En enkätstudie utfördes utifrån en regressionsdesign. Studien utfördes i syfte att redogöra förklaringsvärdet hos religiös orientering i subjektivt välmående för religiösa svenskar. Stickprov gjordes med ett internetbaserat klusterurval. Enkäten publicerades på fem slutna grupper för olika religiösa tillhörigheter på sociala medier. För att mäta religiös orientering gjordes en översättning på I/E-R som mätte religiös orientering i tre dimensioner. För att mäta subjektivt välmående användes SWLS. Två frågor mätte deltagares regelbundna religiösa aktivitet. En forced-entry multipel regressionsanalys gav ett signifikant förklaringsvärde för prediktorerna inre och yttre tro på 12 procent. Deltagarnas regelbundna religiösa aktivitet uppmättes vara enhetligt högt. Deltagarnas välmående uppmättes vara i den övre gränsen av vad som klassas som normalt välmående. Slutsatsen drogs att religiös aktivitet motverkade dysfunktionella effekter på välmående utan att leda till högre än normalt välmående. I tillägg gjordes slutsatsen att teori om religiös orientering är för kulturellt kontextkänslig för att vara tillförlitlig i det svenska samhället. Framtida forskning uppmanas till att kontrollera för sociala tillgångar och vilken specifik religion deltagare tillhör. / An electronic survey was performed to conduct a regression study. The study was conducted with the specific goal to find the explanatory value in religious orientation for subjective well-being for religious Swedes. Samples were drawn from internet based clusters. The survey was made available on five different closed groups for religiously active members on social media. I/E-R was translated and used to measure religious orientation on three dimensions. Subjective well-being was measured using SWLS. Two single items measured regular religious activity. A forced-entry multiple regression analysis showed an explanatory value of 12 percent for the predictors intrinsic and extrinsic belief. Regular religious activity was measured to be uniformly high. Subjective well-being was found to be in the upper levels of normal well-being. The conclusion drawn was that religious activity inhibited dysfunctional behavior and thus brought about a healthy well-being. In addition it was concluded that the cultural sensitivity in the religious orientation scale made measurements unreliable in the Swedish society. Future research is encouraged to control for social recourses when testing for effects on well-being as well as to control for what specific religion is practiced.