En viktig del av ett socialt hållbart samhälle är att individer känner sig trygga i den offentliga miljön. Den upplevda nivån av trygghet påverkar människors hälsa och beteende och därför är det viktigt att ta hänsyn till de aspekter som har stor inverkan på tryggheten i ett område. Parker och grönområden har stor inverkan på livskvaliteten hos en stads befolkning samtidigt som de är viktiga ur ett hållbart perspektiv. Syftet med denna studie är att få en uppfattning om hur tryggheten i ett grönområde påverkas av miljöns utformning och användning samt om personer upplever trygghet i ett grönområde olika beroende på kön och andra demografiska faktorer. Detta har gjorts med hjälp av en fallstudie över Boulognerskogen och Stadsträdgården i centrala Gävle där 12 platser valdes ut. Studien har även undersökt hur känslan av trygghet påverkas av platsens geografiska placering, kringliggande omgivning samt individers rörelsemönster. Resultaten av studien är baserat på både kvalitativa och kvantitativa data. Dessa data skapades genom att en webbaserad enkätstudie sändes ut till allmänheten, ett flertal observationer utfördes i grönområdet samt två djupintervjuer, en med Gävles Stadsarkitekt och en med en Landskapsarkitekt på Gävle kommun. En visualisering skapades utifrån enkätsvaren i ett geografiskt informationssystem (GIS) för att kunna se hur trygghetsnivån varierar på olika platser i grönområdet. Detta har även möjliggjort att det gått att utläsa hur platsers nivå av trygghet kan påverka varandra utifrån deras placering inom grönområdet. Det framgår av resultaten att det kön individen identifierar sig som och den åldersgrupp som individen tillhör påverkar var i grönområdet individen upplever trygghet och otrygghet. Studien har visat att Crime Prevention Through Environmental Design (CPTED) kan implementeras hos Gävle kommun i trygghetsskapande arbete för att förbättra nivån av trygghet i Boulognerskogen och Stadsträdgården. En ökad förståelse har nåtts genom studien för hur viktig planeringen av grönområden är och att det finns aspekter som behövs tas i beaktning i projekteringen av grönområden. Studien har även lett till insikten att mycket belysning inte behöver skapa ett tryggt område men att mängden växtlighet samt skötseln av denna i ett område är en viktig faktor för trygghet. / An important part of a socially sustainable society is that individuals feel safe in the public environment. The perceived level of safety affects people’s health and behavior and therefore it is important to take the aspects into account that have a major impact on the feeling of safety in an area. Parks and green areas have a large impact on the quality of life of a city’s population whilst at the same time being important from a sustainable perspective. The purpose of this study is to get a deeper understanding of how the perceived safety in green areas is affected by the design and use of the environment and understand whether people experience the feeling of safety in green areas differently depending on their gender and other demographic factors. This was done with the help of a case study in the parks Boulognerskogen and Stadsträdgården in central Gävle where 12 sites were selected. The study has also investigated how the feeling of safety is affected by the areas’ geographical location, surrounding environment and the movement pattern of people. The results of the study are based on data that are both qualitative and quantitative. These data were created by sending out a web-based survey to the public, a number of observations made in the green area and two in-depth interviews, one with Gävle’s Urban Architect and one with a Landscape Architect from Gävle municipality. A visualization was created based on the survey responses in a geographic information system (GIS) to see how the level of perceived safety varies at different locations in the green area. This has also made it possible to study how the level of perceived safety in different locations can affect each other based on their placement within the green area. The results indicate that the gender the individual identifies as and that their age affect where in the green area the individual experiences the feeling of safety or the feeling of being unsafe. The study has shown that Crime Prevention Through Environmental Design (CPTED) can be implemented at Gävle municipality in safety enhancing work to improve the level of perceived safety in Boulognerskogen and Stadsträdgården. An increased understanding has been reached through the study of the importance of planning green areas and that there are aspects that needs to be taken into account when designing green areas. The study has led to the realization that lots of lighting does not need to create an area that is perceived as safe but that the amount of vegetation and its management in an area is an important factor for the feeling of safety.

Syfte: Trygghet och brottsprevention är en viktig del vid utformning och utveckling av bostadsområden och stadsdelar i Sverige. Idag sker ett trygghetsarbete i många delar av landet, resultatet av arbetet visar på en motsatt effekt och ökning av antal utsatta områden. Målet med examensarbetet är att bidra med information kring ett urval av Sveriges 61 utsatta områden i syfte att skapa trygghet och motverka brott. Urvalet blev åtta utsatta områden i Göteborg och studien omfattas av torgmiljön för respektive område.  Metod: I arbetets huvuddel analyserades de valda områdena med hjälp av CPTED. En teori som i denna studie används för att hitta eventuella brister och förbättringsområden. Förberedelsen inför analysen inleddes med en kvalitativ litteraturstudie av den valda teorin och tidigare fallstudier rörande ämnet. Problematiken i områdena undersöktes i syfte att kasta ljus över den upplevda otryggheten samt ge en insikt av den kriminella aktiviteten. Teorier och fallstudier undersöktes kvalitativt med målet att skapa en grund och förutsättningar för arbetet. Resultat: Platsstudien av torgmiljöerna genomfördes med två platsbesök med observationer och dokumentation under dag-och kvällstid. Det framgår tydligt att många torgomgivande byggnader samt marksättning, parkbänkar, planteringar, grönområden och annan utomhusinredning är i behov av renovering och underhåll. Byggnadsutformningarna som tillhör torgen är en brist och skapar mörka, outnyttjade och dolda ytor. Fyra av åtta torg har ett köpcentrum i anslutning till torget och de flesta är underhållna och välvårdade. I tre av fyra köpcentrum finns några oanvända och dolda ytor samt brister i övervakning av inomhusmiljön. Med hjälp av teorin och platsstudien skapades ett betygsystem med kriterier efter CPTED principerna som studerats.  Syftet med betygssystemet var att kunna utföra jämförelser och utse samband av brister kopplat till de studerade principerna.  I den jämförande analysen av samtliga torg framgick det att informell övervakning från omgivande byggnader är den största bristen. Därefter kommer brister av integreringen av territorialitet och image på alla torg. Sammanfattat beror detta på att många delar av fasaderna riktade mot torgen saknar större fönsterpartier. Många torg saknar även närvarandet av bostadshus vilket ger större mängd informell övervakning. Vidare är stadsbyggnadselementen, såsom fasadmaterial och utomhusinredning undermåligt underhållna och vissa byggnader skapar ytor som inte används. Slutsats: Vid utveckling eller utformning av torg i utsatta områden bör hänsyn tas till att skapa öppna ytor med god övervakning från både butiker och bostadshus. Hänsyn bör även tas till att snabbt underhålla och byta ut stadsbyggnadselement för att skapa ägandeskap och ett attraktivt torg. Därefter bör alla ytor och byggnader användas effektivt för att visa ägandeskap, men även i syfte att aktivera platsen. Vid utveckling av offentliga inomhusmiljöer bör fokus ligga på att undvika objekt som kan motverka informell övervakning. Framtida ombyggnationer eller nybyggnationer bör även fokusera på att rikta butiker mot en öppen yta i syfte att motverka brott och öka den upplevda tryggheten.  Slutligen kan de sammanfattade faktorerna bidra med ökad trygghet och förebyggandet av brott i Sveriges utsatta och icke utsatta områden. / Purpose: Security and crime prevention is an important part of the design and development of residential areas and neighborhoods in Sweden. Today, security work takes place in many parts of the country, the result of the work shows an opposite effect and an increase in the number of vulnerable areas. The goal of the degree project is to contribute information about a selection of Sweden's 61 vulnerable areas to create security and counteract crime. The sample was eight vulnerable areas in Gothenburg and the study is covered by the square environment for each area.  Method: In the main part of the work, the selected areas were analyzed using CPTED. A theory that in this study is used to find possible shortcomings and areas for improvement. The preparation for the analysis began with a qualitative literature study of the chosen theory and previous case studies on the subject. The problems in the areas were investigated with the aim of shedding light on the perceived insecurity and providing an insight into the criminal activity. Theories and case studies were qualitatively investigated with the aim of creating a foundation and conditions for the work. Results: The site study of the square environments was carried out with two site visits with observations and documentation during the day and evening. Many square-surrounding buildings as well as ground subsidence, park benches, plantings, green areas and other outdoor furnishings are in need of renovation and maintenance. The building designs belonging to the squares are a flaw and create dark, unused, and hidden surfaces. Four out of eight squares have a shopping center adjacent to the square and most are maintained and well-groomed. In three out of four shopping centers, there are some unused and hidden areas as well as shortcomings in monitoring the indoor environment. Using the theory and site study, a grading system was created with criteria following the CPTED principles studied.  The purpose of the grading system was to be able to carry out comparisons and designate the connection of deficiencies linked to the studied principles.  In the comparative analysis of all the squares, it was clear that informal surveillance from surrounding buildings is the main shortcoming. Next come the shortcomings of the integration of territoriality and image in all squares. In summary, this is because many parts of the facades facing the squares lack larger window sections. Many squares also lack the presence of residential buildings, which provides a greater amount of informal surveillance. Furthermore, the urban building elements, such as facade materials and outdoor furnishings, are poorly maintained and some buildings create surfaces that are not used. Conclusion: When developing or designing squares in vulnerable areas, consideration should be given to creating open spaces with good supervision from both shops and residential buildings. Consideration should also be given to the rapid maintenance and replacement of urban development elements to create ownership and an attractive square. After that, all surfaces and buildings should be used effectively to show ownership, but also for the purpose of activating the location. When developing public indoor environments, the focus should be on avoiding objects that may discourage informal surveillance. Future reconstructions or new constructions should also focus on directing stores towards an open space to counteract crime and increase perceived security.  Finally, the summarized factors can contribute to increased security and the prevention of crime in Sweden's vulnerable and non-vulnerable areas.

Purpose: This study is based on one of 60 residential areas in Sweden which is evaluated to have low socio-economic status and where criminals have an impact on the society. Råslätt in Jönköping is referred as an exposed area and this studys aim is to identify, analyze and assist Vätterhem with guidance concerning crime prevention and providing safe design in urban space. The aim of this study is to comprehend how urban spaces can be designed to prevent crime in exposed areas in general and Råslätt in particular. In this way, this study will contribute with knowledge to make Råslätt a secure and safe area. Method: This study’s methods is both qualitative and quantitative. First, a literature research was conducted on where CPTED has been implemented as a tool in crime. A document analysis has been carried out using statistics from the police department regarding reported crimes in Råslätt. Interviews were conducted on people with good knowledge of Råslätt, in order to supplement and compare the document analysis. The questions asked were regarding perceived crime and insecurity. To map Råslätt, an area analysis was then implemented based on the tool Crime Prevention Through Environmental Design (CPTED). Findings: This study shows that parking lots on the outskirts of Råslätt, Havsörnsgatan and Stadsgården with its surrounding areas are common places for crimes within three crime categories: Public acts of violence that risk damaging third parties are found where you can find problems with natural surveillance. Open drug dealing is found where there is a problem with natural surveillance and natural access control. Outward dissatisfaction against society is found in places where there is a problem with natural surveillance and territorial reinforcement. Implications: This study shows that there is a connection between the tool CPTED and the crimes that are reported in Råslätt as well as the perceived feeling of where crimes are committed is in consistent with the reality of where crimes are reported. The conclusion shows that there is some improvement to make when it comes to the built environment and reduce the occurrence of criminal acts. Examples of such measures are better lightning, concealed walking paths and restrict the car traffic in the area. Limitations: This study only includes the residential area Råslätt with its surrounding parking lots and garages. This means that forest areas, outdoor areas and roads that connect Råslätt with nearby residential areas are excluded. This study also focuses on the indirect oppressions in the assignment of exposed areas. The aspect in CPTED regarding the natural access control and segregation from surrounding areas will not be evaluated in this study. / Syfte: Studien har sin grund i ett av de 60 områden i Sverige som bedöms ha låg socialekonomisk status och där kriminella har en påverkan på samhället. Råslätt i Jönköping benämns som ett utsatt område och studien syftar till att identifiera, analysera och bistå Vätterhem med vägledning rörande brottsförebyggande och trygghetssäkrande utformning i urban miljö. Målet med studien är att komma till insikt om hur offentliga platser kan utformas för att preventivt och aktivt förhindra brott i utsatta områden i allmänhet och Råslätt i synnerhet. På så sätt bidra med information för att göra Råslätt till ett säkrare och tryggare område. Metod: Studien innehåller både kvalitativa och kvantitativa metoder. Först genomfördes litteraturstudier om CPTED som verktyg i brottsbekämpning. En dokumentanalys genomfördes sedan av statistisk från polismyndigheten angående anmälda brott som återfinns i området. För att komplettera och jämföra dokumentanalysen gjordes intervjuer på personer med god kännedom över Råslätt. De frågor som ställdes handlade om upplevd brottslighet och otrygghet. För att kartlägga Råslätt genomfördes sedan en områdesanalys utifrån verktyget Crime Prevention Through Environmental Design (CPTED). Resultat: Studien visar på att parkeringsplatserna i Råslätts utkanter, Havsörnsgatan och Stadsgården med omnejd är vanligt förekommande platser för anmälda brott inom de tre brottskategorierna: Offentliga våldshandlingar som riskerar att skada tredje man återfinns i högst grad där problem med den naturliga övervakningen återfinns. Öppen narkotikahandel återfinns där det är problem med den naturliga övervakningen och den naturliga åtkomstkontrollen. Brottshandlingar i form av utåtagerande missnöje mot samhället återfinns på platser där det är problem med den naturliga övervakningen och den territoriella förstärkningen. Konsekvenser: Studien visar att det finns en koppling mellan verktyget CPTED och de brottshandlingar som anmälts i Råslätt. Även att den upplevda känslan om var brott begås, till viss del stämmer överens med verklighetsbilden över var brotten anmäls Slutsatsen visar även att det finns en del förbättringsåtgärder att vidta när det kommer till den bebyggda miljön för att reducera uppkomsten av brottshandingar. Exempel på sådana åtgärder är bättre belysning, mindre avskärmningar vid gångstråk och att begränsa biltrafiken in i området. Begränsningar: Studien innefattas bara av bostadsområdet Råslätt med dess omkringliggande parkeringar/garage. Det innebär att skogsområden, friluftsområden samt vägar som förbinder Råslätt med närliggande bostadsområden exkluderas. Studien har också fokus på de indirekta påtryckningarna i bedömningen av utsatta områden. Aspekten i CPTED rörande den naturliga åtkomstkontrollen och hur segregerat området är från kring liggande områden kommer inte att beaktas i studien.

Lack of safety is a problem in many public places in society, including libraries, where disturbances of order and crime are common problems. Perhaps, many people experience the library as a quiet and safe place, without quarrels, vandalism, violence, theft, or harassment, yet all these are recurring problems in libraries. This study is carried out to clarify factors that cause the lack of safety in libraries and to develop measures to counteract these factors. The survey is conducted as a case study of Högdalen library, where the purpose of the study is to understand how the environment at the library affects the safety of the place, based on the visitors' and personnel's safety experiences. In order to get answers to the study's main research question – that is, how visitors and personnel experience the safety at Högdalen library – a questionnaire survey was conducted, answered by 43 library visitors, as well as interviews with four people from the library's personnel. The study also includes an examination and a compilation of statistics from troublesome events that occurred at the library between the years 2017 and 2020 to further – together with the questionnaire survey and interviews – get answers to what problems are most common in the library today. The hope is that the questionnaire survey, the interviews, the statistics, and the study's theoretical and literature basis will provide answers to how crime prevention through environmental design can be used as a reference to improve safety at Högdalen library. The study is delimited and does not include any comparison between Högdalen library and other libraries concerning the safety experience. The results show that visitors and personnel have a positive image of the safety experience at Högdalen library. Most of the questionnaire respondents (83,7 %) have not experienced any situation that has developed the feeling of unsafety, while the personnel, instead, believe that incidents that have been experienced as troublesome have increased their awareness and experiences of how such situations can be handled, and further increased their motivation to strive for a safe environment for all library visitors. Although the above results show a positive safety experience at Högdalen library, a minor number of visitors (16,3 %) experience, or have experienced, the feeling of unsafety in the library's premises. These experiences of unsafety are based on cases linked to disturbances of order, harassment, drugs, or property crimes, but also problems with obstacles, ability to orientate and lines of sight. The personnel also highlight that some troublesome situations – associated with, for example, youth groups and addicts – have contributed to increased stress and a feeling of discomfort, which subsequently has affected their well-being in the workplace. However, it is important to remember that all people experience safety differently, and that a complete elimination of unsafety can thus be difficult to achieve. Nevertheless, it is vital to make every attempt to prevent the existing risks as much as possible. / Otrygghet är ett problem på många offentliga platser i samhället, däribland bibliotek, där både ordningsstörningar och brott är förekommande problem. Förmodligen upplever många människor biblioteket som en lugn och trygg plats, utan bråk, skadegörelser, våld, stöld, eller trakasserier, ändock är alla dessa återkommande problem på bibliotek. Den här studien genomförs med förhoppningen att klara ut orsakerna till otryggande faktorer på bibliotek, och i bästa fall ta fram åtgärder för att motverka dessa faktorer. Undersökningen görs i form av en fallstudie av Högdalens bibliotek, där syftet med studien är att få en ökad förståelse för hur miljön på biblioteket påverkar tryggheten på platsen utifrån besökares och personals trygghetsupplevelser. I syfte att få svar på studiens huvudsakliga forskningsfråga – alltså hur besökare och personal upplever tryggheten på Högdalens bibliotek – görs en enkätundersökning besvarad av 43 biblioteksbesökare, samt intervjuer med fyra personer från bibliotekets personal. Studien innefattar därtill en granskning och sammanställning av statistik från besvärande händelser som inträffat på biblioteket mellan åren 2017 och 2020 för att vidare, tillsammans med enkätundersökningen och intervjuerna, få svar på vilka problem som är mest förekommande på biblioteket idag. Förhoppningen är att enkätundersökningen, intervjuerna, statistiken och studiens teori- och litteraturunderlag ska ge svar på hur brottsprevention genom urban design kan användas som referens för att förbättra tryggheten på Högdalens bibliotek. Studien är avgränsad och innefattar inte någon jämförelse mellan Högdalens bibliotek och andra bibliotek i avseende på trygghetsupplevelsen. Studiens resultat visar att besökare och personal har en positiv bild av trygghetsupplevelsen på Högdalens bibliotek. Majoriteten av enkätrespondenterna (83,7 %) har inte upplevt någon situation som frambringat känslan av otrygghet, medan personalen i stället menar att händelser som upplevts besvärande har ökat deras kunskaper och erfarenheter om hur sådana situationer kan hanteras, samt vidare ökat deras motivation att sträva efter en trygg miljö för alla biblioteks- besökare. Trots att ovannämnda resultat visar en positiv trygghetsupplevelse på Högdalens bibliotek finns det ett mindre antal besökare (16,3 %) som upplever, eller har upplevt, känslan av otrygghet i bibliotekets lokaler. Dessa otrygghetsupplevelser grundar sig på fall kopplat till ordningsstörningar, trakasserier, narkotika eller egendomsbrott, men också problem med hinder, orienteringsmöjligheter och siktlinjer. Personalen belyser också att vissa besvärande situationer – förknippat med exempelvis ungdomsgrupper och missbrukare – har bidragit med ökad stress och en känsla av obehag, vilket fortsättningsvis påverkat deras välbefinnande på arbetsplatsen. Det är dock viktigt att komma ihåg att alla människor upplever trygghet på olika sätt, och att en fullständig eliminering av otrygghet således kan vara svårt att uppnå – men det är trots detta betydelsefullt att i största möjliga grad försöka förebygga de risker som finns.

Cycling is a highly beneficial activity that can positively impact individuals, the planet, countries, and cities. It is, therefore, imperative to encourage more people to cycle while reducing obstacles that lead to the use of alternative modes of transportation, such as cars. One of the major challenges that cyclists face is the theft of their bicycles, which can cause significant discouragement and inconvenience. To address this issue, a Master's Thesis was undertaken to investigate ways of reducing bike theft in urban environments. The research question posed in the study was how to minimise bike theft in urban settings. The paper outlines the project's planning and context, identifying the bike stand as the most promising product category to address the issue. Behavioural and persuasive design strategies were implemented to enhance the stand's effectiveness. The research involved comprehensive interviews, ideation, modelling, and prototyping to find a solution that meets the requirements of the scenario. Potential users tested the designs to optimise the product to meet their needs and collective concern. The final concept incorporates most requirements and is discussed for its potential impact on society, sustainable development, and cyclists. By reducing bike theft, the solution can encourage more people to cycle, thus promoting sustainable transportation and reducing carbon emissions and diseases associated with inactivity. The study provides valuable insights into designing effective solutions to address social challenges and promote sustainable development in urban environments. / Cykling är en mycket fördelaktig aktivitet som kan påverka inte bara individer positivt utan även planeten, länderna och städerna. Det är därför absolut nödvändigt att uppmuntra fler människor att cykla samtidigt som man minskar hinder som leder till användning av alternativa transportsätt som bilar. En av de stora utmaningarna som cyklister står inför är stölden av sina cyklar, vilket kan orsaka betydande avskräckning och olägenheter. För att ta itu med denna fråga gjordes ett examensarbete för att undersöka sätt att minska cykelstölder i stadsmiljöer. Forskningsfrågan som ställdes i projektet var; hur man kan minimera cykelstölder i stadsmiljöer? Rapporten beskriver projektets planering och sammanhang, vilket identifierade cykelstället som den mest lovande produktkategorin för att ta itu med problemet. För att öka inverkan av cykelstället implementerade beteendemässiga och influerade designstrategier. Projektet innebar omfattande intervjuer, idéer, modellering och prototyper för att hitta en lösning som uppfyller kraven i scenariot. Potentiella användare testade koncepten för att optimera produkten för att möta deras behov och kollektiva angelägenheter. Det slutliga konceptet innehåller de flesta av kraven och diskuteras för dess potentiella påverkan på samhället, hållbar utveckling och cyklister. Genom att minska cykelstölder kan lösningen uppmuntra fler människor att cykla och på så sätt främja hållbara transporter och minska koldioxidutsläpp och sjukdomar associerade med inaktivitet. Sammantaget ger studien värdefulla insikter i att utforma effektiva lösningar för att möta sociala utmaningar och främja hållbar utveckling i stadsmiljöer.

I denna rapport genomfördes en studie på fem folkbibliotek* i Stockholmsregionen, där bibliotekensomgivning och deras inre fysiska miljö undersöktes. Studien utfördes genom att besöka biblioteken där enbesiktning utfördes med hjälp av ett protokoll skapat utifrån teoretiska principer om situationellbrottsprevention och Crime Prevention through Environmental Design (CPTED). Syftet med studien är attbedöma om, och hur biblioteken anpassats och följer principerna för brottsförebyggande design enligt CPTED.Resultatet från protokollet analyserades med hjälp av kalkylblad och diagram i staplar och i procent. För attjämföra biblioteken samlades resultaten för de olika kategorierna i en tabell där alla kategorier adderades förvarje bibliotek. Resultaten visade att bibliotek B har flest brottsförebyggande egenskaper enligt CPTED ochatt bibliotek E har minst. Även om samtliga bibliotek följer CPTED-principerna till viss del, är denyrenoverade biblioteken mer i linje med CPTED-principerna än äldre bibliotek. Således kan en viktig slutsatsdras, vilket är att säkerhets- och situationsbrottsförebyggande perspektiv i planeringen blir en integrerad delav arkitekternas sätt att planera och rusta upp befintliga folkbibliotek. *För att undvika stigmatisering döptes de fem folkbiblioteken i Stockholmsregionen om till biblioteken A-E. / In this study, a fieldwork was carried out in five public libraries* in the Stockholm region, where the librariessurroundings and their internal physical environment were investigated. A fieldwork was executed by visitingthe libraries where an inspection was carried out using a protocol created based on theoretical principles ofsituational crime prevention and Crime Prevention through Environmental Design (CPTED). The aim of theinvestigation was to assess whether and how the environment of the libraries promotes safety conditions forvisitors. The collected data was analyzed using spreadsheets and diagrams in bars and in percentages. In orderto compare the libraries, results were tabulated for the equal categories and added together for each library.Findings showed that library B contains most of crime prevention properties according to CPTED principlesand that library E, the least. Although all five libraries follow to some extent CPTED principles, newlyrenovated ones are more aligned with CPTED principles than older libraries. Thus, an important conclusioncan be drawn is that safety and situational crime prevention perspectives in planning are becoming an integralpart of the way architects plan and refurbish existent public libraries. *To avoid stigmatization, the five public libraries in Stockholm region were renamed as libraries A-E.

Feeling safe is important for residents in their neighborhoods, but how do residents living in an area rumored to be unsafe perceive safety? This case study examined the perceived safety in a vulnerable area (Swedish: Utsatt område) in Gävle, Sweden. These vulnerable neighborhoods fall under the Swedish million housing program that consist of residential areas with large and high resident buildings that are often densified. This study aimed to examine the residents’ perception of safety in a neighborhood with the same conditions, in addition to evaluate crime prevention in the area using crime prevention through environmental design principles. territoriality, natural surveillance, activity support and access control. The aim of this study was achieved by using the following methods: CPTED inventory, safety walks and a survey. The safety walk was conducted with residents of the area. The inventory showed that crime prevention in the area is considered low, however, the results from safety walk suggest that the residents perceive the area as moderately safe. This study provides some suggestions in order to provide better crime prevention and better perception of safety in the area.Examples among the suggestions were to better the lighting and create more pedestrian crossovers on the car-based roads to decrease possible barrier effects. / Att känna sig trygg är viktigt för invånare i sina stadsdelar, men hur upplever invånare som bor i ett område som ryktas vara otryggt sin trygghet? Denna fallstudie undersökte den upplevda tryggheten i ett utsatt område i Gävle, Sverige. Dessa utsatta stadsdelar faller under det svenska miljonboendeprogrammet som består av bostadsområden med stora och höga bostadshus som ofta är förtätade. Denna studie syftade till att undersöka invånarnas uppfattning om trygghet i en stadsdel med samma förutsättningar, samt att utvärdera brottsförebyggande arbete i området med hjälp av brottsförebyggande principer såsom territorialitet, naturlig övervakning, aktivitetsstöd och tillträdeskontroll. Syftet med denna studie uppnåddes genom att använda följande metoder: CPTED-inventering, säkerhetsvandringar och en undersökning. Trygghetsvandringen genomfördes med boende i området. Inventeringen visade att det brottsförebyggande faktorerna i området anses lågt, dock tyder resultaten från trygghetsvandring på att de boende uppfattar området som måttligt säkert. Denna studie ger några förslag för att förbättra de brottförebyggande faktorerna och ge en bättre trygghetsuppfattning i området. Exempel bland förslagen var att förbättra belysningen och skapa fler övergångar för fotgängare på de bil baserade vägarna för att minska eventuella barriäreffekter.

My diploma thesis deals with distribution analysis of car thefts in the town of Liberec and will look at the options of situational crime prevention techniques. In my diploma thesis I have used the concept of hot spots which is able to show higher than average concentrations of car thefts in the study area. The database is relatively unique, provided by the regional police department in Liberec and contains the records of more than a thousand reported car thefts in Liberec between the years 2011-2014. The provided data contains GPS coordinates and thanks to them, it was possible, with relatively high accuracy, to identify hot spots of car thefts in Liberec. The identification of hot spots was possible as spatial statistics were used that enabled concrete calculations of kernel density, which made it possible to identify problem locations. In our chosen hot spots we then undertook our fieldwork, whose main goal was to evaluate the options of utilization strategy CPTED, so as to obtain preventive measures in problem locations. The output of this thesis include hot spot maps of car thefts 2011-2014 and also recommendations for preventive measures, which would be advisable to implement in chosen hot spots. Key words: car thefts, crime mapping, CPTED, hot spot, crime prevention, GIS

abstract: Problem-oriented policing (POP) dynamically addresses unique community issues in a way that allows police departments to be cost-effective and efficient. POP draws upon routine activities and rational choice theories, at times incorporating elements of crime prevention through environmental design. A recent systematic review found POP to be hugely popular, but not rigorously assessed or implemented. In 2009, the Glendale, Arizona Police Department and researchers from Arizona State University received funding through the Bureau of Justice Assistance’s (BJA) Smart Policing Initiative (SPI) to target crime at convenience stores through a problem-oriented policing approach. The Glendale SPI team devised an approach that mirrored the ideals put forth by Goldstein (1990), and provided a thorough undertaking of the SARA model. A comprehensive response plan was developed with several proposed responses, including: intervention with Circle K leadership, suppression, and prevention at the six highest-activity stores. Despite a thorough POP implementation, the initial descriptive evaluation of the Glendale SPI reported positive effects on crime, but left questions about the intervention’s long-term impact on convenience store crime in Glendale, Arizona. The policy and theoretical influence of the initiative warrants a more rigorous evaluation. Supplanting the original assessment, a difference in difference model, negative binomial regression, and relative effect size are calculated to ascertain the SPI’s long-term effects on target and comparison stores. Phi and weighted displacement quotient are calculated to determine the existence of displacement of crime or diffusion of benefits. Overall, results indicate support for the project’s effectiveness on crime reduction. Further, none of the six intervention stores experienced crime displacement. Five of the six stores, however, experienced a diffusion of benefits in the surrounding 500-yard area; that is, a crime reduction was observed at the intervention stores and in the surrounding areas of five of these stores. Disorder and property crimes at the targeted stores were most affected by the intervention. One of the intervention stores did experience an increase in violent crime, however. Future studies should strengthen the methodological design when evaluating POP projects and seek to flesh out more precisely the crime control effects of unique problem-oriented strategies. / Dissertation/Thesis / Doctoral Dissertation Criminology and Criminal Justice 2016

The use of crime prevention initiatives on American college campuses has rapidly increased in the past three decades as high profile crime incidents continue to erode the public’s perception of universities as sanctuaries —isolated from criminal activity. Crime Prevention Through Environmental Design (CPTED) is an environmental approach to crime prevention that refers to strategies that focus on reducing crime opportunities by manipulating the physical and social qualities of the environment. Although empirical research on CPTED is growing, little is known about the impact of this method on educational settings. The main argument of the present study is that CPTED has the potential to foster campus safety by reducing crime and increasing the perception of safety. Based on findings from previous studies, it is expected that universities with higher level of CPTED are more likely to have lower crime rates, and students residing in high CPTED campus facilities are more likely to have higher perception of safety. To test the hypothesized effect, a content analysis of the annual safety reports of 100 postsecondary institutions in the United States was conducted. In addition, the residents of two dormitories of a university were surveyed to assess their safety perceptions. Furthermore, a case study was conducted in a college campus with a systematic deployment of the CPTED approach. In-depth interviews, one focus group, in-site observations, and analysis of secondary data were performed to contextualize the study findings. Although the quantitative analysis of the national review of the annual safety reports did not provide evidence in support of the hypothesized effect, it uncovered a reverse relationship between crime rate and use of environmental crime prevention measures. The results of the survey of students’ perception of safety, on the other hand, revealed evidence in support of the second hypothesis of the dissertation. Furthermore, the qualitative case study analysis provided insight into the implementation procedures, strengths, and challenges of the systematic CPTED program. The main findings show how CPTED works in the academic context and what alterations are needed to advance the program.