Uppsatsen undersöker hur en religiös föreställningsvärld framställs och vill övertyga i den moderna berättelsen Ödehuset av William Paul Young. Detta kontrasteras mot en klassisk berättelse från 1678, Kristens resa av John Bunyan. Analysen utgår från ett narrativt perspektiv där handling, karaktärer och miljö är viktigaste begrepp för att ge metaforerna kontext. I narrativet finns peripetier – vändpunkter – som utgör undervisningen om föreställningsvärlden. Metaforerna kring dessa analyseras utifrån en trestegsmetod som innehåller sortering, generell och kontextuell analys. Metaforerna analyseras också med hjälp av metaforteori om riktningar, jämförelse med objekt, och kulturell prioritering. Resultatet visar en förskjutning i det metaforiska språket som betonar miljön, ”kvinnliga” uttryckssätt, och individualism. Metaforerna kategoriseras i natur och riktning och vill anknyta till det jordnära och till ett positivt växande som har med kärlek och inre mognad att göra. Till skillnad från det äldre metaforspråket är de inte heller så explicit knutna till Bibeln.

Elever i den svenska grundskolan har olika förutsättningar och olika bakgrund. Vissa elever behöver en undervisning anpassad för den enskilda individen för att kunna uppnå uppsatta kunskapsmål inom olika ämnen. I idrott och hälsa kan elever från en annan kulturell eller religiös bakgrund möta svårigheter i vissa moment och under vissa tider av året.   Syftet med studien är att belysa och att öka kunskaperna om de potentiella faktorer som undervisningen i idrott och hälsa handskas med i strävan mot att ge alla elever en likvärdig utbildning, oavsett religiös eller kulturell bakgrund. Kvalitativa intervjuer används för att få ett resultat. För att genomföra studien har fem lärare i idrott och hälsa och tre elever i årskurs nio intervjuats på sammanlagt fyra skolor.   Under intervjuerna framkom att lärare upplever att få elever var frånvarande under ordinarie undervisning på grund av religiös eller kulturell bakgrund. Lärarna har lagt upp undervisningen på ett sätt som gör att elever med svårigheter att delta i ordinarie undervisning, på grund av religion eller kultur, inte behöver avstår undervisning. Lärarna har arrangerat undervisning på ett sätt som möjliggör att dessa elever kan utvecklas efter sina egna förutsättningar. Ofta handlar det om könsuppdelad undervisning eller undervisning individuellt eller i mindre grupper. Det moment som utmärks i behov av alternativ undervisning är undervisning i simning.   Under ramadan skiljer agerandet mellan de intervjuade lärarna. Vid en skola har eleverna rätt att välja att inte delta i ordinarie undervisning i idrott och hälsa. Andra lärare väljer att anpassa undervisningen på ett sätt där den fysiska ansträngingsgraden blir lägre och två skolor väljer att inte anpassa undervisningen efter ramadan.   Gemensamt för de intervjuade lärarna är att de är tillmötesgående för att genomföra undervisning utöver den ordinarie undervisningen för att alla elever ska ha chansen att klara ett godkänt betyg i en likvärdig utbildning.

This case study examines how a group of upper secondary school students in a multiethnical suburb of Stockholm reason about the theory of evolution. The theoretical background of the thesis is postcolonial and the questions raised were how spread the creationist thoughts are in the group; in what way the backgrounds of the students are relevant to their thoughts; how the students construct the notion of the theory of evolution; how they position themselves and others in relation to the discourse of the theory of evolution; if there are any differences between students at the collage program of natural science and the collage program of social science, and in that case, what differences; and who or what inspires the young in their thoughts about the theory of evolution. To answer these questions both a survey poll and interviews were used. The result of the case study showed that a majority of the students at the investigated school has creationist ideas and that the students profiled on social science have creationist ideas in a wider extent. Another result is that the religious background seems to be relevant to develop creationist thoughts, while the variables gender, home district and educational level did not differ the creationist group from the whole group. The students accept some parts of the theory of evolution, for example the development of spices and their adaptation to the environment, but they position themselves mainly outside the discourse of the theory of evolution. The students say that there is no contradiction between religion and science but their talk reveal a discourse where the two stand as opponents. They see themselves as inferior to their teachers, scientists and atheists in general. The study shows that the interviewed were not able to tell were they got inspired to their thoughts. In short, the students starting-point is above all their religious identity and their reasoning about the evolution emanate from it.

Syftet med uppsatsen är att reda ut om det finns ett samband mellan religiös åskådning, nationalitet och etnicitet i Bosnien och Hercegovina och hur sex personer från landet påverkas av detta samband. Meningen är att undersöka intervjupersonernas identitet i jämförelse med begreppen religion, nationalitet och etnicitet. För att reda ut detta problem har sex intervjuer gjorts och fokus har varit på deras känslor och åsikter kring deras egen tillhörighet. Den teoretiska bakgrunden till uppsatsen utåtgår från Peter L Bergers socialisationsteori och Gellners definition av begreppet nationalism och etnicitet. Den tredje teorin utgår från socialpsykologen Mead, som förklarar hur människors identitet skapas. Den metod som har valts är kvalitativ med inriktning på intervjuer. Fyra av sex intervjuer har gjort i Bosnien och Hercegovina, Orasje, på bosniska medan de två andra har gjorts på svenska. Bakgrunden till uppsatsen handlar om hur Jugoslavien skapades och hur nationen föll samt det krig som pågick under början av 90-talet. Resultatet i sin tur kommer presentera intervjupersonerna. Deras berättelser om hur de upplevde Jugoslavien, kriget och Bosnien och Hercegovina idag, samt deras åsikter och tankar kring begreppen religion, nationalitet och etnicitet, kommer att presenteras. Utifrån resultatet är det synligt att det finns en korsning mellan religion och nationalitet. Den sista delen av uppsatsen kommer att behandla resultatet i jämförelse med teorin. Teorin kommer här att fungera som ett hjälpmedel för att försöka reda ut om det finns en koppling mellan religiös åskådning, nationalitet, etnicitet samt varför och hur intervjupersonerna tänker som de gör. Analysen besvarar även frågeställningarna utifrån resultatet.

Att bedriva ett aktivt förändringsarbete inom idéburna organisationer kan vara problematiskt då det kan uppstå motsättningar baserat på spänningar mellan organisationens syfte och ekonomistyrning. I religiösa organisationer tar sig detta i uttryck genom konceptet ”The Sacred and Secular Divide”. Studien undersöker hur inneboende spänningar påverkar ett förändringsarbete av ekonomistyrning i en regional enhet av Svenska kyrkan och syftar till att förklara hur förändringsarbetet ser ut. Syftet studeras genom en kvalitativ fallstudie med respondenter från organisationens ledningsgrupp där förändringens process, inneboende spänningar och önskade resultat undersöks. Studien visar att förändringen genomförs för att förbättra arbetet med organisationens syfte och att de motsättningar som främst återfanns berodde på spänningar från organisationskulturen och individuella upplevelser. Resultaten bidrar till en ökad förståelse om spänningars roll i förändringsarbeten inom idéburna organisationer.

Denna studie handlar om individer som väljer att gå med i en religiös rörelse, pingstkyrkan. Huvudintresset låg i varför en individ väljer att bli medlem i en religiös rörelse, när vi lever i ett alltmer individualiserat samhälle, där religionen får mindre plats i människors vardagsliv. Studien baseras på intervjuer med fyra pingstvänner, en man och tre kvinnor, om hur vardagslivet ser ut, deras ritualer och traditioner samt om de känner någon utanförskap i samhället. Frågeställningarna berörde: Vad är det som gör att en individ väljer att ingå i en religiös rörelse? Vilken betydelse har ritualer och traditioner? Hur ser vardagslivet ut innanför samt utanför rörelsen? Den sekundära frågan som ställdes var: Hur har kyrkan berörts? Den teoretiska referensramen till forskningen var: generation, individualisering, socialisation, interaktion och vardagsverklighet, ritualer, det "äldre" samhället (gemeinschaft) och det "nya" samhället (gesellschaft). Forskningen visade att orsaken till att en del väljer att bli medlem i en religiös rörelse inte bara är religionen, utan i hög grad gemenskapen. Gemenskapen är väldig stark och innebär både trygghet och ett starkt socialt nätverk samt stöttning och vägledning. Individerna hade en kristen bakgrund från start, vilket påverkat deras val att bli medlem i just en kristen rörelse. Ritualerna samt traditionen har utvecklats efter dagens samhälle, där exempelvis det intuitva tänket bidrar. Samhällets förändring har bidragit till att kyrkan förändrat sig vilket främst visar sig i rörelsens alltmer individualiserade drag, där individen respekterar varandras olikheter. Utanförskapet finns idag inte på samma sätt, det är exempelvis inget problem att gå på bio idag eller ta ett glas vin som det kunde vara förr. En del ritualer och traditioner har utvecklats alltmer och ses med mer "moderna" ögon och är inte lika traditionsbundna.

Detta självständiga arbete handlar om hur läraren ser på sin roll som religiöst och partipolitiskt neutrala ledare. Bakgrunden till denna studie har uppkommit genom debatterna kring luciafirandets vara eller icke vara. Hur kan lärare vara objektiva och neutrala i sin undervisning när det alltid är mycket runt omkring oss som det debatteras om?   I studien framkommer det att vara neutral är viktigt men att det finns tillfällen då läraren kan behöva säga sin mening, vilket gör att läraren frångår sin neutralitet. Syftet är att se hur läraren ser på sin egen roll som objektiv och neutral ledare när det kommer till religiösa och politiska frågor. För att komma fram till ett resultat har jag använt mig av intervjuer. Det som har framkommit är att det är viktigt att vara neutral men att det finns vissa undantag då det gäller grundvärderingarna och mänskliga rättigheter. Det vill säga att lärarna ger sina personliga uppfattningar så länge de står i samklang med skollagen.

The purpose of this paper is to explore how religious conversion can constitute coping strategies when counteracting substance dependence by examining Sebastian Staksets autobiography. Previous research show that there is a lack of empirical studies about substance abuse in relation to religiosity. The theoretical background of this study consists of Rambo’s theory of religious conversion and Pargament’s coping theory. By using a template analysis style themes and categories where derived from the theoretical framework and applied operationally through coding. The research questions in this study are: 1. How does Sebastian Stakset use his religious conversion as a coping strategy to counter his substance dependence? 2. How can Sebastian Stakset's religious conversion be described based on Rambo's theory of religious conversion? 3. How is Sebastian Stakset's religious conversion affected by conservation and transformation mechanisms based on Pargaments coping theory? Results showed that Sebastian went through all the stages described by Rambo. The search for new means and ends for attaining significance through re-creation is what moves Sebastian’s religious conversion. There-fore the religious conversion works as a coping strategy when transformative means and ends are being constructed to counterbalance Sebastian’s mechanisms of conservation which consists of substance abuse.

Religionskunskap är ett gymnasiegemensammt ämne som alla elever i den svenska gymnasieskolan läser. Med utgångspunkt i den sekulära samhällsutvecklingen i Sverige har också skolan utvecklats i en sekulär riktning. Skolan har – från att bedriva konfessionell undervisning i kristendom och fostra elever till goda kristna medborgare – utvecklats till att idag ha uppdraget att förmedla kunskaper om att det finns många olika sätt att se på omvärlden. Skolans uppdrag är att fostra demokratiska medborgare som har förståelse för och respekt för människors olika sätt att tänka och leva. Samtidigt har den etik som förmedlas i skolan sitt ursprung i den kristendom som det svenska samhället vilar på. Syftet med uppsatsen är att undersöka och analysera hur livsmening och meningsskapande framställs i tre läroböcker för ämnet religionskunskap i gymnasieskolan, för att belysa om det finns någon skillnad i framställningen mellan religiösa och sekulära livsåskådningar. Uppsatsen ska särskilt belysa de didaktiska konsekvenserna framställningen av olika livsåskådningar får. Metoden som används är en innehållslig idéanalys. Livsåskådning är det begrepp som inkluderar både religiös tro och sekulära synsätt och förklarar likheterna och skillnaderna däremellan. Livsmening är det begrepp som är grunden till både religiöst och sekulärt meningsskapande och förklarar likheterna och skillnaderna däremellan. Uppsatsens resultat tyder på att läroböckerna inte är färgade av det svenska samhällets kristna historia, däremot presenterar läroböckerna en mångfald av livsåskådningar som representerar det nuvarande svenska samhällets värderingar. De läroböckerna som undersöktes tar inte ställning för en livsåskådning framför en annan. Alla livsåskådningar beskrivs på samma objektiva sätt. I två av de tre undersökta läroböckerna får de sekulära livsåskådningarna mycket litet utrymme av lärobokens totala antal sidor, och de sekulära livsåskådningarna presenteras absolut sist i läroboken. I den tredje undersökta läroboken organiseras innehållet tematiskt. Religiösa och sekulära synsätt diskuteras löpande och de specifika sekulära livsåskådningarna som presenteras är integrerade i läroboken.  Slutsatsen är att det inte finns några tendenser som kan knytas till den svenska kristna skolhistorian och att läroböckerna i undersökningen inte aktivt tar ställning för ett specifikt religiöst eller sekulärt perspektiv. Balansen mellan hur mycket plats framställningen av religiösa respektive sekulära livsåskådningar fick varierar dock mellan läroböckerna. De didaktiska konsekvenserna varierar också något mellan de olika läroböckerna, och beror främst på hur läraren arbetar med att diskutera lärobokens disposition och uppbyggnad med eleverna. I enlighet med Karin Kittelman Flensners tidigare forskning i avhandlingen Religious Education in Contemporary Pluralistic Sweden(2015) innehåller undervisning som är tematiskt organiserad ett bredare meningserbjudande till eleven, vilket också märks i en av de tre läroböckerna som undersöktes då den är tematiskt organiserade i stället för att enskilt diskutera olika trosinriktningar enskilt.

Syftet med denna kvalitativa innehållsanalys var att undersöka religiös omvändelse bland kriminella utifrån Rambos teori och likheter/skillnader analyserades. Materialet som undersöktes var självbiografier av: Sebastian Stakset, Liam Norberg och Pamela Perillo. Frågeställningarna som besvarades var: 1. Hur kan de dömda brottslingarnas religiösa omvändelse förklaras utifrån Rambos teori? 2. Vilka är likheterna och skillnaderna mellan brottslingarnas religiösa omvändelse? Resultatet visade att Stakset, Norberg och Perillo genomgick stegen i Rambos teori. Perillos sökande startade först efter mötet med Gud medan Stakset och Norberg sökte redan innan det första mötet. Perillos kontext skiljde sig även åt jämfört med de övriga. Stakset och Perillo betonade även vikten av förespråkare för rörelsen till skillnad från Norberg som inte nämnde någon förespråkare alls. En likhet mellan alla tre är att de under omvändelsen blev förespråkare för en rörelse eller föreläsare.