No description available.

The Swedish system of environmental quality objectives is a so-called MBO, Management By Objective and has the purpose to guide the Swedish society towards sustainable ecological development. The system involves the whole society from the parliament and the government down to individual citizens. At the regional level, it is the county administrative boards that are responsible for the work with the system of environmental objectives. At the County Administrative Board of Västmanland County, it is the environmental unit who is in charge of work with the environmental objectives and they want input for how to improve their work with the environmental objectives, both internally at the Administrative Board and externally with external parties. The main purpose and goal of the study is to present the work of four other county administrative boards regarding their work with the environmental quality objectives and to identify external parties’ opinions of how they want the County Board of Västmanland county to work with them in this matter. The work is designed as a case study of four county councils, where the environmental objectives coordinators at the four county administrative boards were interviewed about their work with environmental quality objectives. External parties were also interviewed to explore their view on how they want the county administrative board to operate in a coordinating role in the system of environmental quality objectives. The interviews were recorded, transcribed and analyzed using the template-based model.  The case study of the four selected county administrative boards shows that the county administrative boards have developed their own systems using various methods and procedures for their work with the environmental quality objectives, although, the study comes to some conclusions: The number of people involved in the work with the environmental quality objectives varies between the county administrative boards It is not enough of time to work with the environmental quality objectives The numbers of environmental objectives coordinators have reduced over the past years The priority of the work with the environmental quality objectives varies between the county administrative boards None of the county administrative boards have updated regional environmental quality objectives     Currently do the external parties not have so much contact with the county administrative board of Västmanland concerning the work with the environmental quality objectives and they want to have more collaboration with county administrative board in this matter. / Miljömålssystemet är något som involverar hela samhället, från riksdag och regering, till den medborgare som via sina vardagsbeslut kan påverka om miljökvalitetsmålen nås. Länsstyrelserna är de som ansvarar för det regionala arbetet med miljömålssystemet och de ska verka för att målen nås i respektive län och svara för regional uppföljning. Länsstyrelsen har i sin roll som regional miljömyndighet även en övergripande och samordnade funktion i miljömålsarbetet, tillsammans med kommuner, näringsliv och frivilliga organisationer. På Länsstyrelsen Västmanlands län är det miljöenheten som har hand om miljömålsarbetet och de har önskat undersöka hur miljömålsarbetet kan effektiviseras och förbättras internt och externt. För närvarande arbetar inte länsstyrelsen efter någon arbetsplanering. För att underlätta för Länsstyrelsen Västmanlands läns arbete att ta fram förslag till förbättringar och effektiviseringar i sitt interna och externa miljömålsarbete har studiens huvudsakliga syften och mål varit att presentera arbetsmetoder samt situationer på andra län i Mellansverige samt att kartlägga externa intressenters meningar om hur Länsstyrelsen Västmanlands län bör verka i sin samordnande roll. Detta genomfördes som en fallstudie över fyra länsstyrelsers miljömålsarbete, där miljömålssamordnarna på respektive länsstyrelse fick svara på frågor utifrån fyra problemkategorier; resurser, prioritet, struktur och målsättning. De externa intressenterna, (kommuner, företag och en intresseorganisation) blev även de intervjuade för att undersöka deras åsikter om hur de vill att länsstyrelsen bör verka i sin samordnande roll. En övergripande inblick över Sveriges miljöbudget utfördes där effekter av budgetnedskärningar belystes. Sveriges miljöbudget för år 2013 ligger på 4,9 miljarder kronor vilket är en minskning mot det föregående året. Miljöbudgeten beräknas även bli lägre i framtiden än beräknat. Vissa projekt som syftar till att förbättra kvaliteten på den svenska miljön har drabbats negativt av detta på grund av minskade finansiella resurser. För att få en fördjupad förståelse i miljömålssystemet och dess möjliga brister genomfördes även en litteraturstudie. Denna visade att miljömålssystemet är ett så kallat MBO, Management By Objective, eller på svenska, målstyrning. Det är ett system som bygger på målsättning för att styra en organisation åt en önskad riktning, eller som i detta fall samhället, mot en hållbar ekologisk utveckling. Miljömålssystemet är uppbyggd som en hierarki, där generationsmålet befinner sig i toppen och har en övergripande vision och de 16 miljökvalitetsmålen befinner sig på botten och har en mer specifik utformning. För att kunna uppnå generationsmålet och miljökvalitetsmålen finns etappmål som anger steg på vägen till måluppfyllelsen av dessa. Systemet involverar hela samhället, där några särskilt viktiga aktörer, förutom riksdag och regering, beslutar om målen, bland annat Naturvårdsverket, länsstyrelserna, kommunerna samt näringslivet. MBO eller målstyrning anses ha en rad positiva effekter, men kräver emellertid att vissa villkor är uppfyllda för att tekniken ska fungera ändamålsenligt. Enligt litteraturen så tycks dessa villkor inte vara uppfyllda och därmed är fallet så att målstyrning inte att kan anses vara att föredra som ett sätt att styra. Även vid formulering av miljömål finns det särskilda krav som bör uppfyllas för att målen ska verka önskvärda. Dessa ska heller inte krocka med andra mål. När det gäller svenska miljökvalitetsmål anses vissa inte uppfylla kraven. Vid uppföljning av miljökvalitetsmålen används en rad indikatorer för att kontinuerligt undersöka och följa tillståndet i miljön. Dock har fokus legat på kvantifierbar data och gör det därmed svårt att mäta estetiska värden som vissa av miljökvalitetsmålen uttrycker, exempelvis storslagenheten i miljökvalitetsmålet ”Storslagen fjällmiljö”. Det finns även en rad målkonflikter kopplat till miljömålssystemet, både externa konflikter som är de mest vanliga och allvarligast förekommande, samt interna målkonflikter som är mer sällsynta. Antalet personer som är direkt involverade i miljömålsarbete varierar mellan länsstyrelserna. Två av länsstyrelserna har en heltidstjänst, medan de två andra har en halvtidstjänst för miljömålssamordning. Även antalet miljömålsansvariga samt dagar avsatta för miljömålsarbete varierar mellan länsstyrelserna. Men tiden för miljömålssamordnare eller miljömålsansvariga uppges som otillräcklig för ålagda uppgifter.  Även de neddragningar som sker i miljöbudgeten kan märkas av på länsstyrelserna både i det allmänna miljöarbetet och i direkta miljömålsmedel. Det är ett fåtal av miljömålssamordnarna som upplever att miljömålsarbetet är klart prioriterat på sin respektive länsstyrelse och detta kan bero på att ledningen på länsstyrelserna inte anser att det är en del av den ordinarie verksamheten utan en aktivitet på sidan, som i och med detta lätt kan bli nedprioriterat. Just ledningen, anser samtliga miljösamordnare, spelar en stor roll för hur miljömålsarbetet prioriteras.  Om miljömålsarbetet nedprioriteras kan det bli svårare att nå miljömålen. För att undvika detta och istället få miljömålsarbetet prioriterat krävs det, enligt miljömålssamordnarna, klara riktlinjer, politiska åtgärder, ständig förnyelse och nya idéer.  Men för detta behövs det resurser och detta verkar det vara brist på inom miljöområdet i stort, förutom i vissa prioriterade områden, som exempelvis klimatarbete. Gällande strukturen för länsstyrelserna, så uppger ingen av de fyra miljösamordnarna att det bedrivs någon form av utbildning om miljömålssystemet för länsstyrelsernas anställda, dock finns planer på att införa det hos några. Samtliga miljösamordnare uppger att det sker samordning med externa intressenter inom deras län, men att det är mer indirekt kopplat mot miljömålen. Någon uppföljning av åtgärdsprogrammen förekommer inte eftersom länsstyrelserna eftersom de antingen inte har några aktuella åtgärdsprogram eller att det inte är fastställt hur programmen ska följas upp. Miljömålssamordnarna anser att målsättningen rörande de nationella miljökvalitetsmålen är för visionära och behövs konkretiseras mer, men de täcker in relevanta områden där miljöproblemen finns. Alla länsstyrelser har kommit i kontakt med målkonflikter i sitt arbete, bland annat när områdena jakt och biologisk mångfald ställs mot varandra. Ingen av länsstyrelserna har uppdaterade regionala mål då det anses vara för tidskrävande att regionalisera de nationella målen och samtidigt hålla dem uppdaterade. Samtliga av de externa intressenter vi intervjuat i denna studie arbetar på något sätt med miljöfrågor. Samverkan mellan Länsstyrelsen Västmanlands län och intressenterna gällande miljömålsarbete sker, även om det mestadels är indirekt. De externa intressenterna anser inte att länsstyrelsens samordning är märkbar och önskar en förbättring inom detta område, även att länsstyrelsen ska etablera en större kontakt utåt mot både kommuner och företag.

Bakgrund: Ekonomin har med tiden fått allt större inflytande inom föreningar och dess verksamheter eftersom de måste finansiera sin verksamhet precis som andra organisationer i samhället. Ekonomin ses därför som en viktig beståndsdel i ideella föreningar trots det ideella syftet att inte vara vinstdrivande. För att ha möjlighet att ha en stabil ekonomisk grund så är arbetet med ekonomiska styrningsverktyg viktigt. Syfte: Syftet med denna kandidatuppsats är att beskriva och förmedla en förståelse om hur ekonomin styrs i ideella idrottsföreningar med hjälp av budgetering, målsättningar, planering och uppföljning som ekonomiska styrningsverktyg. Metod: Studien har genomförts på ideella idrottsföreningar i Kalmar med omnejd, tillvägagångssättet är av metoden kvalitativ. Empirin har hämtats från fem föreningar med personer som är ordförande, kassör eller ekonomiansvarig genom semi-strukturerade intervjuer. Slutsats: Resultatet visar att ideella idrottsföreningar använder sig av ekonomiska styrningsverktyg. Budgetering är det mest förekommande och används för att få kontroll över föreningens ekonomi. Målsättning förekommer i alla föreningar både av icke-finansiell karaktär och finansiell karaktär. Planering hjälper föreningarna att vara mer effektiva i sitt arbete. Uppföljningsarbetet av budget sker bland alla föreningar men brister framkommer i den generella uppföljningen.

Syftet med den här studien handlar om att undersöka samhällskunskapslärares förståelse för kunskapsområdet, lag och rätt. Syftet besvarades genom forskningsfrågorna som lyfte vilket undervisningsinnehåll och målsättning läraren har med sin undervisning inom kunskapsområdet, lag och rätt. Studiens bygger på intervju av fyra samhällskunskapslärare på gymnasiet för att därmed ta del av deras uppfattningar och förståelse för kunskapsområdet, lag och rätt. Studien ska ses mot bakgrund av det alltmer eskalerande gängrelaterade skjutningarna och sprängningarna i samhället. Materialet analyserades utifrån Lindmarks fyra ämneskonceptioner, nämligen fakta- och begreppsinriktad förståelse, -värdegrundsinriktad, -samhällsanalytiskt inriktad och medborgarfärdighetsinriktad förståelse. Studien visar att lärarna uttryckte en kombination för olika ämneskonceptioner, främst med betoning på medborgarfärdighetsinriktad ämneskonception med inslag av fakta och begreppsinriktad ämneskonception. Samtliga lärare gav uttryck för medborgarfärdighetsinriktad förståelse för kunskapsämnet, lag och rätt. Framförallt skulle kunskapsområdet rusta eleverna och ge dem handlingsberedskap för att vara och verka i ett komplext samhälle. Det tyder på att fostransuppdraget stod i centrum i de intervjuade lärarnas undervisning. Även om alla gav uttryck för medborgarfärdighetsinriktad förståelse för kunskapsområdet, lag och rätt, så fanns det en variation i lärarnas målsättning och innehåll sinsemellan. Detta belyser lärarnas friutrymme, där de utifrån sin tolkning av styrdokumenten fattar beslut om hur målet och innehållet i undervisningen inom kunskapsområdet, lag och rätt ska utformas.  Vidare framkom det att lärarna i studien undervisade om kunskapsområdet lag och rätt, men de framhöll att det inte är ett prioriterat kunskapsområde i samhällskunskapsämnet på gymnasiet. Framförallt betonade lärarna i studien att det inte står framskrivet i det centrala innehållet i Samhällskunskap 1b, som är den mest förekomna kursen på programmen på gymnasiet, att man ska studera kunskapsområdet lag och rätt. Därmed går det att urskilja att det skiljer sig en del åt utifrån vilket program som man läser på gymnasiet och vilken kurs det är som man då ska behandlas samt vad läraren lägger i sitt friutrymme vid uttolkandet av det centrala innehållet. Det avgör i sig vad det är som eleven får med sig från kunskapsområdet lag och rätt.

Studie- och yrkesvägledning i det vida perspektivet är enligt forskning viktigt för elevers ökade valkompetens. Under utbildningen och vid extraarbete har vi som författare till studien uppmärksammat att ett stort fokus läggs på den snäva vägledningen och att ansvaret till stor del läggs på den enskilda vägledaren och således inte blir hela skolans ansvar.Studies syfte ämnar utreda hur rektorer arbetar med målsättning, planering och organisering för studie- och yrkesvägledning i det vida perspektivet med tanke på att studie- och yrkesvägledning enligt Skolverket ska vara hela skolans ansvar. De frågeställningar som ligger till grund för studien är förkortat: På vilket sätt organiserar och planerar rektorer den vida vägledningen i grundskolan? Hur viktigt anser rektorer i grundskolan att det egna arbetet med studie- och yrkesvägledning i vid bemärkelse är? Och vilka uppsatta mål finns kopplat till studie- och yrkesvägledning i vid bemärkelse och hur arbetar rektorer med dessa?Studien är kvantitativ och har baserats på en enkätundersökning där 100 rektorers svar är grunden för resultatet. För att analysera resultatet som framkommit i studien har vi använt oss av ett organisationsteoretiskt perspektiv, frirumsmodellen och implementeringsteori. Det här för att kunna visa hur politiska och organisatoriska förutsättningarna spelar roll för implementering av vid vägledning i skolan.Studiens resultat visar att rektorer värderar den vida vägledningen högt men att det å andra sidan inte arbetar med målsättning, planering och organisering i den utsträckning de hade önskat. Majoriteten av rektorerna svarar att de har uppsatta mål från huvudman/kommun att arbeta utifrån gällande studie- och yrkesvägledning i vid bemärkelse, medan 5 av 10 rektorer som arbetar i lågstadiet inte vet om de har/inte har uppsatta mål gällande studie- och yrkesvägledning på den enskilda skolan. Vi kan se att det finns en trend av att rektorer i högstadiet i högre utsträckning arbetar med studie- och yrkesvägledning i vid bemärkelse än rektorer i lågstadiet, vilket skulle kunna förklaras av att merparten av tid för studie- och yrkesvägledning fokuseras på högstadiets elever.

Syftet med denna uppsats är att beskriva studie- och yrkesvägledares arbete med nyanlända elever och med hjälp av karriärteori försöka förstå studie- och yrkesvägledares utmaningar. Frågeställningarna för att undersöka uppsatsens syfte är följande: (1) Vilka förutsättningar och resurser finner studie- och yrkesvägledare att de har för att arbeta med att vägleda nyanlända elever? (2) Vilka särskilda anpassningar finner studie- och yrkesvägledare att de behöver göra vid vägledning av nyanlända elever? (3) Vilka teman anser studie- och yrkesvägledare är viktiga att behandla i samband med vägledning av nyanlända elever? Undersökningen som ligger till grund för studien bygger på en kvalitativ metod där sex stycken intervjuer genomförts med studie- och yrkesvägledare. Den teorin och styrdokument som ligger till grund för uppsatsens analys är Social Cognitive Career Theory och Skolverkets allmänna råd för arbete med studie- och yrkesvägledning. I studien framkommer det att de förutsättningar och resurser studie- och yrkesvägledare finner att de har för att arbeta med att vägleda nyanlända elever är bristfälliga. Det framgår även att studie- och yrkesvägledarna i vägledningssamtal med nyanlända elever anpassar både sitt språk, sättet de ger ut information och sin samtalsmetodik. Slutligen beskriver studie- och yrkesvägledarna att de teman som är viktiga att behandla vid vägledning av nyanlända elever är självkännedom, omvärldskunskap samt målsättning och motivation.

Syfte. Psykisk ohälsa verkar vara ett alltmer vanligare fenomen bland elitidrottare. 30 procent av Sveriges elitidrottare har någon gång under sina karriärer upplevt psykisk ohälsa menar Åkesdotter och Kenttä (2015). Därför har jag avsett med denna undersökning att analysera elitsatsande idrottares mentala förmågor.Metod. Studien baserades på en kvantitativ undersökningsmetod där 54 elitsatsande idrottare deltog i studien. Studien undersökte fyra dimensioner av mentala förmågor som operationaliserades ner till underdimensioner med hjälp av Hassméns, Kenttäs och Gustafssons (2009) tolkningar av de olika dimensionerna. Avslutningsvis analyserades datan med hjälp av beskrivande analyser och korrelationsanalyser.Resultat. Undersökningens resultat indikerade höga medelvärden för respondenternas självuppskattade förmåga inom de olika mentala förmågorna. Korrelationsanalyserna kunde främst visa på starka signifikanta samband mellan koncentrationsförmågan och självförtroende-förmågan samt självförtroende-förmågan och spänningsregleringsförmågan.Diskussion. Idrottarna verkade ha goda mentala förmågor, men med möjligheter till förbättring. Utifrån resultaten kan man tolka att självförtroende, koncentrationsförmåga och spänningsreglering är tre betydelsefulla förmågor för att utveckla prestation samt för att behålla ett gott välmående.

No description available.

Our aim with this study has been to show the central factors that we consider have had animpact on public libraries in the "information society". We have studied two communities in the south of Sweden, Ronneby and Sölvesborg. These two communities have both started a development to the IT society, a society where information plays a great role, where the technique is the tool that supplies information.Ronneby community had early the aim to be the chief Swedish information center. A priority on information technology has therefore been obvious for them. Sölvesborg community has had another method and time schedule towards the IT society.We have been studying the documentation of aim and the strategy for IT development in different levels. We have carried out interviews where we were dealing with questions about documentation of aim, competence and evaluation.An investigation has been carried out among librarians and politicians just to get an apprehension of their knowledge in the IT development. The persons wbo are responsible of the IT system in the libraries, have filled in a checklist in order to give us an apprehension how the IT equipment has been changing during the last years.

The aim with this master thesis is to study which ambitions and strategic aims Gothenburg’s district libraries have regarding their music sections. I have utilized my theory from Sanna Talja, a Finnish researcher in Library and Information Science. She identifies three perspectives in maintaining a music library. She calls them, general education, alternative and demand. I have performed a qualitative study, in interviewing ten librarians responsible for the music section at the district libraries. The results, from analysing, the interviews were discussed in relationship to Taljas research findings. Thereby, I could easily distinguish each libraries working methods at the music section and link them to Taljas perspectives. The conclusion of this study is that there are just a few libraries, in my material, who express that they have guidelines to follow and strategic aims to work toward. It was also shown that few of those responsible for the music sections had a strong interest in music. This lack of interest can also be translated into deficiency in competency. It can be assumed that this played a role in the way two libraries stagnated when it came to purchasing new music. Furthermore this study shows that quality is not considered very important when the libraries buy in music. Another conclusion from the study is that the libraries show low levels of knowledge on local users. Rhetorically, librarians stated that their knowledge of users was large. However, none of them have researched their local inhabitants on a deeper level. / Uppsatsnivå: D