Inom aktiemarknaden finns det en mängd olika teorier som förklarar investeringsbeteendet hos individer. Grunden för beslutsfattande är inte alltid uppenbart. Beslutens påverkan på avkastningen är dock uppenbart och viktigt för investerare. Studier från den kinesiska aktiemarknaden påvisar att investerare med högst portföljvärde gynnas av aktiehandel på grund av informativa fördelar som investerarna besitter. Denna studie syftar därav till att studera investeringsbeteenden hos de högsta inkomsttagarna på svenska aktiemarknaden. Investerare med högst inkomst benämns som superinvesterare och befinner sig på och över den 99:e percentilen i populationen. Urvalsgruppen superinvesterare uppgår till, i genomsnitt, 20 413 individer. Datamaterialet för studien omfattar år 2014–2016 och kommer från Visby Research In Stock Ownership på Uppsala Universitet, Campus Gotland. De studerade variablerna består av inkomst, portföljvärde, antal aktier som innehas och Herfindahl-Hirschman index. På grund av restriktioner för behandling av data med känsliga personuppgifter presenteras data i genomsnittliga siffror för perioden, och delas även in i olika åldersgrupper. Studien tillämpar univariat analys och multivariat regressionsanalys där den statistiska signifikansen undersöks. Herfindahl-Hirschman index används som ett mått för att mäta koncentrationen (diversifieringen) i portföljen.     Studien utgår från teorier inom området behavioral finance, risk inom finansiell teori och portföljteorin. De utvalda teorierna inom området behavioral finance studerar investeringsbeteendet i förhållande till genusperspektiv, inkomstnivå och risktolerans samt investeringsbeteendet hos höginkomsttagare. Samtliga teorier valdes för att frambringa olika perspektiv inom området men även för att ge en grundläggande uppfattning och ökad förståelse för hur investerare agerar på aktiemarknaden. Studiens resultat visar att investerare på och över den 99:e percentilen, det vill säga superinvesterare, äger koncentrerade portföljer med höga portföljvärden. Det kan innebära att superinvesterare besitter informativa fördelar med tanke på att de i genomsnitt äger ett aktieinnehav. Resultatet visar även att portföljvärdet ökar i takt med åldern vilket stämmer i enlighet med teorier som förklarar de bakomliggande faktorerna till det ökade portföljvärdet. Utifrån genusperspektiv pekar resultatet på att män har högre värden än kvinnor i de studerade variablerna. Det är emellertid viktigt att ha i åtanke att andelen män är fler än kvinnor i den studerade percentilgruppen. / In this thesis, we will examine the investment behavior of the ’highest income earners’, also known as ’superinvestors.’ The highest income earners are defined as those that are at or above the 99th percentile in the Swedish stock market. Previous studies have provided evidence to suggest that investors with the highest portfolio value, benefit greatly from stock trading due to the associated informative benefits. We will critically analyse how investors in the Swedish stock market choose to allocate their shares in proportion to their portfolio value and income. The assigned hypotheses are designed to enable us to investigate and answer important questions in the area. The group of our selection of superinvestors amounts to an average of 20,413 individuals. The data retrieved from the study is from Visby Research In Stock Ownership at Uppsala University, Campus Gotland which covers the period between 2014 and 2016. The studied variables are income; portfolio value; number of shares held and the Herfindahl-Hirschman Index. The analysis is based on average figures due to restrictions on processing data with sensitive personal information. From our results, it is suggested that investment behaviour differs according to the individuals’ sex and age dispositions. On an average, women tend to invest more carefully and own less share capital than men. Women also earn, on average, significantly less income than men. In relation to age, younger individuals also owned less investment portfolios than their older counterparts. Superinvestors were also found to own concentrated portfolios of high value. In evidential reliance, there are several theories that provide explanations for such common patterns of investment behaviour.

Gun violence has become a well-discussed subject within the political debate about crime. Frequent shootings in criminal environments have become a major issue distinguishing Sweden from other countries. This paper presents a quantitative study on how several social factors may influence the shooting rate at a regional level. Using data from the SOM Institute at the University of Gothenburg and SVT this study aims to provide a deeper understanding of gun violence in Sweden, regionally. Previous research suggests that there is an ongoing violent spiral and areas with a high number of crimes has different levels of trust in the police and deficient socioeconomic standards, such as low levels of education and financial difficulties, often induce crime rates. Regression analysis was used to examine how trust in the police, educational level, average income and year may affect the regional shooting rates over the years 2018, 2019 and 2020. Moreover, the theoretical framework of this study is mainly the social disorganization theory and routine activity theory. The result suggests that there are no statistically significant correlations between any of the hypothesized factors and the regional shooting rate, contradictory to what previous research implies. Finally, this study concludes that even though no statistically significant relationships were found on a regional level, geographical correlations may occur if smaller units such as socially vulnerable areas were to be examined. Limitations and recommendations for future studies on gun violence are discussed.