I den nuvarande samhällskontexten är det av intresse att analysera förtroendet för polisen, motiverat av den ökade rapporteringen av skjutningar och den höga exponeringen av kriminalitet i medierna. Dessa faktorer förväntas ha en inverkan på det förtroende som den svenska befolkningen känner inför polisen. Denna studie har för avsikt att utreda hur allmänhetens relation till polisen har påverkats och även analysera huruvida klasstillhörigheter har en inverkan på förtroendet. Effekten av klass kompletteras även av att analysera effekten av rädsla för brott. Studiens utgångspunkt bygger på en konfliktteoretisk ram där klass konceptualiseras genom Bourdieus kapitalbegrepp. För att komplettera klassperspektivets förklaringsförmåga integreras även teorin om rädsla för brott som inkluderar mer individuella aspekter där klass inte nödvändigtvis behöver vara av betydelse. Studiens datamaterial består av den tionde omgången av European Social Survey (ESS) som påbörjades år 2020. Endast data från Sverige har använts för undersökningen, vilket resulterade i 2287 respondenter. Resultaten av multivariata regressionsanalyser visar att högre klasstillhörighet genom socialt och ekonomiskt kapital ökar förtroendet för polisen, samt att rädsla för brott har en minskande effekt på förtroendet för polisen. Sammanfattningsvis bidrar denna studie med sociologisk forskning om konsekvenser av ojämlikheter i det svenska samhället, där insikter om hur de olika samhällsklyftorna har en inverkan på svenska individers förtroende för polisen framhävs.

Gun violence has become a well-discussed subject within the political debate about crime. Frequent shootings in criminal environments have become a major issue distinguishing Sweden from other countries. This paper presents a quantitative study on how several social factors may influence the shooting rate at a regional level. Using data from the SOM Institute at the University of Gothenburg and SVT this study aims to provide a deeper understanding of gun violence in Sweden, regionally. Previous research suggests that there is an ongoing violent spiral and areas with a high number of crimes has different levels of trust in the police and deficient socioeconomic standards, such as low levels of education and financial difficulties, often induce crime rates. Regression analysis was used to examine how trust in the police, educational level, average income and year may affect the regional shooting rates over the years 2018, 2019 and 2020. Moreover, the theoretical framework of this study is mainly the social disorganization theory and routine activity theory. The result suggests that there are no statistically significant correlations between any of the hypothesized factors and the regional shooting rate, contradictory to what previous research implies. Finally, this study concludes that even though no statistically significant relationships were found on a regional level, geographical correlations may occur if smaller units such as socially vulnerable areas were to be examined. Limitations and recommendations for future studies on gun violence are discussed.