Nattvandring är ett utbrett men understuderat fenomen i Sverige. Över 400 grupper är aktiva i 21 län och engagemanget uppskattas idag till ca 60 000 deltagare. Syftet med studien är att belysa hur nattvandring kan se ut, bidra till en ökad förståelse kring nattvandring i Stockholmsområdet samt hur verksamheten kan skilja sig åt i olika områden. När staten tar ett steg tillbaka och civila medborgare engagerar sig frivilligt och tar ett större ansvar i skapandet av trygghet och ordning kan även risker uppstå. Studien strävar därför även efter att belysa vilka risker som uppstår och hur dessa hanteras av nattvandringsgrupperna. Genom deltagande observationer och intervjuer med nattvandrare aktiva i tre områden i Stockholm strävar studien efter att skapa ökad förståelse kring hur nattvandring praktiskt kan genomföras samt belysa de risker som kan uppstå när vanliga medborgare involveras i aktiviteter som inkluderar någon form av övervakning/kontroll. Resultatet visar att nattvandringen organiseras på lite olika sätt samtidigt som det praktiska tillvägagångssättet skiljer sig mellan områdena. Gruppernas rörelsemönster varierar och centreras kring olika platser utifrån vad nattvandrarna upplever vara orsaker till otrygghet i området. Gruppernas agerande i mötet med berusade ungdomar framträder som ytterligare en skillnad, vilken kan förstås utifrån varierande samverkansformer med andra aktörer aktiva i området – framför allt fältassistenterna. Nattvandringen kan innebära risker för de som deltar, men grupperna har strategier för att minska riskerna exempelvis när det gäller kontaktsökande med ungdomar. Samtidigt identifieras en risk att normbrytande beteende enbart förflyttas ur nattvandrarnas synhåll. Erfarenheter från en av grupperna visar att risken för vigilanta handlingar och att vuxna med ”fel” inställning deltar är reell. Slutsatserna betonar att skillnader mellan grupperna egentligen inte är överraskande eftersom verksamheten bygger på ideellt engagemang och utformas av individer med olika uppfattningar om området och dess problembilder. Skillnaderna i samverkansformen med statliga aktörer blir däremot en viktig aspekt. Studien visar att gränsen mellan engagemang och vigilanta handlingar kan vara tunn och att samverkan utgör en strategi för att minska risken att ”fel” vuxna ansluter.

Studiens syfte är att studera förskollärares uppfattningar kring sin yrkesroll i förhållande till att skapa trygghet hos barn. Fem förskollärare intervjuades om sina tankar och åsikter kring trygga barn i förskolan och hur de arbetar kring trygghet i allmänhet. Dessa ljudfiler transkriberades. Resultatet visar att förskollärarna har vissa skilda åsikter kring trygghet i förskolan men samtidigt mycket gemensamt trots att de alla arbetar på olika avdelningar och med olika barn. Resultatet har delats upp i fyra kategorier utifrån relevans för studien: förskollärarnas syn på trygghet, faktorer som påverkar barns trygghet i förskolan, förskollärarnas förhållningssätt till att skapa trygghet och trygghetens betydelse för barns utveckling och lärande.

Denna uppsats syftar till att undersöka platsens betydelse för arbete med kvinnors deltagande i offentliga rum i stadsdelen Vårberg; vilka strategier som studiens urval av verksamheter använ-der samt vilka värden som verksamheterna arbetar utifrån. Urvalet består av totalt åtta stycken respondenter: en privatperson samt sju stycken representerar från sex stycken olika verksam-heter. Studien har en kvalitativ ansats med fallstudie som forskningsmetod. Empirin har samlats in genom semistrukturerade enskilda intervjuer och analyserats med hjälp av tematisk analys.Studiens resultat har analyserats genom tidigare forskning kring trygghetsskapande arbete istorstäder, samt genom teorier om social exkludering, intersektionalitet samt förtroende ochtillit. Resultatet visar att fördomar om platsen bidrar till social exkludering, samt att kvinnor haren särskilt utsatt position i Vårberg. Kvinnor är både en målgrupp och verktyg för såväl socialinkludering som trygghetsskapande arbete i stadsdelen. Den sociala inkluderingen syftar delstill kvinnors deltagande i offentliga rum, dels till kunskapshöjande och sociala aktiviteter fördeltagande i en mer abstrakt samhällsgemenskap, exempelvis arbetsliv och sociala nätverk. / The aim for this study is to investigate the significance of location as well as which strategies and values the organizations used in the study strive for in relation to women’s participation inpublic spaces in the district of Vårberg. The sample consists of a total of eight respondents: one individual and seven representatives from six different organizations. The study has a qualitative approach with case study as a research method. The empirical data has been collected through semi-structured one-on-one interviews and analyzed using a thematic analysis. The study's results have been analyzed through previous research on safer cities as well as sociological theories of social exclusion, intersectionality and trust. The results show that prejudices surrounding the place contribute to social exclusion, and that women have a particularly vulnerable position in Vårberg. Women are both a target group and a tool for both increasing general social inclusion as well as safety-work in the district. The work of social inclusion seeks to affect women’s participation in public spaces and to broaden their participation in a more ab-stract social community.

Idag är skolan ofta föremål för debatt i massmedia. Ett vanligt förekommande ämne är den bristande ordningen i klassrummen och hur den leder till försämrade resultat. Den allmänna uppfattningen är att hårdare disciplin är lösningen.           Studiens syfte är därför att skildra hur fem förstelärare gör för att skapa ordning i sina klassrum. För att uppnå syftet utfördes kvalitativa intervjuer med utgångspunkt i en vinjett, vilken våra informanter fick ta del av. I analysen användes framför allt symbolisk interaktionism och ledarskapsteori som teoretiskt ramverk.           Resultatet visade att inga av informanterna var för metoder så som skrämsel, kvarsittning, utkastning eller andra former av bestraffningar. Samtliga informanter uppvisade ett demokratiskt ledarskap och menade istället att trygghetsskapande är den bästa metoden i skapandet av en god arbetsmiljö. Ordningsregler och tydliga ramar menar de ska skapa trygghet och förebygga eventuella beteendeproblem hos eleverna, medan samtal ska hjälpa eleverna att förstå vad de gjort, om de trots allt skulle uppträda opassande. Detta för att hindra att eleven beter sig likadant igen.           Vår förhoppning är att kunna bidra med tips och idéer till andra lärare om hur ordning kan skapas i klassrummet. / Today, school is often the subject of debate in the media. A common topic is the lack of order in the classroom and how it leads to poorer results. The general consensus is that tougher discipline is the solution.           The aim of this study is to describe how five “förstelärare” create order in their classrooms. To achieve the aim, qualitative interviews based on a vignette were conducted, which our informants were presented with. To analyze the results different theories like symbolic interactionism and leadership theory were used.           The results showed that none of the informants was positive to methods such as intimidation, detention, ejection or other forms of punishment. All informants reported a democratic leadership and instead argued for establishing of assurance as the best method, to create a good working environment. They mean that standards of conduct and clear instructions will provide assurance and prevent students’ behavior problems, while dialogs will help students to understand what they have done, so that they do not repeat their behavior.           Our hope is to give other teachers tips and ideas on how order can be created in the classroom.

Ökande känslor av otrygghet på offentliga platser är ett växande problem för planerare. Orsaker till otrygghet och rädsla för brott kan vara många och de faller inte alltid samman med den faktiska risken för att utsättas för brott. Detta examensarbete undersöker var invånare upplever sig otrygga. Målet med detta examensarbete har varit att undersöka var människor upplever sig otrygga i utomhusmiljö, samt att undersöka hur den bebyggda miljön bidrar till dessa känslor av otrygghet. Befintlig litteratur och forskning utgör bakgrund för studien där både orsaker till känslor av otrygghet uppstår samt planeringslösningar för att skapa större känslor av trygghet hämtas. Genom fallstudie där invånarna i stadsdelen har fått markera var de upplever otrygghet i sin stadsdel samt observationsstudie för att få en uppfattning om området undersöktes var invånarna i Rinkeby upplever sig otrygga. Studien genomfördes på plats i Rinkeby, Stockholm, under våren 2016. Studien visade att de flesta av fallen där invånarna känner sig otrygga i sin stadsdel är i centrala delarna av stadsdelen, samt till en mindre utsträckning på parkeringsytor samt parker och grönområden. Fyra områden identifierades där åtgärder för att öka trygghetskänslor bör utföras. Med hjälp av observationsstudien har åtgärder för att höja dessa platsers upplevda trygghet föreslagits. / Increasing feelings of insecurity in public places is a growing problem for planners. The reasons behind feelings of insecurity and fear of crime can be numerous and is not always connected to the actual risk of crime victimization. This thesis examines where the inhabitants feels unsafe. The goal of this thesis has been to examine where the inhabitants feel insecure outdoors, as well as to examine how the built environment contributes to these feelings of insecurity. Existing literature and research constitute the background for this study where the reasons behind why the feelings of insecurity occur as well as the solutions that spatial planning offers. Through case studies where the inhabitants of the district were asked to mark the locations of where they experience feelings of insecurity in their district, as well as an observational study to gain insight of the area, inhabitants of Rinkeby were questioned where they feel unsafe. The study was conducted in Rinkeby, Stockholm, during the spring of 2016. The study showed that most of the inhabitants that were asked felt unsafe in the central parts of the city district, and to a lesser degree at parking spaces and parks and green areas. Four areas were identified where measures to improve the feelings of safety should occur. With the help of the observational study, measures to increase the level of experienced safety have been proposed.

Öppen droghandel har sedan tidigare varit ett känt problem globalt och under senare år har det även börjat att uppmärksammas i Sverige. Den öppna droghandeln tenderar att återfinnas i områden som klassas som särskilt utsatta, där den socioekonomiska statusen är låg och där kriminella har en stor inverkan på området. Syftet med studien har varit att kartlägga förekomsten av öppen droghandel i bostadsområdet Gullviksborg i Malmö. För att besvara studiens frågeställningar har det genomförts intervjuer med relevanta aktörer i området och deras svar har sedan analyserats med en tematisk analys. Resultaten från studien visar att Gullviksborg har problem med öppen droghandel och att det främst är ungdomsgäng som står för försäljningen. Merparten av ungdomarna som är involverade i droghandeln bor även i området. Det har visat sig att försäljarna ofta rör sig nära sina bostäder för att snabbt kunna söka skydd om det uppstår en risk att bli upptäckt. Fortsättningsvis har det visat sig finnas flera platser där det frekvent förekommer öppen droghandel i området, däribland i parken och i vändplatserna. Dessa platser används flitigt då det är lätt för såväl köpare som säljare att ta sig dit och det går snabbt att köra därifrån. Vidare finns det mycket buskage och växtlighet i parken där det går att gömma sig men även gömma narkotika. Resultaten från studien har sedermera använts för att ta fram åtgärdsförslag. Åtgärdsförslagen har utformats med hjälp av Panda modellen och checklistan VIPER. Det främsta åtgärdsförslaget som ges är samverkan mellan olika aktörer. Problematiken i Gullviksborg är komplex och det krävs således att aktörer såsom polisen, fastighetsägare, Malmö stad samt andra aktörer av betydelse samarbetar för att önskat resultat skall uppnås. / Open drug markets has previously been a global problem and in recent years it has also begun to receive some attention in Sweden. Open drug markets tend to be found in areas classified as particularly vulnerable, where the socio-economic status is low and where criminals have a major impact on the area. The purpose of this study has been to locate the occurrence of open drug trade in the residential area Gullviksborg in Malmö. To answer the study's questions, interviews were conducted with relevant actors in the area and their answers were then analyzed with a thematic analysis. The results from the study suggest that open drug trade is a problem in Gullviksborg and that it is mainly juveniles who handle the drug sales. Most of the juveniles involved in the drug trade also live in the area. It has been shown that the sellers often stay close to their homes in order to be able to quickly seek protection if there is a risk of being discovered. Furthermore it has turned out that there are several places where there is frequent open drug trade in the area, including the park and in the turning points of the streets. These places are used extensively as it is easy and quick to leave the place by car. Furthermore there is a lot of shrubbert and vegetation in the park where it is possible to hide but also to hide drugs. The results from the study have been used to produce proposals for actions. The proposals for actions have been designed using the Panda model and the Viper checklist. The main proposed action is collaboration between different actors and agencies. The problem in Gullviksborg is complex and it is thus required that actors such as the police, property owners, the city of Malmö and other important actors work together to achieve the desired results.

Background: Previous research describes patients that will undergo surgery express a lack of control that can give rise to feelings of insecurity. It is important for the patient to be seen, confirmed and listened to by nurse anaesthetists. Nurse anaesthetists are members of an operatingteam but have an independent role regarding making the patient feel secure during operation. Aim: To describe nurse anaesthetists experiences of creating safety in the patient session perioperatively. Method: An empirical qualitative study. Eleven (n = 11) nurse anaesthetists were interviewed with semi-structured open questions. The material was analyzed using manifest content analysis. Result: The result is described in two categories, being prepared and striving for a mutual relationship with the patient. Conclusion: Nurse anaesthetists need to be versatile, self-aware and have a personal feeling of security to be able to convey security to the patient. In order to be present in the patient session perioperatively and accepting the challenge of gaining the patients trust, it is essentiall that nurse anaesthetists prepair themselves mentally, practically and obtaining information about the patient. Experiences of creating security in the patient session was through embodied actions, confirmation and patient participation.  Theese actions resulted in a more secure patient.

För att uppnå social hållbarhet är det grundläggande att människor känner en trygghet i sina bostadsområden. Syftet med studien är att undersöka den brottsförebyggande och trygghetsskapande samverkan Trygg i Göteborg som sedan 2015 bedrivs mellan stadsdelar och polis i Göteborg. En fallstudie genomfördes med hjälp av intervjuer av representanter från fyra stadsdelar och polis ansvariga för dessa stadsdelar. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att det föreligger ett gott arbetsklimat och tillit mellan de samverkande parterna, men att organisationen inom staden kan vara en försvårande faktor främst för trygghetssamordnaren i staden. Vidare uppfattas inte den evidensbaserade modellen vara till fullo tillämpad i alla stadsdelar. / To obtain social sustainability it is crucial that people feel safe in their neighborhoods. The purpose of this study is to examine the crime preventative and safety building inter-organizational cooperation called Trygg i Göteborg (Safe in Gothenburg) between the city districts and police in the city of Gothenburg. A case study was made using interviews with representatives from four city districts and the police responsible for these districts. The interviews were analyzed using qualitative content analysis. The results show that there is a good working climate and trust between the two parties, but that organizational issues within the city can be an aggravating factor mainly for the city’s representative. Furthermore the evidence based model does not seem to be fully applied in all city districts.

Sedan år 2008 har alla kommuner i Sverige skyldighet att tillämpa Lag om medling med anledning av brott, 2002:445 i samband med en ung lagöverträdare. Bakgrunden till arbetet är att det fanns en önskan om att belysa medling och utvärdera insatsen som bedrivs i samverkan mellan medlingsverksamheten, Polis- och Åklagarmyndigheten, Socialtjänsten, Kriminalvården och domstolens beaktning av detta. Medling som insats grundar sig i teorin om reparativ rättvisa med fokus på att reparera skadan mellan gärningsperson och brottsutsatt. Syftet med föreliggande studie är att utvärdera medverkande aktörers upplevelser av medlingsprocessen i Malmö stad och vilka utvecklingsmöjligheter som identifieras i relation till det brottsförebyggande och trygghetsskapande arbetet. Studien förväntas bidra med utvärderingsunderlag och fördjupad kunskap om medling som brottsförebyggande och trygghetsskapande insats. Materialet har bestått av nio kvalitativa intervjuer med samtliga sex deltagande aktörer i medlingsprocessen. Intervjuerna har transkriberats och sedan analyserats genom tematisk analys. Resultatet som identifierades var att medling i Malmö stad till stor grad fungerar bra, men att det finns utvecklingsmöjligheter som kan förbättra insatsens framgång. Bland annat genom en tydlig ansvarsfördelning, ökad tillfrågan, ökad kvalitet och antal uppföljningar. Medverkande aktörer har betonat att medling kan, om det genomförs på rätt sätt bidra med stora vinster för brottsutsatt och gärningsperson. Studiens resultat kan nyttjas av samtliga aktörer för möjligheten att vidareutveckla insatsen i Malmö stad, men även för andra kommuner att ta del av i sitt arbete med medling. I nuläget saknas dagsaktuella effektutvärderingar av insatsen som kan tillämpas på dagens samhälle, såväl som en kvalificerad processutvärdering som kan följa upp alla de 15 steg som ingår i en kvalificerad uppföljning, vilket är en rekommendation för framtida forskning. / Since the year of 2008 every municipality of Sweden has a responsibility to apply the Law of mediation regarding crime, 2002:445 associated with juvenile delinquents. The background to this paper is established with a desire to shed light on mediation and to evaluate the effort conducted in collaboration between the mediation activity, police authority, prosecutors office, social services, prison service and is considered by the court. Mediation as effort is based upon the theory of restorative justice, focusing on repairing the damage between the victim and perpetrator. The purpose of this study is to evaluate the participating actors' experiences of the mediation process in Malmö and what developmental opportunities are identified in relation to the crime preventive and security-creating efforts. The study intends to contribute with evaluation data and in depth knowledge regarding mediation as a crime preventive and security-creating effort. The data consisted of nine qualitative interviews, including the six participating actors in the mediation process. The interviews were transcribed and then analyzed through a thematic analysis. The results identified that mediation in Malmö to a large extent works well. However, developmental improvements were detected to improve the efforts' success through a distinct division of responsibilities, increased questioning, the quality and quantity of follow-ups. The participating actors emphasized that mediation can contribute with profits for the victim and perpetrator. The results of the study can be used by all actors in the mediation process to further develop the effort in Malmö. Nevertheless, other municipalities can make use of this paper in their work regarding mediation. Currently, there are no effect evaluations on mediation that can be applied on today’s society, as well as qualified process evaluations with a follow up on all the 15 steps in the qualified follow-up, which is a recommendation for future research.

I denna fallstudie fördjupas kunskapen om hur trygghetsskapande arbete bedrivs mellan offentliga och privata aktörer i Malmö. Fallet vi har valt att undersöka är området Möllevången i Malmö, och fokus kommer vara på samverkansplattformen “Samverkan Möllan” och föreningen BID Malmö. Möllevången eller “Möllan” har under de senaste årtiondena utvecklats från ett arbetarkvarter till en multikulturell nöjeskärna i Malmö. Trots Möllevångens goda egenskaper så rapporteras otrygghet i området. Otryggheten grundar sig främst i att ordningsstörningar, nedskräpning och öppen narkotikaförsäljning är frekventa i området. Både privata och offentliga organisationer har tillsammans börjat arbeta för att göra Möllevången tryggare och i förlängningen förebygga brottslighet. BID Malmö är en privat aktör som utgörs av fastighetsägare. “Samverkan Möllan” är en mötesplattform som startats av Malmö stad där flera offentliga och privata aktörer, däribland BID Malmö deltar för att diskutera frågor kopplade till Möllevången. Genom kvalitativa observationer och en intervju har trygghetsskapande arbete mellan offentliga och privata aktörer sammanfattats i fem teman: relationsskapande över gränserna, trygghet & trygghetsskapande insatser, områdesspecifika behov & problemlösning, spridning och delning av information och balansera makten & ekonomiska intressen. Två sätt som BID Malmö planerar att arbeta trygghetsskapande på Möllevången har även identifierats: situationellt utifrån broken windows-teorin och genom samverkan med olika organisationer. / In this case-study, we advance knowledge about how safety-enhancing work is conducted between public and private actors in Malmö. The case we have chosen to explore is Möllevången in Malmö, and the focus will be on the collaboration platform “Samverkan Möllan” and the association BID Malmö. Möllevången or "Möllan" has evolved over the past decades from a working-class neighborhood to a multicultural entertainment hub in Malmö. Despite Möllevången's positive qualities reports of feelings of unsafety in the area persist. The feeling of unsafety mainly stems from frequent disturbances, littering and open drug dealing. Both private and public organizations have begun collaborating to make Möllevången safer and, in the long term, prevent crime. BID Malmö is a private actor consisting of property owners. Samverkan Möllan is a meeting platform initiated by the city of Malmö where multiple public and private actors, including BID Malmö, participate to discuss issues related to Möllevången. Through qualitative observations and an interview, the safety-enhancing work between public and private actors has been summarized into five themes: building relationships across boundaries, safety & safety-enhancing measures, area-specific needs & problem-solving, distribution and sharing of communication and balancing power & economic interests. Two ways in which BID Malmö plans to work to improve safety in Möllevången have also been identified: situationally based on the broken windows theory and through collaboration with different organisations.