This study develops a better understanding of the nature of urban parks from a safety perspective in two international contexts. To achieve this aim, the study is divided into two geographical scales (a macro scale and a micro scale) that test a set of quantitative and qualitative research methods. The macro-scale analysis provides an overall view of the effects of parks in the neighbourhood and at the city level. A particular focus is given to the impact of parks on housing prices. Overall, the findings show that parks function as an amenity that contributes to urban quality, which in turn influences property prices in Stockholm. However, this effect depends on a number of factors such as park type, location, and the level of safety and security of the parks. Safety also matters: Parks embedded in area with high-crime rates are less valued than in areas with low-crime rates. The micro-scale of study focuses on parks as a unit of analysis and looks at the environment of parks and how it triggers crime and affects people’s safety. The first analysis is based on whether—and, if so, how—park environments affect safety (crime occurrence) using the principles of crime prevention through environmental design (CPTED) as an inventory tool in a park in an area with a high-crime rate in Stockholm, Sweden. Building on the methodology from the first study, the second study investigates the nature of women-only parks (WOPs) in Karachi, Pakistan, by looking at both the environment of the parks and the users’ and non-users’ perceptions of safety. Regardless of context, the findings show that the safety conditions of a park are highly associated with the park’s environment (design and management features). Of importance to park safety are park size in relation to the number of access routes (entrance and exit points), the opportunities for surveillance in relation to the maintenance and the lighting conditions in parks. A clear lesson is that a CPTED-informed park design promotes guardianship and therefore should be encouraged, regardless of whether it is located in Stockholm or Karachi. However, the urban context does matter to park safety conditions and is highly dependent on the local, city-wide, and national contexts in which the park is embedded. / <p>QC 20171114</p>

Vi har med hjälp av observationer och en enkätundersökning besvarat frågeställningar som berör trygghet och brottslighet i förhållande till ansatsen Crime Prevention Through Enviromental Design (CPTED) i två områden med olika fysisk utformning och socioekonomisk demografi: Vivalla och Ladugårdsängen i Örebro. Genom att studera de två områdena har vi sett tydliga skillnader i både fysisk utformning, och hur trygghet upplevs av de boende i områdena. Vivalla är byggt under 1960 - 1970-talet och är en del av Sveriges miljonprojekt. Detta tar sig uttryck i slutna gårdar och en tydlig funktionsuppdelning i området. Det finns låga förutsättningar för den kollektiva övervakningen av området och dess gårdsmiljöer då fönstren i området är vända mot innergårdarna. Detta i kombination med dålig belysning och låg aktivtetsgrad -då de boende rör sig främst i centrum – innebär att området inte uppfyller principerna för CPTED. Ladugårdsängen är byggt med stadsmässighet och den livfulla staden i åtanke. Detta innebär husfasader mot gatan, en blandad bebyggelse och trafikerade gator genom området. Då husfasaderna har fönster åt alla väderstreck finns förutsättningar för en kollektiv övervakning, men denna försvåras i vissa delar av en undermålig belysning. Dock är gatorna mer livfulla och används mer än de i Vivalla, vilket främjar trygghet enligt boende i området. Brottsligheten är högre i Vivalla än i Ladugårdsängen, men den är inte markant högre med en brottslighet på 0,14 anmälda brott per capita i förhållande till Ladugårdsängens 0,11 brott per capita. Vidare finns fler faktorer än fysisk miljö för brottsbenägenhet, vilket gör att det är omöjligt att besvara varför fler brott begås i Vivalla med denna studie. Vad som utlöser känslan av otrygghet har visat sig vara främst dålig belysning, men också uppfattningen av hur stor brottsligheten är i områdena har gett positivt utslag på otrygghet. Detta innebär att inte enbart fysisk utomhusmiljö kan pekas ut som en faktor även för upplevd otrygghet. Det vi med denna studie kan fastställa är dock att den fysiska miljön har en påverkan på otrygghet, och att dålig belysning är en faktor för vissa brott – dock i kombination med flera andra faktorer.

The aim of the thesis is to obtain a better understanding of the importance of parks for urban quality, particularly for safety. This is achieved in two ways; first, by assessing parks’ impact on the perceived quality of the urban environment (whether it is incorporated into housing prices or not) in Stockholm. Second, the study investigates whether safety in parks may be assessed using principles of Crime Prevention through Environmental Design (CPTED) using a high-crime park in Stockholm’s inner city. The thesis starts with an introduction to the theme, with a brief discussion of background theory, literature review, the study area and the methods. Then, it reports the results of the articles included in the thesis and discusses their main contributions to the field of research. A mixed methods approach utilizes both quantitative and qualitative data analysis. Regression models and a Geographic Information System (GIS) were used in Paper I, which aims to clarify how park proximity affects housing prices and, when considering residential properties and park type, how crime rates in parks affect housing prices. Findings show that the further away an apartment is located from a park, the higher the discount on its price effect, but this effect (dependent on the park type), as an accumulated measure of parks, lowers prices or is negligible. Paper II assesses the use and adequacy of CPTED principles to guide the assessment of safety conditions of an urban park. The historical development of CPTED is presented followed by an analysis of a case study, Tantolunden, in Stockholm. Site observations, crime mapping, people count and interviews were conducted. Results show many entrances in this particular park defy the principles of access control and in turn impose limitations on park maintenance. Findings also show that interrupted sight lines create limited surveillance. The paper concludes by identifying the potentialities and challenges of CPTED principles when applied to safety in parks. Findings presented in this thesis are relevant for many stakeholders in society as results show the variation in crime and safety in urban parks, and the way they can be assessed and tackled. / <p>QC 20151023</p> / Safety for whom? Housing market, safety and distributive justice

Den fysiska planeringen och utformningen av en plats påverkar hur den upplevs av besökaren. Att känna sig trygg i samhället är en demokratisk rättighet och en förutsättning för att kunna vara en aktiv individ, nyttja samhällets olika funktioner och kunna delta i olika aktiviteter. Utmaningen med att planera för trygga och säkra miljöer är att trygghet är en subjektiv känsla som innebär den individuella bedömningen av sin egna säkerhet. En säker plats betyder att brottsligheten är låg och risken för att bli utsatt för brott är liten. Trygghet och säkerhet är två begrepp som har en påtaglig skillnad då en säker plats inte nödvändigtvis behöver upplevas som trygg. Kandidatuppsatsen syftar till att undersöka hur säkerhet och upplevd trygghet på offentliga platser påverkas av den fysiska utformningen. Studien undersöker även om det finns något samband mellan upplevd trygghet och den faktiska säkerheten. En fallstudie har genomförts på Göteborgs centralstation där stationens fysiska aspekter, den upplevda tryggheten på platsen och dess faktiska säkerhet har undersökts. Studien använde sig av metoden textanalys samt observationer baserade på teorin Defensible space. Teorin innehåller metoden CPTED, vilket är en metod baserad på principer i den fysiska miljön som bidrar till säkra och trygga miljöer. Metoderna kompletteras med intervjuer i syfte att få ett perspektiv på hur människor upplever Göteborgs centralstation i ett trygghetsperspektiv. Resultaten från studien har sedan ställts mot brottsstatistiken för Göteborgs centralstation, för att ser hur ett samband mellan upplevd trygghet i den fysiska miljön och säkerhet på en offentlig plats ser ut.  Fallstudien har lett fram till slutsatsen att fysisk planering och utformning av offentliga platser kan påverka den upplevda tryggheten. Platsens utformning och dess koppling till den faktiska säkerheten kan däremot inte fastställas. Säkerhet är ett komplext begrepp som påverkas av flera olika faktorer, inte bara fysisk planering. Studien visar att CPTED- principerna implementeras på Göteborgs centralstation i olika utsträckning på olika delar av stationsområdet. Kandidatuppsatsen avslutas med en diskussion gällande brottsprevention som planeringsideal och vikten av planerarens roll i utformningen av trygga miljöer på offentliga platser.

Otrygghet är ett komplext fenomen med stor utbredning i samhället. Den mest otrygga gruppen utgörs av unga kvinnor, vilka samtidigt är minst utsatta för brott i det offentliga rummet. Det paradoxala förhållandet benämns som the fear of crime paradox och genomsyrar studien. Syftet med studien är att belysa den upplevda (o)tryggheten hos unga kvinnor i Björns Trädgård i Stockholm, en park som länge präglats av otrygghet och ett negativt rykte. Genom sex kvalitativa intervjuer skapar studien en inblick i huruvida platsers utformning utifrån teorin Crime Prevention Through Environmental Design (CPTED) påverkar (o)tryggheten hos unga kvinnor. Resultatet visar att otryggheten påverkas av den negativa uppfattningen om Björns Trädgård, vilken kvinnornas föräldrar bidrar till att reproducera. Bristande synlighet i form av försämrad belysning, att inte se eller bli sedd samt avsaknaden av andra människor framträder som otryggt. Samtidigt föreslås förbättringar av de nämnda aspekterna som åtgärder med potential att öka tryggheten i parken. Slutsatsen betonar vidare att otryggheten är förenlig med hur kvinnor socialiseras in i att känna sig otrygga ensamma ute på kvällen, vilket resulterar i en ständigt närvarande riskmedvetenhet som i sin tur bidrar till att kvinnor tenderar att undvika otrygga platser.

Municipalities today have a great power to plan our future urban environment. With this great power comes an even greater responsibility. These new urban environments will become future generations habitats. The urban environment should be both safe and secure. But what do the municipalities today have for preparedness to plan safe and secure urban environments?  This dissertation has examined four municipalities in Stockholm County: Stockholm Municipality, Upplands Väsby Municipality, Nacka Municipality and Huddinge Municipality. The mapping concerns what regulatory documents and other work the municipalities have to support the safety and security planning. These regulatory documents have been verified against the CPTED's various principles. It was found that the municipalities' regulatory documents contain elements of the CPTED's different principles, but to varying degrees. In order to verify that the municipalities follow their regulatory documents and implement security and security planning, a case study was carried out at a selected location in each municipality. The case studies showed that the municipalities succeeded in implementing the CPTED principles to varying degrees in the selected projects. Then the dissertation analyzed if the use of the principles of the CPTED where purposely used or if it was purely common sense.  Further on, a discussion if today’s legal framework secures municipalities to plan urban environment secure and safe proved that this was not the case. At least in a broader perspective.  The dissertation then ended with stating which actions can be done legally and what shortcomings that could be included. / Kommuner har idag en stor makt att planera vår framtida stadsmiljö. Med den stora makten kommer även ett ännu större ansvar. Dessa stadsmiljöer kommer bli framtida generationers livsmiljöer. Stadsmiljön ska både upplevas som trygg och vara säker. Men vad har dagens kommuner för beredskap för att planera trygga och säkra stadsmiljöer?  Detta kandidatarbete har undersökt fyra kommuner i Stockholms län: Stockholms stad, Upplands Väsby kommun, Nacka kommun och Huddinge kommun. Kartläggningen rör vad för styrdokument och övrigt arbete kommunerna besitter som stöd i trygghets- och säkerhets planeringen. Dessa styrdokument har kontrollerats mot CPTED:s olika principer. Det visade sig att kommunernas arbetsunderlag innehåller inslag av CPTED:s olika principer, men i varierande grad. För att sedan kontrollera att kommunerna följer sina styrdokument och implementerar trygghet- och säkerhetsplanering gjordes en fallstudie på en utvald plats i varje kommun. Fallstudien visade att kommunerna lyckats implementerat CPTED:s principer i skiftande utsträckning i de utvalda projekten. Sedan analyserades om kommunerna använder CPTED:s principer medvetet eller om det enbart var sunt förnuft.  Vidare diskuterades om dagens juridiska ramar påbjuder kommuner att planera tryggt och säkert, samt i vilket avseende. Detta visade sig inte vara fallet.  Kandidatarbetet avslutade sedan med att redovisa vilka åtgärder som kan göras juridiskt och vilka brister som kan kandidatarbetet kan inrymma.

This thesis aims to develop a participatory method with children that allows them to organically share their experiences of the built environment, for urban planning bodies to utilise and integrate children’s localised knowledge and expertise in their work. The method development was conducted for Malmö’s Planning Office (SBK), who highlight a lack of qualitative data on children’s use of space and experiences of their built environment, preventing the proper fulfilment of children’s needs in their planning work. Using SBK’s requirements, three framing principles based on existing literature on children’s participation in planning - namely accountability and transparency, agency and sustainability - , Third-Generation CPTED’s liveability principle and existing best practice examples and case studies, a tangible participatory method consisting of two techniques was developed. The method, which was tested twice, starts with a mental mapping technique to gain an initial understanding of children’s use of space and which locations in the neighbourhood are important to them. From the locations included in the children’s mental maps, a limited number are selected to conduct a Gåtur, i.e. a walk through the neighbourhood during which the children answer a set questionnaire at each location. With the data collected from the mental mapping and the Gåtur, the children can design a malmöinitaitiv or make a formal complaint to impact their neighbourhood. Hereby, the method not only allows planning practitioners to gain a detailed understanding of children’s local knowledge that can be directly utilised in their work, but it also develops the democratic capabilities of the children as they are taught to advocate for themselves through existing channels of participation. It also demonstrates that including children in planning does not have to be complex, highlighting the importance of adapting existing planning processes to children’s communication culture, capabilities and agency in order to lower the threshold for participation.

Syftet med denna studie är att beskriva och analysera hur trygghetsaspekter integrerats i implementeringen av det strategiska dokumentet Grönare Stockholm. Dokumentet innehåller riktlinjer för hur stadens parker och naturområden skall planeras och förvaltas, med fokus på gröna frågor. Metoderna som använts för datainsamling i denna kvalitativa studie är en kombination av litteraturstudie, dokumentstudie och intervjustudie där fyra projekt inom parker, gångstråk och torg undersökts i en fallstudie. Fem tjänstepersoner på Trafikkontoret i Stockholms stad har intervjuats i syfte att erhålla deras beskrivning av hur trygghetsaspekter integrerats i dessa fyra projekt inom Grönare Stockholm. Fyra av intervjupersonerna var projektledare och den femte var verksamhetsutvecklare för Grönare Stockholm som helhet. Materialet har analyserats genom ett deduktivt angreppssätt med hjälp av första och andra generationens trygghetsprinciper som presenteras i teorin Crime Prevention Through Environmental Design (Atlas et.al, 2013; Cleveland &amp; Saville, 2013). Resultatet visar att trygghetsprinciperna integrerats i hög grad i de projekt som studerats i fallstudien, även om det tagit sig olika uttryck beroende på respektive projekts förutsättningar. Det visade sig att sociala frågor och trygghetsfrågor haft stort fokus i samtliga projekt, vilket innebär att den praktiska tillämpningen av Grönare Stockholm inte speglar vad som framkommer i det strategiska dokumentet. / The purpose of this study is to describe and analyze how safety aspects has been integrated in the implementation of the strategic document Grönare Stockholm. The document contains guidelines regarding how the city’s parks and green areas should be planned and managed, with focus on green aspects. The methods used for data collection in this qualitative study is a combination of literature study, document study and interview study where four projects within parks, walkways and squares have been examined in a case study. Five officials at The Traffic Administration Office in the municipality of Stockholm have been interviewed in order to acquire their description of how safety aspects has been integrated in these four projects within Grönare Stockholm. Four of the interviewees were project managers and the fifth was a business developer for Grönare Stockholm overall. The material has been analyzed through a deductive approach with the first and second generation of safety principles which are presented in the theory Crime Prevention Through Environmental Design (Atlas et.al, 2013; Cleveland &amp; Saville, 2013). The results show that the safety principles have been integrated largely in the projects that were studied within the case study, even though it has taken different forms depending on each projects prerequisites. It turned out that social and safety aspects had a big focus in all projects, which means that the practical application of Grönare Stockholm doesn’t reflect what emerges in the strategic document.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur tryggheten och säkerheten påverkas av denfysiska planeringen av offentliga platser med inriktning på torg. För att uppfylla detta syftehar en litteraturstudie samt två fallstudier av Skogås torg och Turebergs torg gjorts. Ilitteraturstudien har Crime Prevention Through Environmental Design (CPTED),kameraövervakning, grönska och belysning undersökts och beskrivits och effektiviteten avdessa som brottsförebyggande åtgärder har analyserats. Fallstudierna utfördes i två delar där den första delen bestod av ett platsbesök på respektivetorg. Torgen analyserades utifrån hur väl den fysiska utformningen bidrar till att ökatryggheten och säkerheten på respektive torg. På de båda torgen var belysningen bristfälligoch avsaknaden av grönytor och växtlighet var märkbar. Vid Turebergs torg finns det gott ommötesplatser i nära anslutning till torget medan bristen på mötesplatser kring Skogås torg ären av torgets stora svagheter. Den andra delen bestod av en enkätundersökning där enkäter skickades ut till boende iområdet där de fick besvara frågor om sig själva och hur de upplever torget ur etttrygghetsperspektiv. De övergripande resultaten som erhållits för de båda undersökningarnavar att de allra flesta personer kände sig som mest otrygga under kvällar och nätter. Denstörsta bidragande orsaken till otrygghet var att det befinner sig för mycket gäng på torgenoch de flesta personer är mest rädda för att utsättas för personrån. Högre närvaro av poliseroch väktare var den åtgärd som flest personer ville se för att deras trygghet skulle öka mest.Vid Skogås torg tyckte även ett flertal personer att torget är för ödsligt och att flermötesplatser bör skapas kring torget för att tryggheten ska öka. / The purpose of this work is to investigate how safety and security are affected by the physicalplanning of public places with a focus on squares. To fulfill this purpose, a literature studyand two case studies, of Skogås square and Turebergs square, have been done. In theliterature study, Crime Prevention Through Environmental Design (CPTED), camerasurveillance, greenery and illumination have all been investigated and described and theireffectiveness as crime prevention measures has been analyzed. The case studies were executed in two parts, where the first part consisted of a site visit oneach square. The squares were analyzed on the basis of how well the physical designcontributes to increasing the safety and security of each square. In both squares, theillumination was deficient and the lack of green spaces and vegetation was noticeable. AtTurebergs square, there are plenty of meeting places in close proximity to the square, whilethe lack of meeting places around Skogås torg is one of the square's major weaknesses. The second part consisted of a survey where questionnaires were sent out to residents in thearea where they had to answer questions about themselves and how they experience thesquare from a security perspective. The overall results obtained for the two surveys were thatthe vast majority of people felt most insecure during the evenings and nights. The biggestcontributing factor causing insecurity was that there were too many gangs occupying thesquares and most people were most afraid of being exposed to robbery. Increased presence ofpolice and security guards was the measure that most people wanted to see to increase theirsense of security. At Skogås square, several people also thought that the square was toodesolate and that more meeting places should be created around the square for security to beincreased.

This study aims to investigate how physical planning can prevent crime and increase safety in an urban environment, with the theoretical starting point in Crime prevention through environmental design, CPTED, and the Vivalla area. Vivalla is located in Örebro and was chosen because it is a particularly vulnerable area. The district is under reconstruction with a completely renovated quarter, Visgatan. The questions and purpose are fulfilled through a literature study and document study supplemented with an interview and a location observation. The interview was held in place at Örebro Bostäder's office and the interviewees were the company's district manager and a project developer. The theoretical part of the report aims to provide an understanding of how safety, security and crime are connected to the physical urban environment. Also how planners can make use of different theories and apply these in practice to achieve as safe and secure an environment as possible. The results of the study show that the project did not follow any theoretical model in terms of physical design, but that several of the CPTED-principles can still be connected to the reconstruction of Vivalla. The analysis chapter describes how the principles have been implemented and to what extent. The case study leads to the conclusion that the safety on Visgatan has increased after the redevelopment and there are fewer crimes on Visgatan than the rest of Vivalla, which could potentially be due to the measures taken during the redevelopment. / Detta arbete syftar till att undersöka hur den fysiska planeringen kan förebygga brott och öka tryggheten i en stadsmiljö, med teoretiska utgångspunkten i Crime Prevention through environmental design, CPTED, och området Vivalla. Vivalla ligger i Örebro och valdes på grund av att det är ett särskilt utsatt område. Stadsdelen är under ombyggnation med ett färdigrenoverat kvarter, Visgatan. Frågeställningarna och syftet uppfylls genom en litteraturstudie och dokumentstudie kompletterat med en intervju och ett platsbesök. Intervjun hölls på plats på Örebro Bostäders kontor och de som intervjuades var bolagets distriktschef och en projektutvecklare.  Rapportens teoridel syftar till att ge en förståelse kring hur trygghet, säkerhet och brottslighet hänger ihop med den fysiska stadsmiljön. Även hur planerare kan ha användning av olika teorier och tillämpa dessa i praktiken för att uppnå en så trygg och säker miljö som möjligt. Studiens resultat visar att projektet inte följt någon teoretisk modell vad gäller fysisk utformning, men att flera av CPTED-principerna ändå går att koppla till ombyggnationen av Vivalla. Analysavsnittet redogör hur principerna har implementerats och i vilken utsträckning. Fallstudien leder fram till slutsatsen att tryggheten på Visgatan har ökat efter ombyggnationen och det sker färre brott på Visgatan än övriga Vivalla, vilket potentiellt skulle kunna bero på åtgärderna som vidtagits under ombyggnationen.