Syfte: Trygghet och brottsprevention är en viktig del vid utformning och utveckling av bostadsområden och stadsdelar i Sverige. Idag sker ett trygghetsarbete i många delar av landet, resultatet av arbetet visar på en motsatt effekt och ökning av antal utsatta områden. Målet med examensarbetet är att bidra med information kring ett urval av Sveriges 61 utsatta områden i syfte att skapa trygghet och motverka brott. Urvalet blev åtta utsatta områden i Göteborg och studien omfattas av torgmiljön för respektive område. Metod: I arbetets huvuddel analyserades de valda områdena med hjälp av CPTED. En teori som i denna studie används för att hitta eventuella brister och förbättringsområden. Förberedelsen inför analysen inleddes med en kvalitativ litteraturstudie av den valda teorin och tidigare fallstudier rörande ämnet. Problematiken i områdena undersöktes i syfte att kasta ljus över den upplevda otryggheten samt ge en insikt av den kriminella aktiviteten. Teorier och fallstudier undersöktes kvalitativt med målet att skapa en grund och förutsättningar för arbetet. Resultat: Platsstudien av torgmiljöerna genomfördes med två platsbesök med observationer och dokumentation under dag-och kvällstid. Det framgår tydligt att många torgomgivande byggnader samt marksättning, parkbänkar, planteringar, grönområden och annan utomhusinredning är i behov av renovering och underhåll. Byggnadsutformningarna som tillhör torgen är en brist och skapar mörka, outnyttjade och dolda ytor. Fyra av åtta torg har ett köpcentrum i anslutning till torget och de flesta är underhållna och välvårdade. I tre av fyra köpcentrum finns några oanvända och dolda ytor samt brister i övervakning av inomhusmiljön. Med hjälp av teorin och platsstudien skapades ett betygsystem med kriterier efter CPTED principerna som studerats. Syftet med betygssystemet var att kunna utföra jämförelser och utse samband av brister kopplat till de studerade principerna. I den jämförande analysen av samtliga torg framgick det att informell övervakning från omgivande byggnader är den största bristen. Därefter kommer brister av integreringen av territorialitet och image på alla torg. Sammanfattat beror detta på att många delar av fasaderna riktade mot torgen saknar större fönsterpartier. Många torg saknar även närvarandet av bostadshus vilket ger större mängd informell övervakning. Vidare är stadsbyggnadselementen, såsom fasadmaterial och utomhusinredning undermåligt underhållna och vissa byggnader skapar ytor som inte används. Slutsats: Vid utveckling eller utformning av torg i utsatta områden bör hänsyn tas till att skapa öppna ytor med god övervakning från både butiker och bostadshus. Hänsyn bör även tas till att snabbt underhålla och byta ut stadsbyggnadselement för att skapa ägandeskap och ett attraktivt torg. Därefter bör alla ytor och byggnader användas effektivt för att visa ägandeskap, men även i syfte att aktivera platsen. Vid utveckling av offentliga inomhusmiljöer bör fokus ligga på att undvika objekt som kan motverka informell övervakning. Framtida ombyggnationer eller nybyggnationer bör även fokusera på att rikta butiker mot en öppen yta i syfte att motverka brott och öka den upplevda tryggheten. Slutligen kan de sammanfattade faktorerna bidra med ökad trygghet och förebyggandet av brott i Sveriges utsatta och icke utsatta områden. / Purpose: Security and crime prevention is an important part of the design and development of residential areas and neighborhoods in Sweden. Today, security work takes place in many parts of the country, the result of the work shows an opposite effect and an increase in the number of vulnerable areas. The goal of the degree project is to contribute information about a selection of Sweden's 61 vulnerable areas to create security and counteract crime. The sample was eight vulnerable areas in Gothenburg and the study is covered by the square environment for each area. Method: In the main part of the work, the selected areas were analyzed using CPTED. A theory that in this study is used to find possible shortcomings and areas for improvement. The preparation for the analysis began with a qualitative literature study of the chosen theory and previous case studies on the subject. The problems in the areas were investigated with the aim of shedding light on the perceived insecurity and providing an insight into the criminal activity. Theories and case studies were qualitatively investigated with the aim of creating a foundation and conditions for the work. Results: The site study of the square environments was carried out with two site visits with observations and documentation during the day and evening. Many square-surrounding buildings as well as ground subsidence, park benches, plantings, green areas and other outdoor furnishings are in need of renovation and maintenance. The building designs belonging to the squares are a flaw and create dark, unused, and hidden surfaces. Four out of eight squares have a shopping center adjacent to the square and most are maintained and well-groomed. In three out of four shopping centers, there are some unused and hidden areas as well as shortcomings in monitoring the indoor environment. Using the theory and site study, a grading system was created with criteria following the CPTED principles studied. The purpose of the grading system was to be able to carry out comparisons and designate the connection of deficiencies linked to the studied principles. In the comparative analysis of all the squares, it was clear that informal surveillance from surrounding buildings is the main shortcoming. Next come the shortcomings of the integration of territoriality and image in all squares. In summary, this is because many parts of the facades facing the squares lack larger window sections. Many squares also lack the presence of residential buildings, which provides a greater amount of informal surveillance. Furthermore, the urban building elements, such as facade materials and outdoor furnishings, are poorly maintained and some buildings create surfaces that are not used. Conclusion: When developing or designing squares in vulnerable areas, consideration should be given to creating open spaces with good supervision from both shops and residential buildings. Consideration should also be given to the rapid maintenance and replacement of urban development elements to create ownership and an attractive square. After that, all surfaces and buildings should be used effectively to show ownership, but also for the purpose of activating the location. When developing public indoor environments, the focus should be on avoiding objects that may discourage informal surveillance. Future reconstructions or new constructions should also focus on directing stores towards an open space to counteract crime and increase perceived security. Finally, the summarized factors can contribute to increased security and the prevention of crime in Sweden's vulnerable and non-vulnerable areas.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:ltu-91764 |
| Date | January 2022 |
| Creators | Nunez, Diego |
| Publisher | Luleå tekniska universitet, Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0023 seconds