Syftet med denna studie är att utveckla kunskapen om sambandet mellan ADHD-symptom och utsatthet för brott genom att undersöka sambandet mellan särskilda symptom relaterade till ADHD, rutinaktiviteter och utsatthet för brott. Det finns inte mycket forskning om hur ADHD-symptom kan påverka utsattheten och därav ämnar studien att minska kunskapsluckan. Studien är en kvantitativ studie där 203 respondenter, män och kvinnor, mellan åldrarna 16-100 år besvarar en enkät med olika frågor om ADHD-symptom, rutinaktiviteter och utsatthet för brott. Först gjordes deskriptiv univariat analys av de beroende respektive oberoende variablerna. Vidare gjordes bivariata analyser av ADHD-symtom och utsatthet för brott i kombination med rutinaktiviteter. Slutligen gjordes den binära logistiska regressionsanalysen som undersökte ifall ADHD-symtom kan predicera utsatthet som utfall, vilken jämförs med modeller för rutinaktiviteter. Resultatet påvisar statistiskt signifikanta samband mellan ADHD-symtom och utsatthet för brott, respektive upprepad utsatthet för brott. I den binära logistiska regressionsanalysen framkommer det att både ADHD-symtom och rutinaktiviteter enskilt kan predicera utsatthet för brott, respektive upprepad utsatthet för brott som utfall, men förmågan att predicera utsatthet ökar när symtom och rutinaktiviteter kombineras. Den primära slutsatsen av denna studie är således att kombinationen av ADHD-symtom och rutinaktiviteter är den bästa prediktorn för utsatthet för brott, respektive upprepad utsatthet för brott som utfall. / The aim of this study is to evolve the knowledge of the relationship between symptoms of Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD) and crime victimization, by examining correlations between particular symptoms related to ADHD, routine activities and crime victimization. There isn't much research on how ADHD-symptoms can affect victimization and therefore this study aims to reduce the knowledge gap. The study is performed as a quantitative survey, where 203 respondents, male and female, between the ages 16-100 years answer questions about different symptoms related to ADHD, routine activities and crime victimization. The analysis began with a descriptive univariate analysis of the dependent and independent variables, followed by a bivariate analysis of ADHD-symptoms combination with routine activity. Finally the binary logistic regressionanalysis was used to create models of prediction to test if symptoms of ADHD can predict crime victimization and repeated crime victimization in comparison with routine activity. The results show statistically significant associations between symptoms related to ADHD, crime victimization and repeated crime victimization. In the binary logistic regression analysis it appears that both symptoms of ADHD and routine activities individually can predict crime victimization and repeated crime victimization. However, the combination of these increase the ability to predict crime victimization and repeated crime victimization The primary conclusion of this study is thus that the combination of ADHD symptoms and routine activities is the best predictor of crime victimization and repeated crime victimization.

På grund av Covid-19 infördes ett alkoholförbud i syfte att minska smittspridningen i Sverige. Tidigare forskning visar att det finns ett samband mellan alkoholanvändning och våldsbrottslighet. Det är därmed av intresse att undersöka vilken påverkan alkoholförbudet haft på antalet misshandelsbrott i den offentliga miljön i Lund och hur det eventuellt förändrat arbetsuppgifterna för polisanställda med operativ inriktning respektive strategisk inriktning. Antalet anmälda samt självrapporterade misshandelsbrott har minskat mellan 2017 och 2021. Arbetsuppgifterna för de polisanställda skiljer sig åt eftersom vissa har ett strategiskt fokus och andra ett operativt fokus. Av resultatet i denna studie framgår det att misshandelsbrotten misnkat, både utfirån statistik av Polismyndigheten samt polisanställdas upplevda biild. Utifrån de fem semistrukturerade intervjuerna framgick det att arbetsuppgifterna för polisanställda med operativ inriktning förändrats mer än arbetsuppgifterna för polisanställda med strategisk inriktning. Samtliga polisanställda utför krogrelaterade arbetsuppgifter i mindre omfattnning och mer tid kan avsättas för andra relevanta arbetsuppgifter. Polisanställda med operativ inrikning hanterar samt förebygger en större mängd ungdomsbrott samt narkotikabrott medan polisanställda med strategisk inritkning i större utsträckning arbetar med grannsamverkan och att främja kontaktnätet med lokalsamhället. / Due to the Covid-19 the Swedish governement introduced an alcohol prohibition in an aim to reduce the spread of infection in Sweden. Previous research demonstrates that there is a conjunction between alcohol use and violent crimes. It is therefore of interest to investigate what impact the alcohol prohibition has had on the amount of assault crimes in the public environment in Lund and how it eventually have effected operational police officers and strategic police officers tasks of employment. The number of reported crimes and selfreported assault crimes has decreased between 2017 and 2021. The police officers tasks of employment differ because some have a operational focus and others have a strategical focus. The results in this study demonstrates that the assault crimes have decreased, both from statistics from the police department and police officers experience. From the five semistructured interviews it turned out that the operational police officers tasks of employment has changed more than strategical police officers. Both the strategical and the operational police officers perform restaurant-related tasks to a lesser extent and more time can be set aside for other relevant tasks. The operational police officers handle and prevent a large number of juvenile- and drugcrimes while the strategical police officers to a greater extent work with neighborhood cooperation and to promote the network of contact with the local community.