Syftet med detta arbete är att belysa neopaganers religiositet i en relevant samhällskontext där religion blivit något personligt och nästintill tabubelagt. Med en fenomenologisk forskningsansats har fem neopaganers upplevelser studerats ifråga om hur de i dagens Sverige skapar och upprätthåller sina religiösa identiteter. I ljuset av Geertzs resonemang om religion som ett kulturellt system av meningsfulla symboler har jag beskrivit neopaganernas livsvärldar och med hjälp av Jenkins teori kring social identitet som förklaringsmodell har jag analyserat skapandet och upprätthållandet av informanternas religiösa identiteter. Slutligen har det framkommit att neopaganer endast har möjlighet att skapa och upprätthålla religiösa identiteter i och genom sin kollektiva neopaganska identitet då det i dagens samhälle ges ett större erkännande till organiserade grupper än till individer. De skapar och upprätthåller sina neopaganska identiteter genom att umgås med likasinnade och skapa identitetsprospekt utifrån vilken publik de vänder sig till. Dessa prospekt har visat sig i hög grad variera och kan ibland innebära att den religiösa identiteten knappast ens skymtas men också att identiteten ibland klart och tydligt markeras med diverse symboler, alla utmärkande neopaganska. Det är publikens förförståelse kring neopaganism som avgör vilken typ av identitetsprospekt som presenteras och detta har fått som konsekvens att neopaganerna blivit relativt anonyma i det offentliga då allmänheten saknar god förförståelse.

Studiens syfte är att undersöka de faktorer som har format prästers och pastorers religiositet samt att testa om socialiseringsteorin och deprivationsteorin kan appliceras på studiens empiri. För att få svar på frågeställningarna har jag valt att använda mig av kvalitativ metod i form av intervjuer med två pastorer och fyra präster. De sex intervjuerna transkriberades för att sedan lyfta fram gemensamma mönster och teman. Resultatet visar att orsakerna till informanternas religiositet kan vara socialisation, ekonomiska förhållanden, trakasserier, ensamhet, värderingar, känsla av meningsfullhet samt psykisk och/eller fysisk obalans. Slutsatsen av studien är att orsakerna till informanternas religiositet är mångfacetterade men också likartade i vissa sammanhang. Samtliga informanters religiositet tycks ha påverkats av sin sociala omgivning och vissa kan ha påverkats av olika deprivationer. Socialiseringsteorin kan verifieras som en tydlig förklaringsmodell till samtliga informanters religiositet medan deprivationsteorin inte är en klar förklaringsmodell till min empiri.

The use of mindfulness in healthcare is increasing in Sweden. A so-called secular form of mindfulness is also increasing within mediated contemporary psychology and is used in many areas such as schools, workplaces and when giving birth. The method originates from Buddhism and is much more complex than the form of mindfulness marketed in Sweden today. The religious heritage of mindfulness is interesting to study in such a secular society as Sweden, where the material for this study is found. The aim of this study is therefore to investigate whether mindfulness still is a form of religious coping or if it has become completely secularized, and thus free of its religious origin. This is done in a qualitative manner by examining three experiences of mindfulness described in the following books and blogs: How I overcame my trauma and PTSD (2013) by Philippe Izmailov, Mindfulness – En väg att hantera smärta (2008) by Vidyamala Burch and the blog article Därför tränar jag mindfulness (2013-05-20) by Jonas Ask. The research questions in this study are: What importance does mindfulness have for the individuals mental health based on religious and psychological coping theory? and Can mindfulness be interpreted as a form of coping which includes religiousness? The methods used are narrative analysis and hermeneutic interpretation and the theory is religious and psychological coping theory. The results show that mindfulness has an immense importance in providing psychological health for these individuals. All three have changed their significance and improved relationships, breath and stress reactions amongst others. The results also highlight that religious coping is dependent on definition of terms such as religion and sacred. This suggests that the question whether mindfulness can be considered to be coping that includes religiousness is a matter of interpretation. More studies on the religious and existential dimensions of mindfulness are therefore needed as well as definitions of religion and sacred adapted to a religious understanding that does not entirely rely on traditional terms and a western understanding.

Uppsatsen syfte är att undersöka mötet mellan feministisk religionsfilosofi och frågan om religiös mångfald. Utgångspunkten för uppsatsen är religionsfilosofiska texter av Pamela Sue Anderson och Grace Jantzen och dessa texter får här representera och ligga till grund för en feministisk religionsfilosofi. Som representant för det filosofiska samtalet om religiös mångfald använder jag mig av Mikael Stenmarks översikt över den typologi som präglar det filosofiska samtalet om religiös mångfald. Uppsatsens frågeställning lyder: Vad kan en feministisk religionsfilosofi som tar sin utgångspunkt i Grace Jantzens och Pamela Sue Andersons religionsfilosofiska texter bidra med till det filosofiska samtalet om religiös mångfald? Genom att läsa Andersons och Jantzens litteratur svarar jag för det första på hur en feministisk religionsfilosofi som tar sin utgångspunkt i Andersons och Jantzens texter skulle kunna se ut. För det andra undersöker jag hur en feministisk religionsfilosofi förhåller sig till det filosofiska samtalets typologi (exklusivism, inklusivism och pluralism) vad gäller religiös mångfald. Slutligen svarar jag på vad en feministisk religionsfilosofi kan bidra med till det filosofiska samtalet om religiös mångfald. Ett första bidrag kan innebära en medvetenhet och erfarenhet om mångfalden som finns ibland oss. Ett andra bidrag kan innebära en diskurskritik och en medvetenhet av att religionen inte går att separera från samhälleliga normer och diskurser. Ett tredje bidrag kan handla om fantasi och föreställningsförmåga som strategi. På grund av globalisering, migration och kommunikation som snabbt tar oss över jordklotet uppstår möten mellan människor med olika erfarenheter, traditioner, kulturer och religioner. Detta innebär nya utmaningar som inte bör lösas genom att dela in människor i påstått homogena grupper och försöka lösa konflikter och oenighet mellan dessa grupper. Den feministiska religionsfilosofin med dess utmaningar - att granska maktstrukturer, söka alternativa bilder och våga göra nya tolkningar av religioners funktioner och betydelser i ljuset av feministisk teori - riktar blicken mot mellanmänskliga relationer, oavsett religionstillhörighet.

I och med debatten om huruvida äktenskap för homosexuella ska bli en verklighet i dagens samhälle har frågan om sexuell läggning kommit att bli central. Ofta handlar det om människor med en religiös grunduppfattning som debatterar om rätt och fel, naturlig och onaturlig sexualitet. Ofta används nytestamentliga citat hämtade speciellt från aposteln Paulus, men frågan är om hans syn på sexualiteten är densamma som vår? När vi närmar oss dessa texter måste vi vara medvetna om den tidens syn på sexualiteten. Detta för att vi inte ska applicera vår förförståelse av sexualitet på en text som skrivits i en annan tid. I den här uppsatsen vill jag försöka ge en glimt av hur man i den dåtida grekisk-romerska kulturen kan ha sett på sexualiteten i dess kroppsliga och sociala uttrycksformer och funktioner. Detta för att lyfta fram vikten av att placera antika texter som till exempel de skrivna av Paulus i sin rätta kontext, innan vi tolkar in dem i vår tids kontext. Det är så lätt att vi i vår iver att hävda vad som är rätt och fel glömmer texternas ursprungsmiljö och på så sätt enligt min mening tolkar dem på ett ofullkomligt sätt. Jag menar att det är viktigt att se texten i sin ursprungsmiljö för att kunna förstå till vilka den riktar sig och med vilket syfte och på så sätt nå en bredare tolkning. Jag vill med denna uppsats göra ett försök att placera in Paulus kritik mot homoerotiska relationer i Romarbrevet 1:26-27 samt 1 Korintierbrevet 6:9-10 i sin tids kontext. Frågan blir då vilka traditioner som var rådande i den hellenistisk-romerska miljön? Hur beskrev man kroppens funktion med fokus på den sexuella funktionen? Hur uppfattade man sexuella relationer mellan två personer av samma kön? Betraktades sexuella relationer mellan kvinnor på ett särskilt sätt? Hur bedömde den grekiska alternativt den romerska traditionen sexuella relationer, vilka ansågs naturliga och vilka ansågs onaturliga? Hur kan man tolka de ovan nämnda bibelcitaten?

Syftet med detta arbete är att ta reda på hur tidskriften Vakna! är utformad i sin roll som missionsmaterial för Jehovas vittnen. För att göra detta genomförs en retorisk analys av tolv olika utgåvor av tidskriften. Denna analys relateras till teorier om sociala verkligheter, religiösa marknader och olika former av deprivation som orsak till religiositet. Resultatet av arbetet visar på att Vakna! på många sätt är retoriskt utformat för att marknadsföra organisationen Jehovas vittnen och dess budskap som produkter på en religiös marknad. I relation till deprivationsteorier framgår det även en bild av en idealisk predisposition för att tilltalas av budskapet i Vakna!. Denna innehåller bland annat en religiösa bakgrund i form av en stark gudstro, en otrygghet gentemot omvärlden, otillfredsställande sociala förhållanden med mera.

I föreliggande studie undersöks om Jehovas vittnen kan definieras som en sekt utifrån Karl-Erik Nylunds sektteori och i så fall hur. Undersökningen har utgått från tre avhoppande medlemmar och två av rörelsens egna publikationer för att se om båda påvisar att rörelsen kan definieras som en sekt. Det har funnits i att undersöka just Jehovas vittnens koppling till sektbegreppet eftersom just denna rörelse är en av många som ofta förmedlas som en sekt i samhället och diskuteras flitigt som en sekt både inom massmedia och icke-medlemmar emellan. Studien har utgått ifrån en kvalitativ ansats samt analysschema som har utgått ifrån Nylunds sektteori med de olika kriterium som han har ställt upp. Det finns vissa motsättningar i avhopparnas berättelser och publikationerna, men resultatet visar ändå på att Jehovas vittnen kan definieras som en sekt utifrån de kriterium som Nylund ställt upp. Rörelsen definieras som en sekt på grund av tydliga särskiljningar från den övervägande miljön.

Undersökningen är en kvalitativ enkätstudie. Studiens syfte är att ta reda på vilka attityder mot religionen och de religiösa kan hittas bland ungdomar som går andra och tredje år på gymnasiet. Två diskurser gällande vanliga attityder gentemot muslimer och buddhister används som ramar i enkätsfrågor samt några attityder som de kristna upplever att människorna har gentemot dem. Även religionssociologiska teorier om varför en människa blir religiös används för att skapa analytiska kategorier. Samma diskurser och teorier används även för att granska resultatet. Attityderna som teorierna kopplar till de kristna, muslimer och buddhister syns i mitt material, men oftast är det elevens egen religiositet, agnostighet eller ateism som ger upphov till vissa attityder mot de religiösa i en annan religion. Bland eleverna i undersökningsgruppen är den vanligaste tanken om varför en människa blir religiös att denne söker efter mening och tillhörighet. Studien kopplar även attityderna mot de religiösa till skolans värdegrund och ämnesplaner i religionskunskap.

Denna studie har undersökt hur religiösa genusidentiteter konstrueras på Instagram bland unga kvinnor inom Hillsong Sverige. Syftet med studien har varit att undersöka vilka strategier som unga kvinnor använder i sin identitetskonstruktion på det sociala mediet Instagram samt vilken religiös genusidentitet som konstrueras. Studiens teoretiska ramverk har utgått från socialkonstruktivism och en förståelse av identitet som något konstruerat i en social praktik där både strukturer och aktörskap gör sig gällande. Teorierna kring identitet och religiös identitetskonstruktion har främst förankrats i Nancy T Ammermans teori om identitet som något ständigt föränderligt och som konstrueras genom ett identitetsnarrativ. Studien har utifrån den förståelsen av identitet använt narrativ som begrepp för att diskutera vilken berättelse som unga kvinnor inom Hillsong berättar om sina roller som troende kvinnor. För att besvara studiens syfte- och frågeställningar har en kombinerad metoddesign använts där kvalitativa djupintervjuer varit främsta metod. Intervjumaterialet har kombinerats med en analys av studiedeltagarnas Instagraminlägg som också utgjort ett material i djupintervjuerna. Materialet bygger på intervjuer och Instagraminlägg från tre informanter. Studiens resultat visar att Instagram utgör ett redskap för att aktivt konstruera religiösa genusiden- titeter online. De strategier som framkommer är bland annat motstånd och avstånd, kvinnorna motsätter sig en exponering av sig själva enligt rådande normer på Instagram. Den huvudsakliga strategin som framträder är istället alternativ där Instagram använts för att utmana rådande genus- identiteter och normer. På så sätt uttrycker de en längtan efter att konstruera en ny form av religiös genusidentitet. En sista strategi som framkommer i studien är hashtags för att skapa en kollektiv religiös genusidentitet och därmed utmana betydelsen av tid och plats. Kvinnorollen som framträ- der är bestående av flera olika identitetspositioner och ses som ett aktivt arbete. Kvinnan konstrue- ras både omsorgsfull som en mor, utvald som en prinsessa och aktiv som en ledare och krigare. På så vis framkommer två delvis motstridiga narrativ, ett traditionellt narrativ där kvinnans roll främst konstrueras utifrån traditionellt kvinnliga områden samtidigt som den sociala praktiken inom Hillsong Sisterhood främjar kvinnors synlighet i traditionellt manliga områden som ledare, predi- kanter, musikproducenter och artister.

Syftet med uppsatsen är att undersöka synligheten och omfattningen av kulturell och religiös mångfald i läromedels bilder och bildtexter för svenska och svenska som andraspråk i gymnasiet. Arbetets teoretiska utgångspunkt grundar sig i Antonio Gramscis förklaring av begreppet hegemoni och Stuart Halls teori om representation. Den kvantitativa innehållsanalysen utgår ifrån bilder i fyra läromedel varav två är ämnade för svenska och två för svenska som andraspråk. Genom en kvantitativ innehållsanalys granskades och jämfördes förekomsten av kulturell och religiös mångfald i läroböckernas bilder för respektive ämne. I resultatdelen har kvantitativ metod använts genom en sammanställning och analys av bilderna. Sammanställningarna har presenterats i stapeldiagram och cirkeldiagram och resultatet visar att synligheten av religiös och kulturell mångfald i läromedlens bilder har färre förekomster med hänsyn till den totala bildmängden i samtliga läroböcker. Resultatet visar att det finns en begränsad synlighet av kulturell och religiös mångfald i läromedlens bilder både i läroböcker för svenska och svenska som andraspråk. / <p>Godkänt datum 2021-06-04</p>