen i Sverige har resulterat i stora mängder textilavfall, vilket har en negativ påverkan på miljön. Denna kandidatuppsats, författad på° svenska, behandlar hur svenska textilföretag anpassar sig vid ett införande av utökat producentansvar (EPR) för textilier som miljöreglering. Genom att ge producenter ansvar för att hantera sina egna produkter genom hela livscykeln, syftar lagförslaget att främja hållbarhet och cirkulär ekonomi i den textila värdekedjan. Detta är avsett att minska miljöpåverkan och öka återanvändningen av material. Denna studie identifierar de möjligheter och utmaningar som svenska textilföretag möter vid ett införande av EPR för textilier samt undersöker på vilket sätt textilföretagen anpassar sig efter dessa. Studien ämnar att skapa fördjupad förståelse för hur textilsektorn kan navigera genom dessa förändringar för en effektiv implementering av lagen. Studien har samlat empiri genom semistrukturerade intervjuer samt data genom en litteraturstudie. Den kvalitativa metodologin återspeglar ett bekvämlighetsurval på fem respondenter som besitter arbetsroller inom hållbarhet. Insikter från intervjuer, kombinerat med en tematisk analys, identifierar återkommande mönster som presenteras i resultat. Dessa mönster kopplas sedan till litteraturen i analysen och presenteras i diskussionen. Bland möjligheterna som identifierades framhålls ökade incitament för cirkularitet och främjande av samarbetsstrukturer. Vidare möjligheter tyder på åtgärder som främjar cirkulära processer, såsom design för återvinning och användning av återvunnet material. Utmaningarna identifieras ekonomiskt olönsamma strategier, upplevd osäkerhet där otydliga krav presenteras samt bristfällig innovation, där mycket teknologisk utveckling saknas. Utöver dessa möjligheter och utmaningar pekar studien på att företag upplever en viss osäkerhet kring EPR för textilier och därför anpassar sig olika. Bristen på detaljerade tillvägagångssätt hindrar företagen från att förbereda sig fullt ut. Därav väljer vissa att jobba proaktivt och förbereda sig inför vad som komma skall medan andra väntar genom att jobba mer reaktivt för att se hur andra företag agerar. / The high consumption of textiles in Sweden has resulted in large amounts of textile waste, which has a negative impact on the environment. This bachelor's thesis, written in Swedish, addresses how Swedish textile companies adapt to the introduction of extended producer responsibility (EPR) for textiles as an environmental regulation. By assigning producers responsibility for managing their own products throughout their entire lifecycle, the proposed legislation aims to promote sustainability and a circular economy in the textile value chain. This is intended to reduce environmental impact and increase the reuse of materials. This study identifies the opportunities and challenges faced by Swedish textile companies with the introduction of EPR for textiles and examines how these companies adapt to these changes. The study aims to create an in-depth understanding of how the textile sector can navigate these changes for effective implementation of the law. The study collected empirical data through semi-structured interviews and additional data through a literature review. The qualitative methodology reflects a convenience sample of five respondents who hold roles in sustainability. Insights from the interviews, combined with a thematic analysis, identify recurring patterns that are presented in the results. These patterns are then connected to the literature in the analysis and discussed in the discussion section. Among the identified opportunities are increased incentives for circularity and the promotion of collaborative structures. Further opportunities include measures that promote circular processes, such as design for recycling and the use of recycled materials. The challenges identified include economically unfeasible strategies, perceived uncertainty due to unclear requirements, and inadequate innovation, where much technological development is lacking. In addition to these opportunities and challenges, the study indicates that companies experience some uncertainty regarding EPR for textiles and therefore adapt differently. The lack of detailed procedures prevents companies from fully preparing. As a result, some choose to work proactively and prepare for what is to come, while others adopt a more reactive approach, waiting to see how other companies act.