Syftet med vårt arbete har varit att undersöka hur lågstadielärare bäst planerar sin religionsundervisning så inkluderande som möjligt i relation till hur Sveriges religiösa mångfald ser ut idag. Vi kommer generellt skriva om inkludering i relation till religionsundervisningen utifrån ett elevperspektiv där våra valda forskningsartiklar kommer att ligga till grund för arbetet. Men vi kommer också ta upp hur lärare påverkar eleverna genom sitt sätt att planera undervisningen. Arbetets metod består av en systematisk litteraturstudie där vi genom valda sökord sökt fram våra forskningsartiklar i olika databaser. Frågeställningen som genomsyrar hela arbetet är att undersöka hur lågstadielärare kan planera och undervisa om skolämnet religionskunskap där ambitionen är att inkludera alla individer oavsett religiös bakgrund.   Resultat- och analyskapitlet har skrivits utifrån tre huvudrubriker som under arbetets gång framställts då valda artiklar bearbetats. Huvudrubrikerna är religiös mångfald och mångkulturs påverkan på skolan, socialt lärande i relation till religionsundervisningen samt lärarens roll i religionsundervisningen. Under dessa tre huvudrubriker presenteras valda artiklar för att svara på arbetets frågeställning. Vidare i slutsatser och diskussionskapitlet diskuteras och problematiseras artiklarnas innehåll och därmed har ett vidare forskningsområde diskuterats fram. Forskningsområdet blir att undersöka hur pass mycket ens uppväxt egentligen påverkar inom religiösa övertygelser och tankar kring religioner.

In this essay I examine the relation between religious non-realism and religious pluralism. Religious pluralism is celebrated by it's adherents, to be benevolent and tolerant towards other religions truth claims and practices. Religious non-realism is also, by its adherents, praised for its including way to look upon truth claims and differing opinions about reality. When it comes to questions like what there is and what is not, does God exist or does he not etc. the religious non-realist is prone to less dogmatism and definite answers than metaphysical realists. Or at least so does the non-realists themselves like to think. What I examine in this essay is whether religious non-realism pragmatically implies religious pluralism, or if a non-realist judiciously can dismiss religious pluralism and instead adopt a form of confessional view of a specifik religion. Religious exclusivism, like the one Alvin Plantinga defends, rejects the possibility of x being both true and false. If a religious claim is taken to be true then incompatible claims have to be considered false according to this view. This fits poorly whith religious non-realism since the latter does not embrace a correspondance theory of truth. Religious pluralism is strongly criticized, among others for leaving “God” or other religious entities empty and whithout characteristics or content. This, because if God is litterally indescribable and unreachable, we would have no reason to believe that God has the chatacteristics we think he has. If religious pluralism cannot answer to the criticism, and if non-realism can not help pluralism evade the problems, then we are in need of a religious inclusivism that does not depend on metaphysical realism. I propose, what I have called, a pragmatic non-realistic inclusivism as an answer to the problem. This is a non-realistic theory that evades metaphysical realism and reductionism of religion, but nevertheless can prefere one religion before others. Not because one religion is concidered to have metaphysical and objective truth while others do not, but because one could prefere a specific religious language and consider that religion to be the most adequate response to human life

<p>Syftet med föreliggande uppsats har varit att undersöka den religiösa filmens påverkan på människans, och då främst ungdomars, uppfattning av religion. Studien har inriktat sig främst på två prominenta religiösa filmer, The Passion of the Christ och Kristi Sista Frestelse, men många andra religiösa filmer har tagits med i diskussionen för att göra en mer heltäckande bild möjlig. Mer specifikt har syftet varit att undersöka vilka budskap dessa två ovan nämnda religiösa filmer har och vill förmedla, vilka metoder som man använder för att göra detta och till sista huruvida ungdomarna i den empiriska undersökningen verkligen upplever att filmerna påverkat dem i någon utsträckning eller inte. Denna fråga har besvarats genom såväl undersökning av tidigare forskning, en litteraturstudie, men även genom en särskild empirisk undersökning i form av en kvalitativ enkätundersökning baserad på en visning av filmen The Passion of the Christ för undersökningsgruppen. Slutledningen som baserats på ovan nämnda tillvägagångssätt har blivit att de två filmerna jag valt att analysera båda har tydliga budskap som de vill förmedla till tittaren, dock är dessa huvudsakliga budskap hos filmerna sinsemellan djupt olika. The Passion of the Christ som är en film vars mest framträdande budskap är att man bör inse Jesus lidande och vända sig till den kristna tron, fungerar konsoliderande för de redan kristna, de som redan har det religiösa språket färdigt för sig. Däremot misslyckas filmen med sina missionerande intentioner så till den grad att ungdomar utan ett färdigt religiöst språk inte förefaller tolka in Kristi lidande i en frälsningshistorisk aspekt utan helt sonika reagerar på det fysiska våldet utan att dra längre paralleller på samma sätt som ungdomar med en kristen tolkningsgrund.</p>

Syftet med föreliggande uppsats har varit att undersöka den religiösa filmens påverkan på människans, och då främst ungdomars, uppfattning av religion. Studien har inriktat sig främst på två prominenta religiösa filmer, The Passion of the Christ och Kristi Sista Frestelse, men många andra religiösa filmer har tagits med i diskussionen för att göra en mer heltäckande bild möjlig. Mer specifikt har syftet varit att undersöka vilka budskap dessa två ovan nämnda religiösa filmer har och vill förmedla, vilka metoder som man använder för att göra detta och till sista huruvida ungdomarna i den empiriska undersökningen verkligen upplever att filmerna påverkat dem i någon utsträckning eller inte. Denna fråga har besvarats genom såväl undersökning av tidigare forskning, en litteraturstudie, men även genom en särskild empirisk undersökning i form av en kvalitativ enkätundersökning baserad på en visning av filmen The Passion of the Christ för undersökningsgruppen. Slutledningen som baserats på ovan nämnda tillvägagångssätt har blivit att de två filmerna jag valt att analysera båda har tydliga budskap som de vill förmedla till tittaren, dock är dessa huvudsakliga budskap hos filmerna sinsemellan djupt olika. The Passion of the Christ som är en film vars mest framträdande budskap är att man bör inse Jesus lidande och vända sig till den kristna tron, fungerar konsoliderande för de redan kristna, de som redan har det religiösa språket färdigt för sig. Däremot misslyckas filmen med sina missionerande intentioner så till den grad att ungdomar utan ett färdigt religiöst språk inte förefaller tolka in Kristi lidande i en frälsningshistorisk aspekt utan helt sonika reagerar på det fysiska våldet utan att dra längre paralleller på samma sätt som ungdomar med en kristen tolkningsgrund.

The purpose of this paper is to explore the female experience as it is spoken of in the novel Sindhia written by Rut Hillarp (1954) and how the main character in the book violates the experience from a queer perspective. My aim is to through a close reading highlight a number of discourses that underpin the book's imminent theme of love and submission. According to Norman Faircloughs critical-discourse analysis, the text one reads produces a certain amount of discourses that one consumes. This way there is a dialectical interaction that can be set into a practical analysis together with a suitable academic perspective. This is the method I use in this thesis.The academic perspective I add isJudith Butler's queer theoriessupported by Michel Foucaults social genealogyin order to understand/analyze the woman’s position in relation to a social empirical history. I came to the conclusion that Sindhia produces the woman's discourse from an ancient biblical/ mythological time up to modern time. It brings forth untold perspectives that disclose the social hierarchies and women's rebellion against them, a rebellion that has been silenced. The text simply transcends the myths and highlights what has been made invisible, it brings new perspectives to the discourse about women. This shows that the ancient stories that have submissioned the position of women also carry subversive possibilities.

Bakgrund: Att drabbas av en cancersjukdom kan leda till rädsla och osäkerhet men även till livsförändringar som patienten kan behöva anpassa sig till. Förmågan att anpassa sig kan ske hos patienter med en cancersjukdom genom copingstrategierna religion och andlighet. Dessa copingstrategier kan hjälpa patienterna att hantera situationen och därmed också finna en tröst och ett stöd. Syfte: Var att beskriva religion och andlighet som copingstrategier hos patienter med en cancersjukdom. Metod: Denna litteraturöversikt grundar sig på tio stycken vårdvetenskapliga artiklar som är utgivna mellan åren 2007-2013. Artiklarna är hämtade från databaserna CINAHL plus with full text och MEDLINE with full text. Artiklarna har bearbetats och analyserats stegvis. Resultat: Resultatet presenteras med hjälp av tre huvudteman; Gud och andlighet, Positiv och negativ religiös coping och Religiöst och andligt stöd. Alla dessa huvudteman innehåller även underteman. Gud och andlighet innebar att många patienter förlitade sig till Gud och sin andlighet samt att Gud kunde beskrivas och ses på olika sätt. Positiv och negativ religiös coping användes mer av kvinnor medan män använde sig mera utav en negativ religiös coping. Religiöst och andligt stöd visades vara något som inte togs upp av vårdgivare trots att nästan alla patienter önskade någon typ av andlig vård. Diskussion: Omvårdnadsteoretikern Katie Eriksson menar att alla människor på något sätt är andliga eller religiösa och att det inom vården måste uppmärksammas mer för att minska lidandet. Att använda religion och andlighet som en copingstrategi har kommit att bli ett verktyg för patienterna att kunna hantera deras cancersjukdom. De eventuella existentiella frågorna kunde enligt många patienter och Katie Eriksson endast bli besvarade genom religion och andlighet. / Background: To be suffering from a cancer disease can lead to fear and insecurity but also to the life changes that the patient may need to adjust to. The ability to adapt often occurs in patients with a cancer disease through the coping strategies religion and spirituality. These coping strategies can help patients to cope with the situation and therefore find comfort and support. Aim: Was to describe religion and spirituality as coping strategies in patients with a cancer disease.  Method: This literature review is based on ten healthcare scientific articles published between the years 2007-2013. The articles can be found in the databases CINAHL Plus with Full Text and MEDLINE with full text. The articles have been processed and analysed. Results: The result is presented using three main themes; God and spirituality, Positive and negative religious coping and Religious and spiritual support. All these main themes include subthemes. God and spirituality meant that many patients relied to God and their spirituality and that God could be described and viewed in different ways. Positive and negative religious coping was used more by women while men used more of a negative religious coping. Religious and spiritual support appeared to be something that was not addressed by health care providers despite the fact that almost all patients wanted some type of spiritual care. Discussions: Nursing theorist Katie Eriksson believes that all human beings are somehow spiritual or religious and that the healthcare needs to give more attention in order to reduce suffering. The use of religion and spirituality as a coping strategy has become a tool for patients to cope with their cancer disease. The eventual existential questions according to many patients and Katie Eriksson could only be answered through religion and spirituality.

I den här uppsatsen undersöker jag hur förhållandet är mellan den svenska läroplanen i biologi och en religiös grundsyn hos elever. Jag tittar på om det har skett några förändringar under de senaste ca 20 åren och vilka situationer och problem som kan förekomma i undervisningssituationer. Jag undersöker också om lärarna anser sig ha tillräcklig kunskap och stöttning för att kunna hantera situationerna. Generellt sätt var svarsfrekvensen större bland lärare som arbetade på skolor med en hög andel invandrade elever. Flera lärare vittnade om situationer där elevernas religiösa livsåskådning inverkat på undervisningen inom naturvetenskap, men många hade vänt detta till något positivt och såg det som möjligheter till diskussion snarare än som problematiskt. Stöttning bland kollegor ansågs mycket viktigt för att kunna hantera de situationer som kunde uppstå, och det fanns även vissa önskemål om fortbildning, framförallt inom den del av den naturvetenskapliga undervisningen som är kopplad till etik och värdegrundsfrågor. De lärare som deltog i den här studien var dessutom mycket noga med att understryka skillnaden mellan religion och vetenskap.

En enkätstudie utfördes utifrån en regressionsdesign. Studien utfördes i syfte att redogöra förklaringsvärdet hos religiös orientering i subjektivt välmående för religiösa svenskar. Stickprov gjordes med ett internetbaserat klusterurval. Enkäten publicerades på fem slutna grupper för olika religiösa tillhörigheter på sociala medier. För att mäta religiös orientering gjordes en översättning på I/E-R som mätte religiös orientering i tre dimensioner. För att mäta subjektivt välmående användes SWLS. Två frågor mätte deltagares regelbundna religiösa aktivitet. En forced-entry multipel regressionsanalys gav ett signifikant förklaringsvärde för prediktorerna inre och yttre tro på 12 procent. Deltagarnas regelbundna religiösa aktivitet uppmättes vara enhetligt högt. Deltagarnas välmående uppmättes vara i den övre gränsen av vad som klassas som normalt välmående. Slutsatsen drogs att religiös aktivitet motverkade dysfunktionella effekter på välmående utan att leda till högre än normalt välmående. I tillägg gjordes slutsatsen att teori om religiös orientering är för kulturellt kontextkänslig för att vara tillförlitlig i det svenska samhället. Framtida forskning uppmanas till att kontrollera för sociala tillgångar och vilken specifik religion deltagare tillhör. / An electronic survey was performed to conduct a regression study. The study was conducted with the specific goal to find the explanatory value in religious orientation for subjective well-being for religious Swedes. Samples were drawn from internet based clusters. The survey was made available on five different closed groups for religiously active members on social media. I/E-R was translated and used to measure religious orientation on three dimensions. Subjective well-being was measured using SWLS. Two single items measured regular religious activity. A forced-entry multiple regression analysis showed an explanatory value of 12 percent for the predictors intrinsic and extrinsic belief. Regular religious activity was measured to be uniformly high. Subjective well-being was found to be in the upper levels of normal well-being. The conclusion drawn was that religious activity inhibited dysfunctional behavior and thus brought about a healthy well-being. In addition it was concluded that the cultural sensitivity in the religious orientation scale made measurements unreliable in the Swedish society. Future research is encouraged to control for social recourses when testing for effects on well-being as well as to control for what specific religion is practiced.

<p>I och med debatten om huruvida äktenskap för homosexuella ska bli en verklighet i dagens samhälle har frågan om sexuell läggning kommit att bli central. Ofta handlar det om människor med en religiös grunduppfattning som debatterar om rätt och fel, naturlig och onaturlig sexualitet. Ofta används nytestamentliga citat hämtade speciellt från aposteln Paulus, men frågan är om hans syn på sexualiteten är densamma som vår? När vi närmar oss dessa texter måste vi vara medvetna om den tidens syn på sexualiteten. Detta för att vi inte ska applicera vår förförståelse av sexualitet på en text som skrivits i en annan tid. I den här uppsatsen vill jag försöka ge en glimt av hur man i den dåtida grekisk-romerska kulturen kan ha sett på sexualiteten i dess kroppsliga och sociala uttrycksformer och funktioner. Detta för att lyfta fram vikten av att placera antika texter som till exempel de skrivna av Paulus i sin rätta kontext, innan vi tolkar in dem i vår tids kontext. Det är så lätt att vi i vår iver att hävda vad som är rätt och fel glömmer texternas ursprungsmiljö och på så sätt enligt min mening tolkar dem på ett ofullkomligt sätt. Jag menar att det är viktigt att se texten i sin ursprungsmiljö för att kunna förstå till vilka den riktar sig och med vilket syfte och på så sätt nå en bredare tolkning.</p><p>Jag vill med denna uppsats göra ett försök att placera in Paulus kritik mot homoerotiska relationer i Romarbrevet 1:26-27 samt 1 Korintierbrevet 6:9-10 i sin tids kontext. Frågan blir då vilka traditioner som var rådande i den hellenistisk-romerska miljön? Hur beskrev man kroppens funktion med fokus på den sexuella funktionen? Hur uppfattade man sexuella relationer mellan två personer av samma kön? Betraktades sexuella relationer mellan kvinnor på ett särskilt sätt? Hur bedömde den grekiska alternativt den romerska traditionen sexuella relationer, vilka ansågs naturliga och vilka ansågs onaturliga?</p><p>Hur kan man tolka de ovan nämnda bibelcitaten?</p>

<p>Syftet med detta arbete är att belysa neopaganers religiositet i en relevant samhällskontext där religion blivit något personligt och nästintill tabubelagt. Med en fenomenologisk forskningsansats har fem neopaganers upplevelser studerats ifråga om hur de i dagens Sverige skapar och upprätthåller sina religiösa identiteter. I ljuset av Geertzs resonemang om religion som ett kulturellt system av meningsfulla symboler har jag beskrivit neopaganernas livsvärldar och med hjälp av Jenkins teori kring social identitet som förklaringsmodell har jag analyserat skapandet och upprätthållandet av informanternas religiösa identiteter. </p><p>Slutligen har det framkommit att neopaganer endast har möjlighet att skapa och upprätthålla religiösa identiteter i och genom sin kollektiva neopaganska identitet då det i dagens samhälle ges ett större erkännande till organiserade grupper än till individer. De skapar och upprätthåller sina neopaganska identiteter genom att umgås med likasinnade och skapa identitetsprospekt utifrån vilken publik de vänder sig till. Dessa prospekt har visat sig i hög grad variera och kan ibland innebära att den religiösa identiteten knappast ens skymtas men också att identiteten ibland klart och tydligt markeras med diverse symboler, alla utmärkande neopaganska. Det är publikens förförståelse kring neopaganism som avgör vilken typ av identitetsprospekt som presenteras och detta har fått som konsekvens att neopaganerna blivit relativt anonyma i det offentliga då allmänheten saknar god förförståelse.</p>